 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Jussarö gruvö |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Jussarö gruvö | ||
| Beskrivning | ||
| Jussarö är en fyrplats samt ett lots- och gruvsamhälle som ligger i yttre skärgården. Jussarö har varit av central betydelse för sjöfarten i Finska vikens skärgård. Den omfattande gruvverksamheten på ön under 1800- och 1900-talet har industrihistoriskt värde.
Den för vinden skyddade naturliga hamnen i sundet mellan Jussarö och Lill-Jussarö har bildat en fast punkt för sjöfarten på Finska vikens skärgårdsfarled. Man har även gjort vrakfynd i sundet. Fyrbåken i tegel, som 1890 restes på södra delen av Jussarö, sprängdes under andra världskriget. På den bevarade delen har ett sjöbevakningstorn uppförts. Fyrvaktarnas byggnader ligger invid tornets fot. Av lotskolonin på öns norra strand har två bostadshus bevarats. Berggrunden på ön innehåller järnmalm. På norra delen av ön finns bandlikt tvärs över ön löpande lämningar av ett tiotal gruvöppningar med tillhörande varphögar, som härstammar från gruvverksamheten på 1800-talet. Den på 1960-talet grundade gruvan befinner sig på södra delen av ön. Där finns ett vågrätt 250 meter djupt gruvschakt samt ett tiotal produktionsbyggnader, bland annat ett krossverk, en anrikningsanläggning, verkstad och lagerutrymmen. Längs den sydvästra sidan av vägen som går från gruvan till hamnen på norra delen av ön finns boningshus som uppförts för gruvarbetarnas vistelse under arbetsveckorna. På öns nordöstra del finns lämningar efter ett halvfärdigt ryskt befästningsverk från 1910-talet. Öns obebyggda västra del ingår i Ekenäs nationalpark. |
||
| Historia | ||
| Jussarö omnämns som hamnplats i medeltida farledsbeskrivningar. Enligt traditionen har det funnits en kyrka eller ett kapell och en begravningsplats på ön. Det finns inga uppgifter om en fast bebyggelse på ön före 1700-talet. Lotsverksamheten på ön inleddes i början av 1800-talet och på 1830-talet grundades en lotsstation. Under 1800-talet uppstod ett fiskar- och lotssamhälle på ön.
Undersökningar med sikte på en exploatering av malmen på Jussarö inleddes på 1830-talet. Järnmalmen som utvanns på ön uppfyllde järnbrukens malmbehov i vårt land efter att Finland införlivats med det ryska riket. Gruvverksamheten fortsatte periodvis fram till år 1861, då verksamheten lades ner som olönsam. Byggnaderna såldes och transporterades bort från ön. Under början av 1900-talet utfördes provschaktningar på ön och ett beslut att öppna gruvan togs år 1959. På 1960-talet byggdes Koverhar stålsmältverk på fastlandet för förädlingen av den anrikade malmen från Jussarö. Gruvdriften upphörde 1967. |
||
| Läs mer | ||
| Eevert Laine, Jussaaren rautakaivos valtion käyttämänä vuosina 1834-1861. Historiallinen arkisto XXXVII. 1929.
Iisakki Laati, Suomen Luotsi- ja Majakkalaitoksen historia 1808-1946. Merenkulkuhallitus. Helsinki 1946. A. Lähteenoja, Suomen Luotsi- ja Majakkalaitoksen historia vuoteen 1808. Merenkulkuhallitus. Helsinki 1949. Eevert Laine, Suomen vuoritoimi III. Suomen historiallinen seura. 1952. Henrik Cederlöf, Farleder och lotsplatser I Ekenäs skärgård. Ekenäs 1986. Ari Sirén, Jussarö. Luotsi- ja kaivosyhteisö Tammisaaren ulkosaaristossa. Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja A No 40. Vantaa 1995. Harri Nyman, Meriväylien rakennusperintö. Toim. Marja-Leena Ikkala. Museoviraston rakennushistorian osaston raportteja 21. Museovirasto 2009. https://www.museovirasto.fi/uploads/Arkisto-ja-kokoelmapalvelut/Julkaisut/merivaylien-rakennusperinto.pdf (haettu 21.9.2018). Seppo Laurell, Valo merellä - Ljuset till havs. Suomen majakat 1753-1906. Finlands fyrar. John Nurmisen Säätiö. John Nurminens Stiftelse. Porvoo 2009. |
||
| objektets element: gruva; fyr; fornlämning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: havsområde; | ||
Jussarö gruvö, hamnen. Marianne Rautiainen 1996. |
Anrikningsanläggningen. Marianne Rautiainen 1996. |
Marianne Rautiainen 1996. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV