 |
KARTSÖK |
|
| Esbo | Nyland | |
Esbo kyrkbacke |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Esbo kyrkbacke | ||
| Beskrivning | ||
| Esbo kyrkbacke är en medeltida kyrkmiljö, och på det sätt som är typiskt för historiska sockencentra finns här en kyrka med klockstapel och kyrkogård, en sockenstuga, en prästgård och en skola samt en nyare begravningsplats med välsignelsekapell.
Kyrkbacken höjer sig över Esbo ådal. På åsen ligger kyrkan, sockenstugan och prästgårdsbyggnaderna. I närheten av kyrkbacken ligger också Lagstads skola, Doms samt Lövkulla med sina lantbruksbyggnader. Den senmedeltida gråstenskyrkan har byggts om till korskyrka och hör till den s.k. östnyländska kyrkgruppen. Av det ursprungliga långhuset som är välvt i tre skepp återstår de östra och västra delarna med pelare och kalkmålningar. På kyrkogården finns ett flertal gamla Esbosläkters familjegravar med tillhörande minnesmärken. Här finns också en klockstapel från 1700-talet och ett bårhus från början av 1800-talet som är ombyggt till välsignelsekapell. På västra sidan ligger Esbo välsignelsekapell och kapellets begravningsplats från 1960-talet. På en hög kulle väster om kyrkan ligger Morby prästgårds empirehuvudbyggnad, som är byggd på den äldre prästgårdens stenfot. Flygelbyggnaderna är från sekelskiftet 1700/1800. På backen mitt emot Esbo kyrka, på Södriks medeltida bybacke ligger stamgården Doms huvudbyggnad i jugendstil, den sista av byns fem stamgårdar. I områdets östra utkant ligger Lövkulla som består av två lantbruks ekonomicentra. Mellan dem går den gren av Stora strandvägen som leder till kyrkan. |
||
| Historia | ||
| Den äldsta bebyggelsen i Esbo var under medeltiden koncentrerad till Esbo ådal och Glimsån. En vinterväg gick förbi kyrkan och från Stora strandvägen gick en avstickare mellan Morby och Lövkulla. Byarna låg i ådalens utkanter.
Tre viktiga byggnadsskeden ingår i Esbo domkyrkas historia. Kyrkans äldsta delar är, liksom takstolskonstruktionerna, från slutet av 1400-talet. Kyrkan byggdes ut till korskyrka med början 1821. För ritningarna stod arkitekt Pehr Granstedt. Under den restaurering som utfördes 1929–31, efter ritningar av arkitekt Armas Lindgren, moderniserades kyrkan invändigt och kalkmålningarna togs fram. Det nuvarande altararrangemanget härstammar från Ola Hanssons restaurering från 1982. Kyrkan omges av en begravningsplats som har utvidgats i flera omgångar. På 1800-talet togs ett område norr om kyrkan till begravningsplats och området utvidgades till prästgårdsområdet på 1800- och 1900-talet. Bårhuset på gamla begravningsplatsen inreddes på 1930-talet till välsignelsekapell. För Kapellets nya begravningsplats köpte Esboförsamlingarna Lammasområdet i början av 1950-talet. Till huvudarkitekt för området valdes Heikki Sirén, inredningen gjordes av Lasse Gestranius. Trädgårdsarkitekt var Juho Jännes. Välsignelsekapellet och den nya begravningsplatsen invigdes 1963 och krematoriet 1964. Kyrkoherdebostället som blev färdigt 1853 har ritats av arkitekt Jean Wiik. De båda flygelbyggnaderna består av en bagarstuga med kammare från 1818 och en rad med bodar och lager från 1770-talet. Prästgårdens kanslibyggnad är från 1932. En nedlagd skola på Backby gårds marker donerades till sockenstuga 1887 och flyttades till sin nya plats bredvid kyrkan 1889-90. I början av 1900-talet var den finskspråkiga folkskolan inhyst i sockenstugan. Församlingen tog över sockenstugan 1933 och mötessalen byggdes ut till församlingssal. Esbo kommun hyrde Lagstads gård av församlingen 1869. Gården hade på medeltiden övergått till kyrkan genom testamente. Skolan byggdes på 1870-talet och utvidgades på 1880-talet. När den nya skolan blev färdig gjordes Lagstad om till ämbetsverk. De båda husen på Lövkulla var ursprungligen en av fyra stomlägenheter i Glomsby, Lövkulla rusthåll. Rusthållet delades i två år 1756. Söder om Lövkulla låg Esbo hälsokälla som blomstrade i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Källan var i synnerhet populär bland societeten i Helsingfors och bland officerarna på Sveaborg. Byggbeståndet har försvunnit och i dag finns en liten skogsdunge på platsen för denna fasta fornlämning från historisk tid. |
||
| Läs mer | ||
| Knut Drake, Espoon kirkko viisisataa vuotta. Espoon seurakunnat 1958.
Hagar Nikander, Espoo 1700-1865. 1984. Eeva Ojanen, Espoon seurakuntahistoria. 1990. Erkki Härö, Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema. Espoo kaupunginmuseo. Toinen tarkistettu painos. Hanko 1991. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007. Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009. |
||
| objektets element: begravningsplats; klockstapel; kyrka; skola; by; fornlämning; prästgård; begravningskapell; bondgård; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Esbo kyrka med klockstapel och kyrkogård. Timo-Pekka Heima 2007. |
Esbo prästgård. Saara Vilhunen 2007. |
Esbo kyrkmiljö. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV