 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Kakskerta kyrka |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kakskerta kyrka | ||
| Beskrivning | ||
| Kakskerta kyrka hör till Åbo stadsarkitekt C.F. Schröders produktion i Åbotrakten. Kyrkan är en av de få finska stenkyrkorna från 1700-talet.
Kyrkan på ön Kakskerta ligger vid Kyrksundet. Kyrkan som byggdes på 1760-talet är en s.k. långkyrka, med ett rektangulärt långhus och en sakristia samt ett lågt pannrum från 1940-talet på norra sidan. Kyrkan är byggd i ett skepp och har ett tunnvalv av trä med två målade takrosetter från 1843. Korset ovanför altartavlan från 1600-talet, läktaren på västsidan och altarringen har ritats av arkitekt Erik Bryggman. Av det gamla altaret återstår ramen från 1843. Predikstolen härstammar från Mikaelskyrkan i Åbo. Fönster- och dörröppningarna är segmentbågade. Den separata nyklassiska klockstapeln i trä från 1826 ritades på Intendentkontoret. På den stenmursomgärdade kyrkogården ligger släkten von Bonsdorffs empiregravkapell från 1831. |
||
| Historia | ||
| Skärgårdsborna i Kakskerta och Satava som hade hört till moderförsamlingen i S:t Karins fick tillstånd att grunda en kapellförsamling 1693, men planen fullföljdes inte. En bönhusförsamling grundades 1764 och kyrkan byggdes 1765–1769 på Brinkhalls gårds marker under ledning av arkitekt C.F. Schröder.
Kyrkan invigdes 10.12.1769. Beslutet om att bygga stapeln fattades 1820, och ritningarna som utfördes under ledning av C. Bassi blev färdiga 1824. Kyrkogården invigdes 1852, men redan tidigare hade släkten von Bonsdorffs gravkapell byggts på platsen. Kyrkan renoverades på 1840-talet och 1895. Under en omfattande ombyggnad 1940, ledd av Erik Bryggman, renoverades interiören och den fasta inredningen moderniserades så gott som helt. Kakskerta blev kapellförsamling 1858 och självständig kyrkoherdeförsamling 1904. År 1959 anslöts församlingen i Kakskerta till Martin seurakunta i Åbo, och på kommunal nivå anslöts Kakskerta till Åbo år 1968. |
||
| Läs mer | ||
| Kerttu Innamaa, Kaarinan pitäjän historia II-III. Turku 1952, 1957.
C.J. Gardberg, Turun muurarimestarit ja heidän mestarintyönsä 1721 - 1859. Turun kaupungin historiallisen museon vuosikirja 26/27. 1962 - 1963. Terhi Mäkirinta, Kivikirkko, kappalainen ja kirkkoherra — Kakskerran seurakunnan taival kohti itsenäistymistä. Jussi T. Lappalainen et al. (toim.), Kakskerta 2. Turun Maakuntamuseo 1995. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 1117. 2007. |
||
| objektets element: gravkapell; begravningsplats; klockstapel; kyrka; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Kakskerta kyrka. Minna Pesu 2007. |
Kakskerta kyrkas klockstapel. Minna Pesu 2007. |
Släkten von Bonsdorffs gravkapell i empirestil på kyrkogården i Kakskerta. Minna Pesu 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV