 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Karis kyrka och prästgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Karis kyrka och prästgård | ||
| Beskrivning | ||
| Den medeltida Sankta Katarina kyrkan i gråsten med kyrkogård och klockstapel bildar en väl bevarad kyrkomiljö för en medeltida moderförsamling. Prästgården har funnits på sin nuvarande plats i närheten av kyrkan allt sedan början av 1400-talet.
Karis kyrka är belägen i södra ändan av Kyrksjön. I närheten finns prästgården på en kulle på sjöns östra strand. Invid kyrkan står en timrad sockenstuga från slutet av 1800-talet. Kyrkan är till formen en typisk, sydfinsk hallkyrka. Kyrksalen består av tre skepp med fem travéer. Mittskeppet har stjärnvalv, sidoskeppen har enkla kryssvalv. Väggarnas kalkmålningar föreställer en credo-serie med vigselkors med de tolv apostlarna och profetern. Krucifixet, Den Heliga Birgitta, Sankt Lars, Sankt Olav och en stående Kristus är skulpturer från medeltiden. Predikstolen i barockstil är en donation från år 1703. De fem begravningsvapnen vittnar om stormaktstiden. Kyrkans fasta inredning härstammar från 1900-talsskiftet. Klockstapeln, som är av syvästfinsk typ och kröns av en lökformig kupol stod färdig år 1768. Den uppfördes under byggmästare Anders Takolanders ledning. Bottenvåningen i sten härstammar från medeltiden och har tjänat som tiondebod. De två medeltida kyrkklockorna i klockstapeln används fortfarande. Kyrkogården, som omges av en stenmur, nås söderifrån genom en murad portbyggnad från 1798. Portbyggnaden på sjösidan är från medeltiden och har tjänat som port för dem som kommit vattenvägen till kyrkan. Stenmuren stod färdig på 1760-talet och kyrkogården användes tidigare som begravningsplats. Prästgården på Prästgårdsbacken, som påminner om en park, är en typisk gustaviansk herrgårdsbyggnad med mittsal. Byggnaden med mansardtak uppfördes 1785-91. I början av 1900-talet fick den sin nuvarande form, då de låga flygelbyggnaderna byggdes till. På gårdsplanen finns fortfarande ett annat bostadshus och en sädesbod från 1800-talsskiftet kvar. Sockenstugan stod färdig år 1876. Mellan kyrkan och prästgården har en ny gravgård byggts på 2000-talet. Den har med sina konstruktioner avsevärt förändrat den öppna, obebyggda landskapsbilden. Karis kyrka och prästgård utgör en del av Svartå ådalens nationellt värdefulla landskapsområde. |
||
| Historia | ||
| Karis tillhör de gamla församlingarna i Västra Nyland och omnämns i urkunderna första gången år 1326.
Sakristian utgör kyrkans äldsta del, valven är samtida med kyrkrummet och de kan dateras till byggnadsskeden vid slutet av 1400-talet. Fönstren förstorades och kyrkans inredning förnyades vid sekelskiftet 1700-1800. I början av 1900-talet förnyades inredningen ånyo. De medeltida målningarna restaurerades åren 1935-1937. Den senaste renoveringen i kyrkan utfördes åren 1978-1979 enligt arkitekt Lars Rejströms ritningar. Då konserverades också de medeltida målningarna. Kyrkbacken tjänade som marknadsplats ända till slutet av 1790-talet, varefter marknaden flyttades till planen vid Landsbro. Kyrkstallarna som var en del av landskapet har rivits. |
||
| Läs mer | ||
| Olof af Hällström, Karis och Svartå kyrkor. Karis socken från forntiden till våra dagar IV. Ekenäs 1957.
Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto 1993. Eljas Orrman, Helsingin pitäjä ja Uudenmaan kirkollinen järjestäytyminen 1400-luvun loppuun mennessä. Vantaan Pyhän Laurin kirkko. Sulkava 1994. Anu Soikkeli, Suomen vanhat pappilat - menneisyyden tulevaisuus. Oulun yliopisto 2000. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. |
||
| objektets element: klockstapel; kyrka; prästgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Karis kyrka och prästgård. Hannu Vallas . |
Karis kyrkas klockstapel. Johanna Forsius 2007. |
Karis kyrka. Minna Ryyppö 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV