 |
KARTSÖK |
|
| Lovisa | Nyland | |
Landfästningen i Lovisa |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Landfästningen i Lovisa | ||
| Beskrivning | ||
| Landfästningen i Lovisa och den tillhörande Svartholms sjöfästning byggdes efter Sveriges territoriella förlust i samband med Åbofreden 1743. Landfästningen representerar svensk befästningsteknik från slutet av 1700-talet och är en viktig del av försvarshistorien vid rikets östgräns. Landfästningen i Lovisa och den tillhörande Svartholms sjöfästning är den östra utposten till huvudfästningen Sveaborg. Landfästningen byggdes för att övervaka trafiken längs Stora strandvägen. Den gamla landsvägen går väster om bastionerna och genom Garnisonsområet. Av Augustin Ehrensvärds fortifikationsplan återstår de granitmurade bastionerna Rosen och Ungern med tillhörande jordvallar. Bakom bastionerna kan man se delar av ett dagbrott från 1750-talet, stenarbetsställen, grunden till den delvis byggda bastion Adolf Fredrik samt områden där vallarna har schaktats. Bastionerna Rosen och Ungern med skottgluggar mot vägen har hört till fästningens östra förskansning. Lovisaviken sträckte sig en gång i tiden ända fram till bastion Ungern.
Kommendantshuset i två våningar i norra delen av Lovisa, vid Parkgatan, ingick i fortifikationsplanen. Kommendantshuset är en av de få stenbyggnader som uppfördes inom ramen för fortifikationsplanen. Bostället i typisk hårlemansk barockklassicism är numera Lovisa stadsmuseum. Vid Vallgatan ligger fästningens bageribyggnad i sten och vid Östra Tullgatan ligger två stenbyggda tvåvåningskaserner från 1750-talet. |
||
| Historia | ||
| Efter Åbofreden 1743 drogs Sveriges östgräns vid Kymmene älvs västligaste utloppsarm och Sverige förlorade alla fästningar öster om gränsen. År 1747 beslutade riksdagen bygga ett befästningspar för att trygga östgränsen: en garnisonsbefästning och en flottbas i Helsingfors och öarna vid stadens inlopp samt en gränsbefästning i Degerby (senare Lovisa) och dess inlopp.
Degerby stad grundades 1745 när Fredrikshamn blev på ryska sidan. Degerby blev länets nya huvudstad och befästningsarbeten inleddes omedelbart. Den första fortifikationsplanen gjordes av fortifikationsöversten A.J. Nordenberg 1744. Målet var en bastionomgiven stenstad med en förstad utanför befästningszonen. Stadens slutliga fortifikationsplan byggde på Nordenbergs förslag men gjordes av A. Ehrensvärd 1747. Stads- och befästningsplanerna för Lovisa var med sina klassicistiskt inspirerade ideal och brutna konturer något nytt i Finland. Befästningsarbetena inleddes redan följande år under Ehrensvärds ledning. Av planerna fullföljdes bara bastionerna Ungern och Rosen med tillhörande jordvallar samt några stenhus: Kommendantshuset, det s.k. Fortifikationshuset och kasern Lilja. Kommendantshuset byggdes 1755 efter ritningar av Samuel Berner. Den egentliga bebyggelsen och trähusstaden växte fram söder om befästningen. Garnisonsområdet tillhörde ursprungligen Degerby fästning, men i början av 1800-talet delades området ut som tomtmark till stadsborna. De första byggnaderna på området hade byggts redan på 1700-talet. Merparten av byggbeståndet uppfördes på 1800-talet och i början av 1900-talet. Fästningen i Lovisa förlorade sin militära betydelse när Finland anslöts till Ryssland 1809. Befästningsområdet började användas som betesmark och på 1890-talet som rekreationsområde. Bastion Ungern iståndsattes på 1960- och 1990-talen och iståndsättningen av bastion Rosens murar inleddes på 1940-talet. Skärmtaket byggdes 1979. Murreparationerna återupptogs 2005 och målet var att bevara de ursprungliga delarna och fästningens karaktär av ruin. |
||
| Läs mer | ||
| Henrik Lilius, Suomalainen puukaupunki - Trästaden i Finland. 1985.
Olle Sirén, Loviisan kaupungin historia 1745-1995. Loviisa 1995. Pia Wilhelmsson, Komendanttien puutarha. Komendantti ja hänen puutarhansa - Komendantintalon elämästä n. 1750-1850. Loviisan kaupungin museo. Julkaisuja 7. Loviisa 1998. Johanna Enqvist ja Veli-Pekka Suhonen, Loviisan maalinnoituksen inventointi. Museoviraston rakennushistorian osasto 2004. |
||
| objektets element: kasern; gaturum; fästning; park; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Den historiska Stora strandvägen går mellan bastionerna Rosen och Ungern som hör till landfästningen i Lovisa. Hannu Vallas 2003. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV