suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Helsingfors Nyland
Stadsdelen Främre Tölö
Beskrivning
I det bostadsdominerade Främre Tölö har de mest typiska stadsplanemålen från 1900-talets första hälft konkretiserats: stadsplanen speglar organiska stadsplaneideal och arkitekturen har en enhetlig prägel. Stadsdelen har ett stort antal nationellt betydelsefulla offentliga byggnader, t.ex. Riksdagshuset och Finlands nationalmuseum samt kyrkor, skolor och läroanstalter, däribland Helsingfors handelshögskola som är listad av den internationella organisationen DOCOMOMO som en betydande representant för finsk modernistisk arkitektur.

Stadsplanen för Främre Tölö utgör en kompromiss mellan den äldre och den yngre arkitektgenerationens ideal i början av 1900-talet. I den slutgiltiga planen har den variationsrikedom och de omväxlande gatuvyer som arkitekt Lars Sonck eftersträvade fått ge vika för den äldre generationens rationella argument: gatorna är uträtade och över lag har gator, kvarter och tomter blivit mer standardiserade och större.

Den sammanhållna stadsbilden i Främre Tölö baserar sig på stadsdelens fasadschema från år 1923 som reglerar taklutning, fasadindelning och öppningar. Området präglas av s.k. storgårdskvarter med stora innergårdar samt parker och planteringar som motvikt till gatumiljön med dess kompakta och höga bebyggelse. De flesta husen är 6-våningshus i en stramare och mindre utsmyckad byggnadsstil än jugendarkitekturen. En del hus har putsad fasad, andra har tegelfasad. Byggnadsbeståndet från 1930-talet bär också funktionalismens kännetecken, t.ex. landets första konstnärshem, Lallukka.

Riksdagshuset och Finlands nationalmuseum ligger vid Mannerheimvägen. Finlands nationalmuseum, ritat av arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen, präglas till sin exteriör av bekanta motiv ur nationens historia. Den parkliknande tomten är omgärdad av en stenmur. Riksdagshuset söder om Nationalmuseum är i många bemärkelser det viktigaste offentliga byggnadsprojektet i början av Finlands självständighet. Riksdagshuset är ett monument över nationens självständighet och demokrati, ett allkonstverk av arkitekt J.S. Sirén där byggnadskonst, konstindustri, konsthantverk och bildkonst integreras i en arkitektonisk helhet. Huvudentréns fasad domineras av fjorton massiva pelare ovanför den monumentala trappan som på vardera sidan kantas av låga terrasser. Interiören är uppbyggd kring byggnadens medelpunkt, den runda plenisalen med kupoltak. Förutom huvudbyggnaden har riksdagen bl.a. en utbyggnad och en separat tillbyggnad till sitt förfogande.

Konsthallen invid riksdagshuset ägs av olika konstnärsorganisationer. Konsthallen är landets första icke-kommersiella galleri för tillfälliga utställningar och helt fristående från museiinstitutionerna.

De radiella gatorna i Främre Tölö strålar ut från Tempelplatsen. Där står sedan 1960-talet Tempelplatsens kyrka som är delvis inschaktad i berget. Tempelplatsens kyrka är hemvist för den finska församlingen i Edesviken (Taivallahden seurakunta). Kyrkan omges av sammanhängande huslängor och kyrkorummets invändiga väggar utgörs av antingen urberg eller sprängstensmur. Kyrkorummets mittkupol som bärs upp av strålformigt monterade takbjälkar är inklädd med tunn koppartråd. En annan kyrka i Främre Tölö är Olaus Petri Kyrka som med tillhörande församlingshem utgör en småskalig byggnadsgrupp i den kuperade stadsmiljön. I likhet med 1920-talsklassicismens kyrkoarkitektur har den av italienska landsortskyrkors enkla arkitektur inspirerade kyrkan ett långsmalt, högt kyrkorum och en hög fristående klockstapel, kampanil. Kring gårdsplanen vid kyrkobyggnaden finns församlingssalar, bibliotek, pastorsexpedition och prästgård.

I Främre Tölö finns ett stort antal skolor och läroanstalter, t.ex. Minervaskolan (f.d. Laguska skolan). En ursprungligen rysk pojkskola är numera utställningslokal för Naturhistoriska centralmuseet som hör till Helsingfors universitet. Vidare finns Helsingfors konservatorium (nuvarande musikuniversitetet Sibelius-Akademin) samt Svenska handelshögskolan och Helsingfors handelshögskola.
 
Historia
I slutet av 1800-talet pågick en livlig debatt om stadsplanering i Nordeuropa. I växande industristäder som Helsingfors ville arkitekterna överta stadsplaneringen från ingenjörerna.

På initiativ av arkitekt Lars Sonck utlyses den första stadsplanetävlingen i Finland, Tölö stadsplanetävling år 1898. Sonck var en av de första förespråkarna för Camillo Sittes stadsplaneideal i Finland. Utmärkande för Sitteanhängarna var uttalat konstnärliga ambitioner med avseende på stadsrummet och mer osymmetriska och terränganpassade stadsplaner, där man försökte frigöra sig från den schematiska rutnätsplanen och dess alltför regelbundna gator och torg. De i första omgången framgångsrika arkitekterna Lars Sonck och Gustaf Nyström fick i uppdrag att uppgöra var sitt nya förslag och senare att tillsammans utarbeta den slutliga stadsplanen. Nyströms bidrag till planearbetet var bl.a. effektivare trafikleder. Stadsplanen fastställdes år 1906, då den XIII och XIV stadsdelen bildades (Främre och Bortre Tölö).

Tölö byggdes ut till ett bostadsområde för medelklassen, samtidigt som det i Berghäll byggdes bostäder för arbetarbefolkningen. De första kvarteren i Tölö byggdes i början av 1910-talet. Stadsplanearkitekten Bertel Jung reviderade Tölö stadsplan år 1916. Efter hand som arkitekturen blev enklare när den närmade sig 1920-talsklassicismen återgick också stadsplaneringen till mer regelbundna former. Parker och planteringar samt offentliga byggnader fick även mer utrymme i Jungs plan. De västligaste kvarteren ut mot Sandudd byggdes på 1930-talet. Birger Brunila ritade Hesperiaesplanaden som anlades på 1930-talet.

För det blivande Nationalmuseum ordnades 1901–02 en arkitekttävling där segern gick till arkitektbyrån Gesellius, Lindgren och Saarinen, som utarbetade de slutliga ritningarna 1904. De egentliga byggnadsarbetena utfördes 1906–10. Interiörarbetena, utformningen av utemiljön (planteringar och stenläggningar) och anläggningen av muren runtom pågick till år 1916. Gårdsbyggnaden stod färdig 1917. Museet öppnades successivt för allmänheten åren 1916, 1920 och 1923.

År 1923 utlystes en tävling om Riksdagshusets placering. Man behövde ett nytt hus för den nya enkammarriksdagen och hade avstått från bygget i anslutning till Ständerhuset. Byggnaden restes som ett centralt monument i Främre Tölö, på den tomt som hade placerat sig som tredje i tävlingen. År 1924 ordnades en arkitekttävling om Riksdagshuset som vanns av arkitektbyrån Borg-Sirén-Åberg. Det slutgiltiga byggnadsbeslutet fattades 1925. Byggnadsarbetena inleddes 1926 efter ritningar av arkitekt J.S. Sirén och 7.3.1931 invigdes huset. En utbyggnad av Riksdagshuset genomfördes åren 1972–78 enligt arkitekttävlingens vinnande bidrag av Ola Laiho, Pekka Pitkänen och Ilpo Raunio. Stadsförbundets tidigare hus, ritat av Hilding Ekelund och byggt år 1952, tillhör riksdagen sedan början av 1980-talet. Riksdagens tillbyggnad Lilla parlamentet efter ritningar av arkitektbyrå Helin & Co blev färdig år 2004 ut mot Kampen.

Helsingfors Konsthall uppfördes på initiativ av Konstnärsgillet i Finland år 1928 efter ritningar av Hilding Ekelund och Jarl Eklund. Konsthallen var en modern utställningslokal vad beträffar rumsdispositionen, skalan och salarnas ljusförhållanden. Konstnärshemmet Lallukka för meriterade konstnärer, ritat av Gösta Juslén, stod färdigt år 1933.

Tempelplatsen var avsatt för stadsdelens kyrka redan i den år 1906 fastställda stadsplanen för Tölö. En arkitekttävling utlystes första gången 1932 och på nytt år 1936, men arbetet med arkitekt J.S. Siréns plan avbröts genom vinterkrigets utbrott 1939. År 1961 utlystes en tredje arkitekttävling och det vinnande förslaget av Timo och Tuomo Suomalainen genomfördes i en begränsad omfattning 1968–69.

Olaus Petri Kyrka är byggd efter ritningar från en arkitekttävling som utlystes i Sverige år 1926. Tävlingen vanns av Ture Ryberg och kyrkan blev färdig år 1932. Den svenska Olaus Petri församlingen hade inrättats under Uppsala ärkebiskopsstift 1922 och fanns till för svenskar i hela Finland.

Minervaskolan, grundad 1889 under namnet Privata svenska flickskolan, flyttade 1929 in i skolhuset som ritats av arkitekt Eva Kuhlefelt-Ekelund. Naturhistoriska museets byggnad från år 1913 var ursprungligen en rysk pojkskola. Efter Finlands självständighetsförklaring övergick byggnaden i arméns bruk och år 1923 flyttade Helsingfors universitet sina zoologiska samlingar till huset. Sibelius-Akademin, landets enda musikhögskola, inrättades under namnet Helsingfors Musikinstitut 1882, som ändrades till Helsingfors konservatorium 1924 och till Sibelius-Akademin 1939. Konservatoriet med landets första enbart för konsertändamål planerade sal ritades 1930–31 av arkitekt Eino Forsman. Svenska handelshögskolan, ritad av arkitekt Kurt Simberg, stod färdig 1953. Den finskspråkiga motsvarigheten, Helsingin kauppakorkeakoulu av Hugo Harmia och Woldemar Baeckman blev färdig 1950.
 
Läs mer
Riitta Nikula, Yhtenäinen kaupunkikuva 1900-1930. Suomalaisen kaupunkirakentamisen ihanteista ja päämääristä, esimerkkeinä Helsingin Etu-Töölö ja uusi Vallila. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk H. 127. Helsinki 1981.

Sirkka Kopisto, Suomen Kansallismuseo: kansallisromanttisen kauden rakennusmonumentti. Museovirasto 1981.

Riitta Nikula, Bertel Jung - modernin kaupunkisuunnittelun käynnistäjänä. Bertel Jung, suurkaupungin hahmottaja. Helsinki 1988.

Ritva Wäre, Bertel Jungin näkemys kaupungista. Bertel Jung, suurkaupungin hahmottaja. Helsinki 1988.

J.S. Sirén, arkkitehti, archtect 1889-1961. Näyttelyjulkaisu. Suomen rakennustaiteen museo. 1989.

Liisa Marja Hakala, Pekka Suhonen (toim.), Suomen eduskunta, tausta, toiminta ja talo. 1990.

Olaus Petri kyrka. Keskellä kylää. Helsingin hiippakunnan kirkkoja. Kirjapaja 1999.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, do.co.mo.mo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Liisa-Maria Hakala-Zilliacus, Suomen Eduskuntatalo. Kokonaistaideteos, itsenäisyysmonumentti ja kansallisen sovinnon representaatio. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 875, 2002.

Jaakko Okker, Simo Kärävä, Anu Seppälä, Lallukka ja Lallukan lapset. Jyväskylä 2002.

Marja Terttu Knapas, Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006.

Matti Liski, Niina Alapeteri, Eeva Ruoff, Hesperian esplanadi: puistohistoriallinen selvitys. Helsingin kaupungin rakennusviraston julkaisuja 2006:10. Helsingin kaupungin rakennusvirasto, katu- ja puisto-osasto 2007.

Pinja Metsäranta, Helsingin Taidehalli on peruskorjauksen kynnyksellä. Museoviraston rakennushistorian osaston aikakauskirja 2. Helsinki 2008.
 
objektets element:  flervåningshus; planerat område; kyrka; skola; museum; övrig administrativ byggnad; läroinrättning; park;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Riksdagshuset.

Finlands nationalmuseum.

Kristuskyrkan och bostadshus vid Fänrik Ståls gatan i Främre Tölö.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Stadsdelen Främre Tölö
 
© Museiverket 2009