 |
KARTSÖK |
|
| Grankulla | Nyland | |
Grankulla villastad |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Grankulla villastad | ||
| Beskrivning | ||
| Grankulla är en av landets tidigaste villastäder. I början av 1900-talet försökte man med hjälp av lummiga och luftiga trädgårdsstäder skapa goda boendemiljöer nära naturen som motvikt till urbaniseringen.
De stora tomterna och det terränganpassade vägnätet baserar sig på stadsplanen av arkitekt Lars Sonck. Särskilt området söder om Gallträsk har bevarat den ursprungliga strukturen från 1900-talets början: stora tomter med grönskande välplanerade trädgårdar, stora boningshus och fristående portvaktshus och gårdarna avgränsas av häckar eller stengärdsgårdar. Det ursprungliga villaområdet har krympt till följd av att bostadsbebyggelsen blivit tätare. Villorna på området är ritade dels av byggmästare, dels av arkitekter. Förutom Lars Sonck har även andra kända arkitekter anlitats för att rita villor i Grankulla, bl.a. Max Frelander, Selim A. Lindqvist och Bertel Jung. Svante och Paul Olsson har bidragit till uppkomsten av trädgårdarna och parkerna på området. |
||
| Historia | ||
| De europeiska förstäderna och trädgårdsstäderna kom till genom städernas tillväxt: en önskan att skapa goda boendemiljöer nära naturen sågs som en lösning på urbaniseringens problem. Detta stadsbyggnadsideal vann i början av 1900-talet insteg även i Finland. De första finländska villaförstäderna i europeisk stil kom till på privat initiativ.
Befolkningen i Helsingfors ökade kraftigt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket ledde till brist på bebyggbara tomter, stigande priser på tomtmark och effektivare byggande. I bildade kretsar spred sig samtidigt idealet om de gynnsamma effekterna av att leva och bo i lantlig och naturnära miljö. Orter som Grankulla med moskogar, bergiga kullar och sandåsar betraktades som hälsomässigt idealiska för bosättning. I och med järnvägen skapades goda trafikförbindelser som gjorde det möjligt att bygga parklika boendemiljöer nära huvudstaden. Mot slutet av 1901 köpte byggmästarna Elia Heikel och Emil Lindstedt upp ett område på 38 hektar kring Kavalls rusthåll vid Gallträsk. På området utfördes samma år styckningsförrättningar, upprättades tomtkartor och avstyckades tomter. En stomme för vägnätet anlades likaså. Redan år 1897 fattades beslut om att dra Helsingfors-Karisbanan genom området, vilket garanterade den blivande villastaden goda förbindelser till Helsingfors. Grankullas blivande karaktär av trädgårdsstad antyddes redan 1901–1905 då Heikel och Lindstedt byggde sina egna villor på stora tomter vid Gallträsk. Byggandet blev livligare 1906 då Aktiebolaget Grankulla bildades. Det nya bolaget lyckades utverka stationsstatus för Grankulla järnvägshållplats och stationshuset stod färdigt år 1908. Bolaget gav i uppdrag åt arkitekt Lars Sonck att utarbeta en plan för området. Planen gick ut på att skapa en trädgårdsstad med rymliga tomter på över 3000 m². Fram till år 1912 hade närmare 500 fastigheter bildats i Grankulla. |
||
| Läs mer | ||
| Terttu larma et al. (toim.) Aktiebolaget som blev stad. Grankulla 80 år. 1986.
Terttu Larma et al. (toim.), Glasverandor och snickarglädje: villakulturen i Grankulla . Grankulla stad 1988. Jaana af Hällström, Grankulla 1906-2006 Kauniainen: lajinsa viimeinen. Grankulla stad 2006. |
||
| objektets element: villa; planerat område; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Vy från villastaden i Grankulla. Saara Vilhunen 2007. |
Gallträsk. Saara Vilhunen 2007. |
Grankulla villastad. Hilkka Högström 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV