Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Lovisa Nyland

Lovisa Esplanaden

Gå till Museiverkets karttjänst: Lovisa Esplanaden
Beskrivning
Esplanaden i Lovisa är en bred parkgata, byggd efter de stadsplaneringsprinciper som rådde i mitten av 1800-talet. De hus som kantar gatan är mestadels byggda enligt stadsplanen från 1860-talet eller från 1800-talets slut, och husen är utmärkta representanter för tidens stadsbyggnadsideal.

Esplanaden delar in staden i två delar, i befästningsdelen och Nedre stan. Parkgatans västra del domineras av gatans slutpunkt, rödtegelkyrkan från senare hälften av 1800-talet. Rådhuset ligger intill Salutorget vid Esplanaden, och i samma kvarter finns också societetshuset. Resten av byggbeståndet längs Esplanaden består av bostads- och affärsbyggnader i två våningar. Husen är till övervägande del av sten och byggda i slutet av 1800-talet, närmast på 1860-talet. Stilmässigt präglas de av empiren och den begynnande eklekticismen. Vid Esplanaden ligger bl.a. posthuset, ett apotek, en biograf samt busstationen.

Söder och norr om kyrkan ligger Sibeliusparken och Kyrkparken. I östra ändan av Esplanadparken ligger Tranparken som grundlades efter andra världskriget. Parken bygger på E.B. Lohrmans stadsplan från 1857 och på Paul Olssons parkplan för Esplanaden från 1917.
 
Historia
Betydande delar av Lovisa stad brann upp 1855. Den nya stadsplanen av E.B. Lohrmann befästes 1857 och kom att förändra stadsstrukturen på ett avgörande sätt.

Lovisa kyrka byggdes 1862–65 efter ritningar av G.T. Chiewitz och J. Basilier . Kyrkan bildar slutpunkten på gatuvyn i västra ändan av Esplanaden. På 1860-talet byggdes bostads- och affärshus längs med gatan. Stenhusen i två våningar är ritade av arkitekt Chiewitz, av Julius Basilier och av urmakarmästare Felixzon. Chiewitz rådhus från 1862 följde den traditionella rådhustypen i två våningar och var anpassat den tidsenliga nyrenässansarkitekturen. I samma kvarter byggdes societetshuset år 1863. Huset byggdes under ledning av Julius Basilier efter ritningar av Chiewitz. Societetshuset utvidgades efter ritningar av arkitekt Selim Lindqvist från 1907. Huset är Finlands äldsta bevarade societetshus i trä.
 
Läs mer
Henrik Lilius, Kaupunkirakentaminen 1617-1856. Suomen kaupunkilaitoksen historia 1. Keskiajalta 1870-luvulle. Suomen Kaupunkiliitto. Vantaa 1981.

Henrik Lilius, Suomalainen puukaupunki - Trästaden i Finland. 1985.

Henrik Lilius, Kaupunkirakennustaide autonomian alusta 1800-luvun jälkipuoliskolle ja Kaupunkirakennustaide 1800-luvun jälkipuoliskolla. ARS Suomen taide 3-4. Keuruu 1989.

Maunu Häyrynen, Kaupunkipuisto 1800-luvulla. ARS Suomen taide 4. Keuruu 1989.

Olle Sirén, Loviisan kaupungin historia 1745-1995. Loviisan kaupunki, Loviisa 1995.

Asko Salokorpi, Selim A. Lindqvist : arkkitehti. 2001.

Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001.
 
objektets element:  planerat område; gaturum; butiks- och affärsbyggnad; kyrka; övrig administrativ byggnad; park; torg;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Byggnader på Esplanaden i Lovisa. Soile Tirilä 2000
Byggnader på Esplanaden i Lovisa. Soile Tirilä 2000.
Rådhuset vid Esplanaden. Soile Tirilä 2000
Rådhuset vid Esplanaden. Soile Tirilä 2000.
Lovisa kyrka. P-O. Welin 1962
Lovisa kyrka. P-O. Welin 1962.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009