 |
KARTSÖK |
|
| Lovisa | Nyland | |
Forsby bruksområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Forsby bruksområde | ||
| Beskrivning | ||
| Forsby bruk ligger vid Stora strandvägen, vid nedersta forsen i Forsby å. Bruket med sågen, några nyare industribyggnader, den parkomgivna huvudbyggnaden, kontoret och arbetarbostäderna är ett alltjämt fungerande historiskt industriområde. Det tidigare sågverket hör till Finlands första sågar i tegel- och betongkonstruktion.
Brukets huvudbyggnad i jugendstil ritades av den svenska arkitekten John Settergren 1907. Arkitektoniskt hör byggnaden till våra främsta herrgårdsbyggnader från jugendperioden. Till den kubformade två våningar höga stommen hör en låg flygelbyggnad och ett mjukt avrundat torn. Trädgårdsfasaden förenar sig genom granitinramade terrasser med en geometriskt utformad trädgård. Planerna till trädgården ritades av Paul Olsson (1919, 1930) och av Bengt Schalin (1934). I parken ingår en hög skogbeklädd backe med ett gravkapell. En minnessten visar var brukets kyrka har stått. Bruksgatan som löper igenom området är en del av Stora strandvägen, den medeltida landsväg som förband Åbo och Viborg. Bruksgatan och parken är en harmonisk helhet trots att byggbeståndet härstammar från olika tider. På forsens västra strand, på den s.k. Kungsbacken och vid den gamla landsvägen, finns flera stora arbetarkaserner från sekelskiftet 1800/1900. Här finns också mindre arbetarbostäder från olika tider, de äldsta från 1700-talet. Av Övre bruket återstår bara några ruiner av hammarsmedjorna och kraftverkskanalerna vid forsen norr om bruket. |
||
| Historia | ||
| Greve Lorentz Creutz fick privilegium för Forsby bruk på Forsby frälsesäteris marker i Pernå 1682. Forsbys Nedre bruk var verksamhetens egentliga centrum. Den stadigt byggda dammen av regelbundet formade stenblock på den gamla bruksdammens plats revs delvis på 1990-talet, och forsen återställdes i naturtillstånd.
Under lilla ofreden (1742–1743) led bruket som låg vid huvudvägen mellan Åbo och Viborg betydliga skador och verksamheten avstannade till 1746. Forsby silver nämns första gången 1607. Silverbrytningen upphörde i mitten av 1700-talet. Järnbrukets verksamhet upphörde 1828, och på 1870-talet återupptogs sågverksamheten. Sågen, kvarnen och flera andra byggnader brann 1873 men byggdes upp på nytt. Forsby grundades 1682, och uppenbarligen byggde man omedelbart en såg i anslutning till bruket. Sågen grundades officiellt 1736. År 1880 förvärvades Forsby gamla bruk och såg av affärsmannen Johan Askolin (1846–1912). Den turbindrivna vattensågen revs 1913 och ersattes med en modern ångsåg. Kommerserådets livsverk fortsattes av Firma Joh. Askolin, som ytterligare koncentrerade bolagets verksamhet till sågen och från och med 1952 enbart till Isnäs såg. |
||
| Läs mer | ||
| Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948.
T:mi Joh. Askolin 1865-1965. Lauri Heiman, Kaksi kauppaneuvosta. Porvoo 1980. Markku Kuisma, Kauppasahojen perustaminen Suomessa 1700-luvulla. Helsinki 1983. Timo Kantonen, Satakunta sahaa Suomessa. Kulttuurihistorialisesti merkittäviä saharakennuksia ja -ympäristöjä. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 18/1996. Olle Sirén, Pernajan pitäjän historia keskiajalta 2000-luvulle. Pernajan kunta 2003. |
||
| objektets element: herrgård; fornlämning; park; bruk; såg; väg; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Forsby bruksområde. Hannu Vallas 2007. |
Forsby gård. Maija Matikka 2018. |
Forsby bruksmiljö. Maija Matikka 2018. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV