 |
KARTSÖK |
|
| Lovisa | Nyland | |
Sarvlax gård med omgivning |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Sarvlax gård med omgivning | ||
| Beskrivning | ||
| Sarvlax (Stor-Sarvlax) är ett exempel på ett högadligt gods som byggdes enligt stormaktstidens ideal. Det andra exemplet i Finland är Villnäs slott. Sarvlax hade en gång i tiden betydande ägor, och här finns fortfarande ett mångsidigt byggbestånd från olika århundraden samt odlings- och betesmark som har brukats och nyttjats under många sekler. Godskomplexet omges av det sydliga odlingslandskapet och betesmarkerna vid Stora strandvägen. På Strömslandet ligger den oskiftade Sarvlax gårds gamla landbobyar Ströms och Hormnäs. Norr om gården ligger Norr-Sarvlax gård, som bildades i början av 1910-talet i samband med ett arvskifte.
Huvudbyggnaden återspeglar holländsk klassicism. Huset uppfördes på uppdrag av Lorentz Creutz, med viborgaren Achatius Groneberg som murarmästare och eventuellt också som arkitekt. Den kublika byggnadens stomme delas genom två tvärgående hjärtväggar till en centralhall med en serie rum i olika storlek på vardera sidan. Tredje våningen är inredd till festsal och här finns också de mest representativa gästrummen. Barockgårdens symmetriska komposition kompletteras av de identiska flygelbyggnaderna med säteritak samt av stallet och sädesmagasinet från 1850-talet. De två sistnämnda är uppförda i tegel och fungerar som portbyggnader. Den västra flygelbyggnaden, antagligen byggd på 1600-talet, har kvar sitt säteritak från den karolinska tiden. Den andra flygelbyggnaden ersattes av en ny efter en brand på 1880-talet. Herrgårdens ekonomibyggnader ligger på längre avstånd från huvudbyggnaden. De äldsta delarna av trädgården härstammar antagligen från tiden när corps de logiet byggdes. Landskapsparken från 1850-talet breder ut sig ner mot ån och mot dammen. De långa trädalléerna är också planterade på 1800-talet. Den geometriskt ordnade franska trädgården mellan huvudbyggnaden och flygelbyggnaderna har utformats av Paul Olsson på 1930-talet. I skogsdungen bakom gårdens huvudbyggnad, vid dammen, finns gårdens gamla kvarn. Godskomplexet omges av det vida, sydliga odlingslandskapet vid Stora strandvägen med rötter i medeltiden. Hormnäs, Bagarböle, Grevböle, Ströms, Tjuvö och Lappnor på Strömslandet är gamla landbobyar som hör till den oskiftade Sarvlax gård. Ströms har bevarat sin karaktär och sitt gamla byggbestånd så gott som oförändrat och återspeglar genom sina tre tätt belägna hus på den låglänta sluttningen öster om vägen speciellt väl den gamla bystrukturen. |
||
| Historia | ||
| Frälsegodset Sarvlax har från och med 1400-talet ägts av de högadliga släkterna Creutz, von Morian och von Born, ända tills gården genom testamente donerades till Svenska litteratursällskapet.
Lorenz Creutz den äldre gjorde Sarvlax till ett verkligt storgods genom att köpa och förena ett stort antal gårdar i närheten. Byggarbetena på corps de logiet inleddes 1672. Huvudbyggnaden skadades både under stora ofreden (1713–1721) och under lilla ofreden (1742–1743). Efter krigen renoverades byggnaden och försågs bl.a. med några takmålningar. Huvudbyggnaden eldhärjades 1880 när den ena flygelbyggnaden brann upp. Då förstördes huvudbyggnadens säteritak och tredje våning. Restaureringen utfördes enligt ritningar av arkitekt F. A. Sjöström.Ssäteritaket ersattes av ett valmtak och fasaden försågs med en ny fönsterrad. Den brunna flygelbyggnaden rekonstruerades så att den återfick sin 1600-talsgestalt. När huset renoverades efter ritningar av arkitekt Hilding år 1934 återfick huvudbyggnaden sitt säteritak i 1600-talsstil. Norr-Sarvlax gård uppstod i början av 1900-talet när ägaren till Sarvlax, Viktor Magnus von Born, skiftade herrgårdens marker mellan sina åtta barn. |
||
| Läs mer | ||
| P.O. von Törne, Sarvlax. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.
Ragna Ahlbeck, Gods och herresäten i Finland. 1946. Olle Siren, Sarvlax. Gårdshushållningen och gårdssamhället från 1600-talet till 1900-talet. Folklivstudier XII. SLS. Lovisa 1980. Elias Härö, Kartanoarkkitehtuuri. Ars. Suomen taide 2. 1988. C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. 1989. Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintö 66/1992. Ympäristöministeriö. Ympäristönsuojeluosasto. Helsinki 1993. Ranja Hautamäki, Historiallisten puutarhojen ja puistojen inventointi. Museovirasto 1996. Selja Flink, Pernajan eteläosien rakennusinventointi 1996. Pernajan kunta 1997. Olle Sirén, Pernajan pitäjän historia keskiajalta 2000-luvulle. Pernajan kunta 2003. |
||
| objektets element: herrgård; park; ekonomibyggnad; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; | ||
Sarvlax gård huvudbyggnad. Soile Tirilä . |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV