 |
KARTSÖK |
|
| Kimitoön | Egentliga Finland | |
Sagalund hembygdsmuseum |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Sagalund hembygdsmuseum | ||
| Beskrivning | ||
| Sagalund är ett av våra äldsta hembygdsmuseer som presenterar bondfolkets byggtradition och boendekultur på det svenskspråkiga kustområdet i Finland.
På Sagalunds hembygdsmuseums område finns över 20 olika gamla byggnader från skärgården och kusten. Friluftsmuseets byggnader är grupperade kring Sagalundgården, före detta Vrethalla husmodersskola, Vreta folkskola samt ungdomsgården. Museet ligger i västra delen av Kimito tätort som består av Kimito kyrkby samt Engelsby och Vreta byar. På museiområdet finns bl.a. Tjuda pedagogis byggnad från slutet av 1700-talet, Brinkkullatorpet från mitten av 1700-talet, Linnarnäs bondgård, en väderkvarn, Engelsby gamla tingsgård, Vreta gamla folksskola, Villa Sagalund samt ett antal ekonomibyggnader som tillhört lantbruket. I friluftsmuseet finns även en trädgård som grundats på 1880-talet enligt förebild av Carl von Linné. |
||
| Historia | ||
| Ett av de nya idealen bland bildade kretsar under slutet av 1800-talet var intresset för att värna om det egna kulturarvet. Skansen (1891) i Stockholm är världens första friluftsmuseum. År 1909 grundades Finlands första utomhusmuseum på Fölisön och intresset ökade i början av självständigheten.
Läraren Nils Oskar Jansson anlade 1886 en trädgård i anslutning till Vreta folkskola och grundade år 1900 Sagalunds hembygdsmuseum. Jansson var också med och grundade Kimito ungdomsförening vars hus vid namn Wretha byggdes intill skolan på 1890-talet. Vid sidan av sin lärartjänst samlade och dokumenterade Johansson historia om ön där han vuxit upp. De första byggnaderna flyttades till museiparken i början av 1900-talet. Sagalunds villa byggdes 1911 i museiparken som pensionärsbostad för Nils Oskar Jansson och hans arbetskamrat Adèle Weman. |
||
| Läs mer | ||
| J.J. Huldén, Kring Sagalund, två banbrytares levnad. Helsingfors 1940.
Ernst Lindroos, Sagalundin kotiseutumuseon museo-opas. 1979. Ur Sagalund gömmor. Red. Li Näse. Åbo 1990. Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia 1. Sagalundin museon kuntayhtymä 1997. Li Näse - Ritva Kovalainen - Pekka Turunen, Min kostsamma leksak -Sagalund - kallisarvoinen leikkikaluni. Sagalunds museum 2000. Mikko Härö, "Tiedon ja valistuksen tilat". Rakennusperintömme, Kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö, Museovirasto ja Rakennustieto Oy 2001. Marja-Liisa Rönkkö, "Museon idea ja historia". Pauliina Kinanen (toim.), Museologia tänään. Suomen museoliiton julkaisuja. Museoliitto 2007. |
||
| objektets element: villa; skola; museum; park; föreningshus; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Linnarnäs gård, loftbod, bränne och humlegård. Museovirasto Museiverket 2017. |
Tingshus och rosengård. Museovirasto Museiverket 2017. |
Villa Sagalund. Museovirasto Museiverket 2017. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV