KARTSÖK |
Åbo | Egentliga Finland | |
Järnvägsmiljöer i Åbo |
||
Gå till Museiverkets karttjänst: Järnvägsmiljöer i Åbo |
Beskrivning | ||
Järnvägsstationen i Åbo hör till de största stationsbyggnadsprojekten i Finland under tiden mellan världskrigen. Till den mångsidiga och kronologiskt skiktade järnvägsmiljön i Åbo hör stationsbyggnaden i funkis från 1930-talet, bostadshus för järnvägsanställda från två århundraden, järnvägarnas maskinverkstadsområde samt stationsparken som staden byggde 1894. Stationsbyggnaden var det sista stora stationsprojektet före andra världskriget. Maskinverkstaden som finns kvar på bangården härstammar till sina äldsta delar från 1870-talet och hör därmed till de äldsta i sitt slag i Finland.
Järnvägsstationen ligger i västra utkanten av det rutnät som projekterades efter Åbo brand. Stationsbyggnadens fasader är belagda med gula lertegel. Fasaden mot staden domineras av ett stort fönster som ger ljus åt hallen i två plan och till restaurangen. Den höga mittdelen flankeras av lägre flyglar. Den lilla stationsparken är en fortsättning på järnvägsstationens huvudaxel över Bangårdsgatan. Stationsparken gestaltades av stadsträdgårdsmästaren O.R. Gauffin, men den har senare byggts om efter planer av bl.a. den tidigare järnvägsträdgårdsmästaren, senare stadsträdgårdsmästaren A. Hellemaa. Väster om stationsbyggnaden vid Bangårdsgatan ligger järnvägsmannabostadshus från olika tider i parkliknande omgivning. Närmast stationen ligger stationsinspektorns hus från 1922. Det äldsta bevarade huset är från 1870-talet och vid Repslagaregatan ligger ytterligare två bostadshus, byggda på 1940- och 1950-talet. Norr om bangården finns ett stort område med depåer och maskinverkstäder. Från 1870-talet är kärnan i maskinverkstaden, den äldsta bevarade i sitt slag i Finland samt lokstallets äldsta del och den tidigare verkstaden. Flera av stationsområdets byggnader har rivits. En delgeneralplan för bangårdsområdet påbörjades 2005. Om planen genomförs kommer omfattande nybyggnation att äga rum på bangårdsområdets östra sida. Banan fortsätter till Åbo hamn. I korsningen mellan Slottsgatan och järnvägen finns en dubbel vaktstuga som byggdes när banan blev färdig, och ett bostadshus från senare hälften av 1800-talet som tillhörde järnvägarna. Byggnaderna ligger i jämbredd på var sin sida om banan, i närheten av Åbo slott och på en plats som är viktig ur stadshistorisk synvinkel. |
||
Historia | ||
Från och med 1860-talet hade man planerat en järnväg till Åbo, men den första förbindelsen mellan Åbo och Tammerfors öppnades först 1876. Banan förenade Åbo stad och hamn med marknadsområdet och skogar i Tavastland. Från stadens station styrdes spårtrafiken till Åbo hamn och Aura ås mynning.
Kustbanan från Åbo i riktning mot huvudstaden, ända fram till Karis, blev färdig 1899 och till Helsingfors nådde den 1903. Den senaste utvidgningen av järnvägsnätet skedde 1925 då den länge planerade kustbanan efter flera alternativa utstakningar drogs till Nystad och en förgrening till Nådendal. Järnvägarnas maskinverkstad grundades i Åbo 1876. Verkstaden fick en ny lokal på 1920-talet, och samtidigt utvidgades också godsstationen och hela bangården västerut. Den första stationsbyggnaden i Åbo blev färdig i samband med öppnandet av banan till Tammerfors. Med tanke på olympiaden 1940 började man planera en ny stationsbyggnad. Ritningarna blev klara 1939. Avvikande från 1930-talets praxis ordnades ingen tävling, och undantagsvis var det inte järnvägsstyrelsens byggnadsavdelning utan arkitekterna Väinö Vähäkallio och Martti Välikangas på byggnadsstyrelsen som ritade stationsbyggnaden. Järnvägsstationen i Åbo var det sista stora stationsbygget före andra världskriget. |
||
Läs mer | ||
Eino Jutikkala, Turun kaupungin historia 1850-1917 I. Turku 1957.
Veikko Laakso, Turun kaupungin historia 1918-1970 I. Turun Sanomat 1980. Sirkka Valanto, Rautateiden arkkitehtuuri. Asemarakennuksia 1857-1941. Suomen rakennustaiteen museo 1984. Juhani Kostet, VR Turun konepajan toiminnan alkuvaiheet. Aboa 1983. Koteva Oy 1985. Tapani Mehtonen - Maarit Talamo, Rakennusinventointia rautateillä. Artikkeli Museotiedote 3/88. Turun maakuntamuseo. 1988. Sopimus valtakunnallisesti merkittävien asema-alueiden suojelusta (YM, päätös 9.12.1998 diarionro 2/562/96). Turun kaupungin teknisten palvelujen www-sivut. http://www05.turku.fi/teknisetpalvelut/viheryksikko/asemanp.html (3.4.2008). |
||
objektets element: flervåningshus; byggdad för samfärdsel; övrig produktionsbyggnad; park; arbetarbostad; | ||
omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
publicerat 22.12.2009 | ||
sänd respons om RKY-objektet | ||
till början | ||