Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Lovisa Nyland

Pernå kyrka och prästgård

Gå till Museiverkets karttjänst: Pernå kyrka och prästgård
Beskrivning
Den medeltida gråstenskyrkan som är tillägnad S:t Mikael ligger vid östra delen av Pernåviken. Kyrkan är mittpunkten i Pernå kyrkby vid Stora strandvägen. Byns historiska karaktär är välbevarad.

Kyrkan har vitkalkade, murade väggar. Gavlarnas tegelornamentik är typisk för Östra Nyland. Kyrksalen har tre skepp och de åttkantiga tegelklädda pelarna delar in den i sex travéer. Mittskeppets två östligaste valv är mångformiga s.k. finska stjärnvalv, de övriga valven i mittskeppet är stjärnvalv. Sidoskeppen har kryssvalv. Inredningen och föremålen i kyrksalen härstammar från olika århundraden. Triumfkrucifixet, dopfunten i kalksten och altarskåpet som återger Korsvägen är medeltida. Predikstolen i barock har donerats av Lorentz Creutz den äldre och hans hustru Elsa Duwall 1652. Den främsta gravvården i kyrkan är Arvid Tönnesson Wildemans och hans hustru Anna Björnrams porträttförsedda kalkstensgravhäll. Arvid Tönnesson var ståthållare i Viborg och gravvården är skulpterad i Arent Passers verkstad i Reval (Tallinn). I kyrkan finns också sju begravningsvapen. Till Jacob Creutz (d. 1667) begravningsvapen hör åtta anvapen på mödernet och åtta på fädernet.

Kyrkogården har fyra gravkapell. Gravkapellet för släkterna de Geer och Ehrnrooth är anknutet till Terviks gård. Det nyklassiska kapellet är ritat av C.L. Engel. Det von Bornska gravkapellet i empirestil hör till Sarvlax gård. Kapellet byggdes 1843 efter ritningar av Pehr Granstedt från 1823. De två andra kapellen har tillhört släkterna Jägerhorn och Grenman.

Öster om kyrkogården, bredvid den höga nygotiska klockstapeln, finns några bevarade backstugor.

Söder om Stora strandvägen som vänder österut ligger hjältegravarna. Hjältegravsmrådet har ritats av arkitekterna Carl Frankenhaeuser och Rafael Blomstedt. Statyn av biskop Mikael Agricola är en kopia av Emil Wikströms skulptur från 1908 i Viborg.

Sockenstugan väster om kyrkan hör till de få som har bevarats i Finland.

Kyrkoherdebostället vid byvägen som vänder söderut från Stora strandvägen står på prästgårdens medeltida plats, nära Pernåviken. På gården finns två prästgårdsbyggnader från olika tid, alldeles som i Bjärnå och i Tövsala. Den äldre, mansardtaksförsedda prästgården från 1700-talets slut är en typisk gustaviansk byggnad. Den nuvarande prästgården byggdes på 1830-talet. Både rumsindelningen och fasadarkitekturen återspeglar empiretidens boendekultur.
 
Historia
Pernå församling nämns i urkunderna som kapell till Borgå 1340 och som självständig kyrksocken 1363.

Kyrkan är byggd i tre skeden. Det första byggnadsskedet omfattar sakristian som eventuellt byggdes redan i slutet av 1300-talet eller i början av 1400-talet. Takkonstruktionen är samtida. Högbenen stöds av slanka takstolar som är laftade i det yttre remstycket. Långhuset står i förband med sakristian och kan med hjälp av takstolarna dendrokronologiskt dateras till början av 1440-talet. Valvslagningen hör till det tredje byggnadsskedet. Samtidigt murades kyrkans fönster och portaler samt västra gaveln i tegel. Renoveringen 1938–1939 under ledning av arkitekt Carl Frankenhaeuser hör alltjämt till de mest lyckade i Finland.

Den nygotiska klockstapeln byggdes 1854–1855 efter ritningar av länsarkitekt Jean Wiik.

Sockenstugan byggdes 1756 och användes först som tingshus. På 1870-talet byggdes huset om till kyrkbyns första skola. Från och med början av 1890-talet har huset varit sockenstuga.

Huvudbyggnaden på prästgården byggdes 1850–1851 och föregångaren 1775–1776.
 
Läs mer
A.W. Rancken, Pernå kyrka, Vördade minnen i nyländsk bygd. Ekenäs 1950.

Isidor Eriksson, Pernå kyrka. Helsingfors 1953.

Olle Sirén, Pernå sockens historia II:2. Borgå 1981.

Olle Sirén, Perno sockens historia III :1-2 Lovisa 1989 ja 1996.

Selja Flink, Pernajan eteläosien rakennusinventointi 1996. Pernajan kunta 1997.

Olle Sirén, Pernå sockens historia IV. Tiden ca 1920-1999. Lovisa 1999.

Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 1117. 2007.

Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009.
 
objektets element:  kyrka; by; prästgård; väg;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap; kyrkby;
 
Pernå kyrka. Pekka Lehtinen 2017
Pernå kyrka. Pekka Lehtinen 2017.
Pernå kyrkans valv. Hilkka Högström 2017
Pernå kyrkans valv. Hilkka Högström 2017.
Pernå kyrka, kyrkogårdens två gravkapell. Hilkka Högström 2017
Pernå kyrka, kyrkogårdens två gravkapell. Hilkka Högström 2017.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009