 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Stadsdelen Eira, kvarteren kring Villagatan och Mikael Agricola-kyrkan |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Stadsdelen Eira, kvarteren kring Villagatan och Mikael Agricola-kyrkan | ||
| Beskrivning | ||
| Eira är ett gott exempel på det tidiga 1900-talets Sitteinspirerade stadsplaneringsideal, alldeles som stadsplanerna för Vallgård och Främre Tölö. Eira är en enhetlig stadsdel, huvudsakligen byggd mellan 1910 och 1914. I nära anslutning finns också Villagatans jugendkvarter och Mikael Agricola-kyrkan av arkitekt Lars Sonck.
Stadsplanen i Eira reflekterar det tidiga 1900-talets nya villastadsdelstänkande inom europeisk stadsarkitektur. Den fritt utformade planen tar avstånd från den regelbundna rutnätsplanens raka gator och rätvinkliga torg. Planens stomme utgörs av den ovala, planterade Engelplatsen som ligger på den högsta platsen i terrängen och omges av buktande gatulinjer på olika nivåer. Från Engelplatsen leder en allé ner mot stranden. Förebilden till de små flervåningshusen i Eira kan sökas i jugendperiodens arkitektur, vars förändring i mera monumental riktning kan observeras i stadsdelens byggnader. Arkitekturen i Eira har främst ritats av berömda arkitekter och byggmästare, som Harald Smedberg, Selim A. Lindqvist och den yngre generationens arkitekter Jarl Eklund och Max Frelander. Både Eiraparken och Engelplatsen är förnämliga stadsparker, ritade av Svante Olsson på 1910-talet. Östra sidan av Eira avgränsas av Villagatans fyra kvarter, en tillämpning av en annan tidstypisk stadsplaneringsidé, storgårdskvarter. Gatorna är raka och gaturummet slutet. Kvarteren har byggts runt luftiga gårdar, fotgängarstråk och passager. Byggbeståndet består främst av trevåningshus i jugendstil från 1900-talets början, med torn och burspråk som ger liv åt gatubilden. Längs Villagatan finns byggnader av ett flertal betydande arkitekter, t.ex. Lars Sonck, arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen och Onni Tarjanne. Många av husen är ritade av byggmästare. Det nationalromantiska Eira sjukhus är ritat av arkitekt Lars Sonck. Bredvid sjukhuset finns Villa Johanna från samma tid, ett av de få privata jugendhusen i Helsingfors centrum som utgick från helhetskonstverkets idé. Norr om Fabriksgatan, vid västra delen av Fabriksparken, gränsar stadsdelen mot den tegelbyggda Mikael Agricola-kyrkan och de tillhörande församlingslokalerna. Det höga tornet på arkitekt Lars Soncks kyrka i tegel är ett karaktäristiskt inslag i stadsdelen och i stadens silhuett från havssidan. |
||
| Historia | ||
| Arkitekt Lars Sonck föreslog redan 1898 att området som hade reserverats för industrin skulle planläggas för en villastadsdel. Initiativet förföll, men 1905 föreslog Lars Sonck, Bertel Jung och Armas Lindgren att ett företag som de avsåg grunda skulle bygga en villastadsdel på området. Sonck hade redan gjort ett utkast till planen. Staden gjorde den slutliga planen för området 1908. Största delen av villastaden Eira byggdes 1910–1914. De parhus som man hade tänkt bygga blev små flervåningshus, eftersom planen inte separat definierade hustyper eller hustypernas läge.
Eiraparken, den första parken i Helsingfors i arkitektonisk stil, byggdes 1915. Engelplatsen med sina geometriska former blev färdig i början av 1920-talet och byggdes ut på 1930-talet. Parkerna projekterades av stadsträdgårdsmästaren Svante Olsson, som bistods av sonen Paul Olsson. Området kring Villagatan var helt obebyggt så sent som i slutet av 1800-talet. Området planerades slutgiltigt 1906 och var utbyggt före 1910. Villagatan 9–11 revs och ersattes med ett modernt höghus 1961, men i övrigt är gatan intakt. Ritningarna till det privata, läkarägda sjukhuset Eira blev färdiga 1904 och sjukhuset byggdes ut 1910, också efter ritningar av Sonck. Ritningarna till Villa Johanna omfattade allt ända till minsta byggnadsdetalj. Ritningarna beställdes 1905 hos Selim A. Lindqvist av affärsmannen Uno Staudinger och huset fick namn efter hans hustru. Beslutet att bygga Mikael Agricola-kyrkan i början av Albertsgatan vid Fabriksparken fattades 1928. Den första arkitekttävlingen hölls 1930. Den diskussion som följde på det planerade läget och arkitekturen ledde emellertid till en ny tävling följande år, och i den avgick Lars Soncks förslag som segrare. Med tanke på stadsbilden flyttades byggplatsen samtidigt längre västerut. Arbetet på kyrkan inleddes 1933. Medan bygget pågick kompletterades det med ett församlingshus med gymnastiksal i Vävaregatans riktning. Båda byggnaderna blev färdiga 1935. För kyrkans detaljritningar svarade arkitekt Arvo Muromaa. |
||
| Läs mer | ||
| Eiran kaupunginosan asemakaavalliset perusteet. Helsingin kaupunki. Kaupunkisuunnitteluvirasto 1971.
Moorhouse, Carapetian, Ahtola-Moorhouse, Helsingin jugendarkkitehtuuri 1895-1915. Otava 1987. Helsinki. Riitta Nikula, Bertel Jung - modernin kaupunkisuunnittelun käynnistäjänä. Bertel Jung, suurkaupungin hahmottaja. Helsinki 1988. Ritva Wäre, Bertel Jungin näkemys kaupungista. Bertel Jung, suurkaupungin hahmottaja. Helsinki 1988. Marja Terttu Knapas, Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006. |
||
| objektets element: flervåningshus; planerat område; gaturum; bostadshus i stad; kyrka; park; sjukhus, sanatorium; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Vy från Villagatan. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Ruusukimppu 2018. |
Eira sjukhus i hörnet av Fabriksgatan och Skepparegatan. Saara Vilhunen 2007. |
Eiraparken. Soile Tirilä 1999. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV