 |
KARTSÖK |
|
| Pedersöre | Österbotten | |
Lagmansgården och Östensö skolhem |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Lagmansgården och Östensö skolhem | ||
| Beskrivning | ||
| Lagmansgården i Östensö från år 1778 är ett av de äldsta bevarade lagmansboställena i vårt land. Östensö forna barnhem, som inrättades på boställets marker 1902, hör till de första sociala inrättningarna som grundats av en privat välgörenhetsrörelse. Skolhemmets byggnadsbestånd speglar byggnadstraditionen inom det statliga barnskyddet och även den historiska kontinuiteten i byggandet av tjänstebostäder och inrättningar från 1700-talet till andra världskriget.
Östensö är ett av de sex statliga skolhemmen. Den forna lagmansgården, belägen vid Purmo å, är skolhemmets äldsta byggnad, som uppfördes år 1778. Lagmansgården som till stilen liknar en österbottnisk bondgård har två våningar. Andra våningen bygger på den karolinska grundplanen som var populär vid den tid då huset byggdes. De hus som var avsedda för skolverksamhet byggdes 1910-1914 och ritades av länsarkitekten Alfred Wilhelm Stenfors. De består av ett skolhus i en våning, en ladugård med valmat tak, ett stall samt en grupp uthus. På södra sidan om gårdsplanen finns ett elevhem som är rappat och har tre våningar. Huset är från år 1938 och har ritats av arkitekt Martti Välikangas. |
||
| Historia | ||
| På medeltiden då det svenska herraväldet stabiliserades, blev Finland en enda lagsaga, som år 1435 delades i två delar och år 1776 i fem delar. Till lagman över Vasa och Uleåborgs lagsaga, som då grundades, utnämndes Gustaf Idman. Som tjänsteboställe fick han Isakas kronohemman på ¼ mantal i byn Östensö i Pedersöre.
Lagman Idman lät bygga en huvudbyggnad med ekonomibyggnader på Östensö hemman år 1778. Avsikten var att lagmansting skulle hållas i byggnaden och den blev därför stor och präktig. Efter Idmans lagmansperiod stod huset tidvis obebott då tjänsteinnehavarna utövade andra uppgifter. Lagmansrätten, som var ett mellanstadium mellan tingsrätten och hovrätten, upphävdes i Finland år 1868. Den sista lagmannen i Vasa och Uleåborg var H. G. Aminoff åren 1859-1868, varefter gården hyrdes ut. Föreningen för värnlösa barns uppfostran i Finland hyrde år 1902 Östensö gårdens huvudbyggnad, trädgård och en del av ekonomibyggnaderna och grundade en skola, som bar namnet Vasa läns hemskola. Lagmansgården tjänade som inrättningens huvudbyggnad fram till år 1938. Skolan övergick till staten år 1910 och blev ett skyddshem för pojkar. Skyddshemmets skolbyggnad stod färdig år 1912. På 1910-1920-talen uppfördes flera ekonomibyggnader på gården. Internatet Storgården stod färdigt år 1938. Östensö skyddshem blev ett skolhem år 1947. Storgården renoverades 1979-1980 och den gamla lagmansgården restaurerades 1984. Namnet ändrades år 1988 till Lagmansgården och på 1990-talet till VBU-center/Lagmansgården. |
||
| Läs mer | ||
| K.V. Åkerblom, Pedersöre storsockens historia del I. 1950.
Bror Åkerblom, Pedersöre historia 3, 1865-1965. Pedersöre kommun 1971. Evald Stenman, Lagmansgården i Östensö 200 år. Jakobstads Tidnings Jul- och Hembygdsbilaga. Pedersöre. 1978. Hembygdsinventering i Östensö by i Pedersöre. Från vaggan till graven IV. Rapporter från Pedersöre Medborgarinstitut. Nr 22/1987. Susann Sjöström, Kronan. Vårt skolhem i hundra år. VBU-center / Lagmansgården, 2002. |
||
| objektets element: läroinrättning; bondgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Lagmansgården och Östensö skolhem. Tuija Mikkonen 2006. |
Lagmans boställets karaktärshus. Tuija Mikkonen 2006. |
Östensö skolhus från år 1912. Tuija Mikkonen 2006. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV