 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Malms begravningsplats |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Malms begravningsplats | ||
| Beskrivning | ||
| Norra begravningsplatsen som invigdes i Malm år 1894 låg på den tiden utanför Helsingfors stads gränser. Begravningsplatsen som har utvidgats i flera repriser är landets största. De evangelisk-lutherska församlingarnas begravningsplats omfattar flera mindre områden av olika karaktär, som speglar olika tiders förhärskande trädgårdsstilar och landskapsideal och arkitektoniska principer. Begravningsplatsen som är omgärdad av en stengärdsgård präglas av storskaliga kompositioner och ett ovanligt artrikt och fint trädbestånd.
I norra utkanten av begravningsplatsen står det stora begravningskapellet från början av 1920-talet, byggt efter ritningar av arkitekt Selim A. Lindqvist. Byggnaden inrymmer flera mindre kapellsalar. I norra delen står även ett vattentorn i funktionalistisk stil ritat av Lindqvist år 1936. De äldsta bevarade gravarna är från år 1895. I mittersta delen av begravningsplatsen finns den privata Åbergska begravningsplatsen från 1890-talet och i kvarter 34 det ursprungligen privata s.k. Rundmanska området från 1900-talets början. Under den första tiden dominerades Malms begravningsplats av arbetarbefolkningens enskilda gravar och linjegravar. Från 1930-talet blev familjegravar vanligare. Den nyaste delen, triangeln mot Vik, är från år 1997. |
||
| Historia | ||
| Malms begravningsplats invigdes år 1894. Helsingfors finsk-svenska församling hade 1888 inlöst det forna exercisfältet till begravningsplats. Första utbyggnaden skedde år 1920, då den s.k. ryska kyrkogården införlivades med området. Utbyggnad i större skala inleddes 1936 efter ritningar av arkitekterna Arvo Muroma och Albert Nyberg.
I början av 1900-talet var det möjligt att inlösa inte bara familjegravar utan också enskilda gravar eller gravandelar i s.k. linjegravar. Familjegravar blev vanligare i Malm först under 1930-talet, då det började bli ont om gravplatser på Sandudd. De avlidna och deras gravföljen färdades per järnväg till begravningsplatsen som ligger ca 10 kilometer från Helsingfors centrum. År 1894 drogs ett stickspår från Malms station till begravningsplatsen. År 1954 upphörde de här järnvägstransporterna och bårhuset i Ås avvecklades i slutet av 1950-talet. Begravningsplatsens eget stationshus från 1896 har senare tjänat som servicebyggnad för begravningsplatsens anställda. Kapellet av arkitekt S.A. Lindqvist fick ett krematorium år 1965. Ett nytt krematorium anlades invid kapellet år 2007, efter ritningar av arkitektbyrån Rotko & Hytönen. |
||
| Läs mer | ||
| Paavo Virkkunen, Församlingarna. Helsingfors stads historia IV:2. 1957.
Esa Santakari. Helsingin seurakuntien hautausmaat ja hautauskäytäntö. Kehityksen kärjessä usein vähän jäljessä. Helsingin evankelisluterilaiset seurakunnat 1906-1980. Helsingin ev.-lut. seurakuntien seurakuntayhtymä. Helsinki 1980. Marja Pehkonen, Hauraita muistoja Helsingin hautausmailta. Narinkka. Helsingin kaupunginmuseo 2008. |
||
| objektets element: begravningsplats; park; begravningskapell; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Malms begravningsplats, allé och gravkapell. Miika Karttunen 2007. |
Gravkvarter på Malms begravningsplats. Miika Karttunen 2007. |
Linjegravar på Malms begravningsplats. Miika Karttunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV