Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Lappträsk Nyland

Lappträsk vårdanstalt

Gå till Museiverkets karttjänst: Lappträsk vårdanstalt
Beskrivning
Lappträsk vårdanstalt utgör en betydande dominans i ett vidsträckt odlat åkerlandskap. En björkallé leder upp till gårdsgruppen, som ligger på en höjd vid Lappträsk. Områdets byggnadsbestånd avspeglar på ett mångsidigt sätt den offentliga administrationella och byggandets historia. Områdets byggnadsbestånd präglas av två olika slags byggande av olika ålder, dels 1800-talets herrgårdsbyggande och dels 1930-talets högklassiga institutionsarkitektur i funktionalistisk stil.

Lappträsk vårdanstalt är det ena av de statliga inrättningar för alkoholister, som inrättades med stöd av alkoholistlagen 1937. Gruppen av fyra anstaltsbyggnader i funktionalistim uppfördes på f.d. Sjökulla gårds (latokartano) marker. Från herrgårdstiden finns huvudbyggnaden från 1800-talets slut. Byggnaden, som delvis är i två våningar är byggd i ovanlig byggnadsteknik av lera och ljung. På området finns därtill ett antal ekonomibyggnader. Herrgårdsparken sträcker sig till Lappträsket.
 
Historia
Sjökulla gård grundades år 1564 då fem förlänade hemman sammanslogs. Herrgården var tjänsteboställe för landshövdingen i Kymmenegårds län 1750–1839. Ingen av landshövdingarna bodde på gården, utan godsförvaltare svarade för gårdsdriften.

Under senare hälften av Finlands tid som storfurstendöme utarrenderades Sjökulla gård. Med tanke på gårdens byggnadshistoria var Ernst Fabritius den mest betydande ägaren. Han lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden år 1896 i en byggnadsteknik i lera, som var sällsynt för finska förhållanden. Ritningarna gjordes av arkitekt Bruno Granholm. Under Fabritius tid inrättades på Sjökulla en finskspråkig lantbruksskola (Latokartanon maanviljelyskoulu), som var verksam 1896-1911. Jordbruket, boskapsskötseln och det övriga gårdsbruket på Sjökulla upplevde en blomstring som gjorde gården till en mönstergård för modernt jordbruk. Den snabba mekaniseringen av jordbruket inföll under den tid då lantbruksskolan var verksam. Gården hade också ett eget mejeri. Verksamheten upphörde 1911 när staten slopade sitt understöd till skolan.

Under självständighetstidens första år var Sjökulla utarrenderat till godsägaren på Pockar gård i Lappträsk, "possessionaten" Jonas Borup. Herrgårdens ägor minskade i och med att torpen (11) och backstugorna (30) blev självständiga. Sedan släkten Borups arrendetid löpt ut 1934 arrenderade staten inte längre ut herrgården. Man överlät skogarna till Skogsforskningsinstitutet och 1934 övergick själva gården i socialministeriets besittning.

Åren 1934–1937 verkade en s.k. arbetskoloni på Sjökulla. Depressionen och arbetslösheten på 1930-talet drabbade de unga och staten inrättade "arbetsanstalter" på olika håll i landet, en av dem på Sjökulla i Lappträsk. Verksamheten lades emellertid ned 1937 när staten och medlemskommunerna drog in sina understöd.

I Finlands alkoholpolitik inträffade en vändning 1932, då förbudslagen upphävdes och spritmonopolet OY Alkoholiliike AB grundades. Staten gick in för att bära ansvar för alkoholens medicinska och sociala konsekvenser. Den nya politiken formulerades i en lag, enligt vilken alkoholister skulle tas om hand och problemfall intas för tvångsvård. Lagen trädde i kraft 1937.

År 1937 blev Sjökulla vårdhem för alkoholister. Fyra anstaltsbyggnader ritade av arkitekt Väinö Vähäkallio stod färdiga 1939. Verksamheten pågick till 1990. De intagna utförde jordbruks- och byggnadsarbeten. Området var i försvarsmaktens besittning från december 1939 till juli 1941 som bas för ett bilkompani och som krigssjukhus.

År 1990 inrättades en flyktingförläggning på området och 1991 inledde utbildningscentralen för civiltjänstgörare sin verksamhet där.
 
Läs mer
Suomen kartanot ja suurtilat I. Toim. Eino Jutikkala ja Gabriel Nikander. Helsinki 1941.

Teuvo Peltoniemi & Martti Voipio Martti, Alkoholi ja yhteiskunta. Keuruu 1986.

Mikael Korhonen & Christer Kuvaja, Lapinjärven historia, Jyväskylä 1995.

Virkataloarkistot. Lapinjärvi, Sjökulla. Hämeen maakunta-arkisto.

Eero Soinio ja Antti Kukkonen, Sjökullan historia. 2004. Siviilipalveluskeskuksen Lapinjärven koulutuskeskuksen www-sivut: http://www.sivarikeskus.fi/fi/siviilipalveluskeskus/koulutuskeskuksen_historia (2.8.2018).
 
objektets element:  vårdinrättning; herrgård; övrig administrativ byggnad; park;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
Lappträsk vårdanstalt omges av kulturlandskap. Mikko Kääriäinen 1999
Lappträsk vårdanstalt omges av kulturlandskap. Mikko Kääriäinen 1999.
Den nyare huvudbyggnaden vid Lappträsk vårdanstalt. Mikko Kääriäinen 1999
Den nyare huvudbyggnaden vid Lappträsk vårdanstalt. Mikko Kääriäinen 1999.
Funktionalistisk institutionsarkitektur vid Lappträsk vårdanstalt; byggnaderna A och B. Hannu Eerikäinen 2005
Funktionalistisk institutionsarkitektur vid Lappträsk vårdanstalt; byggnaderna A och B. Hannu Eerikäinen 2005.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009