suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Sibbo Nyland
Löparö
Beskrivning
Herrgårdsmiljön på Löparö i Sibbo skärgård avviker både vad läget, odlingsarealen och byggsättet beträffar från övriga nyländska herrgårdsmiljöer.

Löparö gård ligger i Sibbo inre skärgård, på en hög och klippig skogbeväxt backe på västra sidan av det fjordliknande sundet mellan Löparö och Kitö. Gårdens åkerareal är exceptionellt liten jämfört med andra östnyländska herrgårdar.

De viktigaste byggnaderna, huvudbyggnaden i två våningar, stallet och sädesmagasinet, är från 1800-talet. Byggnaderna är murade av gråsten och orappade.
 
Historia
Löparö gård bildades på 1650-talet av två hus från Löparö by. Den säterifria gården drogs in 1691 och ombildades till ett berustat säteri. Gården köptes till skatte i början på 1800-talet.

Den nuvarande huvudbyggnaden på Löparö byggdes i mitten av 1800-talet. Gården brann 1887 och fick sitt nuvarande utseende i samband med den efterföljande renoveringen. Stallet och sädesmagasinet är från samma tid som huvudbyggnaden.

Löparö by låg ännu på 1700-talet på en kulle söder om gården, men avfolkades uppenbarligen i början av 1800-talet.

På gårdens marker tillverkades kalk, krut och konserver. I gårdens skogar finns spår av salpeterugnar från 1500-talet.
 
Läs mer
Paul Nyberg, Sibbo sockens historia I. Intill början av 1700-talet. Helsingfors 1931.

Eino Jutikkala ja Gabriel Nikander (toim.), Suomen kartanot ja suurtilat. Helsinki 1939.

Paul Nyberg och Bror Åkerblom, Sibbo sockens historia II. 1700-1868. Helsingfors 1950.

Arja Rantanen ja Christer Kuvaja, Sipoon pitäjän historia vuoteen 1868. 1 ja 2 osa. Sipoon kunta 1994.
 
objektets element:  herrgård; ekonomibyggnad;
omgivningens nuvarande karaktär:  kulturlandskap;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Löparö
 
© Museiverket 2009