Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Sjundeå Nyland

Pickala gård

Gå till Museiverkets karttjänst: Pickala gård
Beskrivning
Pickala gårds miljö, som under seklernas lopp har format sig vid en från trafiksynpunkt fördelaktig plats vid havsviken och Pickala ås mynning, är till sin grundstruktur typisk för västra Nyland. Till gårdens klassiska disposition hör karaktärsbyggnaden och gårdsområdets mönsterträdgård, parken ner till Pickala å samt fri sikt ner till havet. På gårdens område har bevarats lämningar av mångahanda historiska händelser, ända från medeltiden till tiden efter andra världskriget.

Pickala gårdslandskap ligger inne i Pickalaviken. Odlingslandskapet genomskärs av Pickala å, som kantad av klibbalar skapar ett frodigt ålandskap. Öster om ån finns en ödetomt efter en förutvarande by med samma namn, där också gården har funnits före 1660-talet. Landskapet avgränsas i norr av riksväg 51.

Pickala gårds karaktärsbyggnad ligger i ändan av en trädallé som löper i syd-nordlig riktning. I karaktärsbyggnadens arkitektur har arkitekten A.F. Granstedt på 1840-talet kombinerat empireframtoningen med 1840-talets nya historierande formspråk. Byggnaden placerar sig stilmässigt den i slutet av empiren utvecklade eklektiska arkitekturen och hör till de tidigaste representanterna för denna stil. Från gårdens centralaxel öppnar sig ett perspektiv som utmynnar i havet.

Till gårdens driftscentrum hör en bakstuga från 1700-talet, inspektorns bostadsbyggnad med valmtak från förra hälften av 1800-talet, en ståtlig stenladugård från 1860-talet och en stallbyggnad i jugendstil (1913). Till driftscentrumet hör också en bostadsbyggnad som flyttats till platsen samt nyare byggnader som väl smälter in i gårdens miljö och dess verksamheter. Nära Pickala å finns en timrad loftbod, som har fungerat som biograf under den tid Porkala var utarrenderat.

Genom gårdens område löper den kullerstensbelagda s.k. Kabanovs kanonväg, som genomskar Porkala arrendeområde. Efter bron över Pickala å löper vägen förbi gårdens centrum och kröker sig mot sydost (se det separata objektet Kabanovs kanonväg).
 
Historia
Platsen för Pickala gård hade under flera århundraden en betydande position i kusttrafiken. Norr om gården löpte den s.k. Stora strandvägen och i Pickala ås mynning fanns en hamn. Pickala å utgjorde gräns mellan Helsingfors och Ekenäs handelsområden.

Kung Gustav Vasa planerade på 1550-talet att grunda en kungsgård i Pickala. Pickala fick säterifrihet 1590. Ätten Fleming i Svidja byggde i Pickala ett säteri, som emellertid ödelades redan i slutet av seklet. På den närbelägna Kalvö fanns ett båtvarv.

På 1660-talet flyttades herrgårdens driftscentrum öster om Pickala å, ungefärligen till det nuvarande driftscentrumets plats. År 1815 avskiljdes Pickala från Svidja och anslöts till Sjundby, varifrån den hade avskiljts tidigare.

Gårdens nuvarande karaktärsbyggnad lät general A.F. Silfverhjelm bygga enligt ritningar av arkitekt A.F. Granstedt. Huvudbyggnaden stod färdig 1850 och under Silfverhjelms tid byggdes också den stora ladugården av packsten. Gårdens stall byggdes 1913. Gårdens trädgård och park har behållits tämligen oförändrad jämfört med Senatens karta från år 1872.

Sovjetunionens arrendering av Porkala-basen 1944-1956 vittnar om det kalla kriget efter andra världskriget. Under Porkalas arrendetid var Pickala gård en del av den ryska staben och återgick till ägarsläkten 1956. Byggnadens inre utrymmen renoverades enligt planer av Bertel Gripenberg.
 
Läs mer
Alf Brenner, Sjundeå sockens historia I-II. Hangö 1953, 1955.

Maud Palmgren-Sundman, I skuggan av Carl Ludvig Engel. En översikt av konduktör Anders Fredrik Granstedts arkitekturritningar. Pro-gradu tutkielma 1981. Taidehistorian laitos, Helsinki.

C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. Keuruu 1989.

Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.

Pirkko Kokkonen, Siuntion kulttuuriympäristöohjelma / Kulturmiljöprogrammet för Sjundeå. Suomen ympäristö 367. Ympäristöministeriö, alueidenkäytön osasto 1999.
 
objektets element:  herrgård; ladugård; gårdsplan; park; ekonomibyggnad; väg; arbetarbostad;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
Pickala gård omges av ett odlingslandskap. Hannu Vallas 1997
Pickala gård omges av ett odlingslandskap. Hannu Vallas 1997.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009