 |
KARTSÖK |
|
| Lojo | Nyland | |
Lojo kyrka med omgivningar |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Lojo kyrka med omgivningar | ||
| Beskrivning | ||
| Till Lojo kyrkas omgivningar, vars struktur är ett arv från medeltiden, hör den medeltida gråstenskyrkan med dess kyrkogård och gravkapell samt den mot slutet av 1800-talet byggda prästgården med gårdsmiljö och odlingslandskap. Till kyrkmiljön hör en högklassig församlingsgård från 1950-talet. Laxpojo gård är en del av det vidsträckta, öppna kyrklandskapet och vittnar om banden mellan den världsliga och den kyrkliga makten på medeltiden.
Lojo gråstenskyrka är den tredje största av Finlands medeltida kyrkor. Målningarna från 1500-talet i Lojo kyrka som är helgad åt Sankt Lars gör kyrkan till ett av vårt lands allra viktigaste kulturminnesmärken. Klockstapelns bottenvåning av sten är från medeltiden, trädelarna har byggts under ledning av byggmästare Johan Friedrich Schultze 1741. Av klockorna är den äldsta från slutet av 1500-talet, den andra från början av 1600-talet och den yngsta från år 1740. På kyrkogården finns dessutom två gravkapell. Det nyklassicistiska kapellet väster om klockstapeln, byggt år 1823, har hört till major Magnus Erik Ehrnrooth som ägde Laxpojo gård. Det kapell som tillhört Sedola rusthåll i Karnais står sydväst om kyrkan och är från år 1825. Öster om kyrkan finns dessutom Outamo rusthålls murade gravvalv med lock av smidesjärn. Lojo prästgård har sin plats av medeltida ursprung norr om kyrkan. Den nuvarande huvudbyggnaden uppvisar drag av empire och nyrenässans. Lojos numera som museum fungerande prästgårdsmiljö med sina byggnader och park och trädgård från 1700- och 1800-talen är ett typiskt exempel på hur man förr byggde prästgårdar. Församlingscentret jämte kapellsal, uppfört på 1950-talet efter ritningar av arkitekt Aarne Ervi, är en framstående representant för modern arkitektur. Laxpojo förutvarande kungsgård på en moränkulle på östra stranden av prästgårdsfjärden omges av en vidsträckt odlingsmark som ansluter till kyrklandskapet. Till herrgården leder från landsvägen en nära kilometerlång ekallé. Det nuvarande byggnadsbeståndet på Laxpojo är huvudsakligen från 1910-talet och har bevarats väl i sin ursprungliga form. Den av Valter och Ivar Thomén planerade huvudbyggnaden är i rationell, svenskinspirerad jugendstil och en av de få herrgårdarna från jugendepoken i vårt land. Herrgården omges av en park som har planerats av trädgårdsarkitekt Svante Olsson. |
||
| Historia | ||
| S:t Lars kyrka i Lojo omnämns första gången i skrift 1382. Av kyrkans byggnadsstomme utgör sakristian den äldsta delen, byggandet av kyrksalen och de i slutet av 1400-talet gjorda valven hör till de följande skedena. Kyrkans målningar dateras till början av 1500-talet och de har eventuellt donerats av Tönne Eriksson Tott, som var ståthållare på Raseborg åren 1490-1513. De första stora omändringarna i kyrkan gjordes först i början av 1800-talet, när fönstren förstorades och väggarna och valven kalkades. Av kyrkans på 1800-talet förnyade interiör återstår endast den av Jean Wik ritade predikstolen. I slutet av 1880-talet togs målningarna åter fram och restaurerades. En ny restaurering av dem gjordes 1953-1957. Kyrkan restaurerades 1966-1968 enligt en av arkitekt Esko Järventaus utarbetad plan. Orgelläktaren och orgeln på västra sidan är från år 1982. De ritningarna är gjorda av arkitekt Ola Laiho.
Prästgården Iso-Pappila i Lojo omnämns i skriftliga källor som hemman 1384. Prästgården låg redan på medeltiden på sin nutida plats. Den nuvarande huvudbyggnaden av stock färdigställdes enligt planer av arkitekt August Boman 1860. De inre utrymmena ändrades i någon mån vid reparationer i början av 1930-talet. Exteriören är ursprunglig med undantag för den 1911 i västra gaveln tillagda arkivflygeln av tegel, som är det första egentliga prästgårdsarkivet. Prästgården har från 1978 fungerat som kontors- och utställningslokal för Lojo museum. På västra sidan av prästgårdens mangård finns den 1789 byggda sockenadjunktens stuga med tillhörande bod och skjul, på östra sidan en byggnad med förvaltarbostad, bakstuga, statarbostad och skjul från 1800-talets förra hälft. Bebyggelsen runt fägården utgörs av dejans stuga i trä från slutet av 1800-talet samt ladugården av betong och cementtegel och en redskapsbod för lantbruksredskap, byggda 1937. Till helheten hör dessutom ett separat 1937 byggt spannmålsmagasin av tegel. Lojo pedagogium har senare flyttats till området. Intill Lojo kyrka byggdes 1950 en församlingsgård av betong och tegel, som förutom samlings- och ämbetslokaler också omfattar en bostadsflygel. Byggnaden planerades av arkitekt Aarne Ervi. Laxpojo gård är en av Gustav Vasa 1556 grundad kungsgård som bildades av fem bondgårdar i Laxpojo by. Från år 1564 ägdes gården av ståndspersoner. Från landsvägen har till herrgården lett en nära kilometerlång trädallé allt sedan slutet av 1600-talet. Herrgårdens byggnadsbestånd förnyades på 1910-talet. |
||
| Läs mer | ||
| Gabriel Rein, Laxpojo. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.
Aarne Ervi, Lohjan seurakuntatalo. Arkkitehti 1954:1. Lohjan kirkko. Rakennushistoria, maalaukset ja sisustus. Lisiä Lohjan pitäjänkertomukseen LVIII A. Hämeenlinna 1990. Lohjan kaupungin rakennetun ympäristön inventointiluettelo. Lohjan museo. Lohjan museon tutkimuksia 1/1990. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009. |
||
| objektets element: gravkapell; begravningsplats; herrgård; klockstapel; kyrka; museum; prästgård; gårdsplan; park; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: agrart landskap; kyrkby; | ||
Lojo kyrka. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Mikkoau 2018. |
Lojo kyrkas västra gavel. Martti Jokinen 1989. |
Lojo kyrkas klockstapel och major M.E. Ehrnrooths gravkapell. Martti Jokinen 1988. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV