Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Raseborg Nyland

Ekenäs seminarium och skolkvarter

Gå till Museiverkets karttjänst: Ekenäs seminarium och skolkvarter
Beskrivning
Ekenäs seminarium och skolkvarteren bildar en ovanligt mångsidig helhet som representerar skolväsendets historia och skolarkitekturen under olika tidsperioder. Ekenäs seminarium är ett av seminarierna från slutet av 1800-talet för blivande folkskollärarinnor och ett resultat av statens riksomfattande byggprojekt och ett resultat av planeringsarbetet vid Överstyrelsen för allmänna byggnader.

Det parkliknande seminarieområdet finns utanför gamla stadskärnan på före detta Ekenäs kungsladugårds område. Seminariet grundades på 1870-talet för kvinnor, och de välbevarade byggnaderna består av karaktärsbyggnader från 1600- och 1700-talen som tillhört kungsladugården samt seminariebyggnaderna från 1870–1900 som representerar den tidens typiska skolarkitektur. Vid sidan av de äldsta byggnaderna finns också nyare skolbyggnader. Den luftiga parken runtomkring med sina slingrande sandgångar härstammar delvis redan från gårdens tid.

Kungsladugårdens rappade, före detta karaktärsbyggnad från 1600-talet har en våning och är möjligen den äldsta icke-sakrala byggnaden i Ekenäs. Kungsladugårdens två våningar höga karaktärsbyggnad är byggd i trä och har färdigställts på 1780-talet. Fasaderna har fått sitt nuvarande utseende närmast i mitten av 1800-talet.

Arkitekt Axel Hampus Dalström vid Överstyrelsen för allmänna byggnader har ritat den dekorativa, timrade seminariebyggnaden med valmat tak. Med sina mittkorridorer och symmetriska planlösningar representerar den det första byggnadsskedet av folkskollärarinneseminarier från 1870-talet. Huvudbyggnaden utbyggdes 1900 med en gymnastiksal i södra gaveln. Även skolföreståndarens bostad och seminariets matsal i änden av Höijersvägen representerar gammal och välbevarad skolarkitektur av hög nivå.

Ekenäs skolkvarter väster om seminarieområdet bildar en både stadsbildsmässigt och historiskt sett viktig helhet av skolbyggnader på båda sidorna av den bulevardliknande Raseborgsvägen.

Den äldsta av skolorna är lägre elementarskolan från 1841, en byggnad i empirestil med valmat tak. Invid den står en annan empirebyggnad, elementar- och realskolan, ritad av länsarkitekten Jean Wiik 1850. Den har utbyggts till ett vinklat hus för realskolans behov efter ritningar av länsarkitekten Constantin Kiseleff 1878. Följande byggnad är den äldsta huvuddelen av seminariets övningsskola, en timrad envåningsbyggnad från 1884 ritad av Axel Hampus Dalström. Mittemot den står folkskolan som byggdes 1879 efter ritningar av länsarkitekten Kiseleff. Folkskolan har utbyggts 1898 enligt ritningar av arkitekt Theodor Höijer med flyglar i hörnen som vardera innefattar ett klassrum.

Intill den gamla skolcentralen, söder om den, finns en rappad folkskola vars sockel är klädd med skiffersten samt en folkskola ritad av arkitekt Bertel Liljeqvist och färdigställd 1953. Den tidstypiska skolbyggnaden har ursprungligen varit ett samprojekt mellan stadens folkskola och seminariets övningsskola. Målet var att lösa den utrymmesbrist som skolorna led av på 1800-talet.
 
Historia
Ekenäs traditioner som skolstad sträcker sig till år 1603 då staden fick ett pedagogium, lägsta stadiet i stormaktstidens tretrappade skolsystem.


Vid den gamla infartsvägen, nuvarande Raseborgsvägen, byggdes mellan åren 1840 och 1900 en lägre elementarskola, en elementar- och realskola, en folkskola samt seminariets övningsskola med tillhörande boningshus. Bland byggnaderna fanns också ett bostadshus för övningsskolans föreståndarinna 1885.

I Ekenäs grundades ett seminarium 1873 sedan man beslutat utvidga lärarutbildningen med svenskspråkiga seminarier. Det andra svenskspråkiga seminariet grundades i Nykarleby. Det första seminariet för utbildning av lärare hade grundats i Jyväskylä 1863.

Ekenäs stad beslöt år 1867 att överlåta Ekenäs kungsladugårds område för grundande av ett seminarium. Området hade varit i stadens ägo sedan 1837. Karaktärsbyggnaden från 1780-talet fungerade till en början som internat och det andra stenbyggda bostadshuset, av vilket en del möjligen härstammar från 1680-talet, fungerade som matsal. Arkitekterna vid överstyrelsen för allmänna byggnader ritade nya seminariebyggnader av vilka karaktärsbyggnaden och föreståndarinnans bostad färdigställdes 1873. Seminariebyggnaden fick en flygel med gymnastiksal som färdigställdes 1900 liksom även matsalen som byggdes i västra kanten av det dåvarande seminarieområdet efter ritningar av arkitekterna Decker, Gripenberg och Th. Granstedt. Seminariet lades ned 1974.

Under 1950- och 1970-talen uppfördes skolbyggnader av tegel samt under 1980-talet ett gymnasium.

I samband med att seminariet grundades byggdes även en övningsskola för seminariet.Folkskolan var avsedd för flickor och inledde sitt arbete i ett nytt timrat hus 1879 som låg utanför seminarieområdet i samband med skolkvarteret vid nuvarande Raseborgsvägen. Gymnastiksalen och festflygeln färdigställdes 1885 och även tillbyggnaderna som genomfördes i början av 1900-talet planerades av arkitekt Sebastian Gripenberg vid överstyrelsen för allmänna byggnader.

Nya skolor byggdes efter krigen i närheten av de gamla 1800-talsskolorna. Stadens folkskola och seminariets övningsskola, stadens och statens gemensamma projekt, byggdes söder om Åsen och fick formen av ett H. Dessa är betydligt större än de tidigare skolorna.
 
Läs mer
Gustaf F. Lönnbeck, Uno Cygnaeus, Suomen kansakoulun isä. Helsinki 1910.

Aimo Halila, Suomen kansakoululaitoksen historia I-IV. Turku 1949.

Gunborg Collin, Gynlög Dahl och Marta Helena Flinck, 100 årig övningsskola Ekenäs seminariums folkskola 1873-1973. Ekenäs 1973.

Henrik Lilius, Suomalaisen koulutalon arkkitehtuurihistoriaa. Kehityslinjojen tarkastelua keskiajalta itsenäisyyden ajan alkuun. SMYA 83. Vammala 1982.

Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.
 
objektets element:  skola; läroinrättning;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Huvudbyggnaden vid Ekenäs seminarium. Mikko Härö 2007
Huvudbyggnaden vid Ekenäs seminarium. Mikko Härö 2007.
Huvudbyggnaden vid Ekenäs seminarium till vänster; i mitten kungsladugårdens äldre karaktärsbyggnad. Mikko Härö 2007
Huvudbyggnaden vid Ekenäs seminarium till vänster; i mitten kungsladugårdens äldre karaktärsbyggnad. Mikko Härö 2007.
Elementar- och realskolan ritad av Jean Wiik i skolkvarteret i Ekenäs. Mikko Härö 2007
Elementar- och realskolan ritad av Jean Wiik i skolkvarteret i Ekenäs. Mikko Härö 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009