suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Helsingfors Nyland
Kottby trähusområden och Ormhuset
Beskrivning
Bostadsområdena Trä-Kottby och västra Kottby i Helsingfors med det närliggande så kallade Ormhuset samt Olympiabyn och nya Olympiabyn är framstående exempel på utvecklingen av landets sociala bostadsproduktion, planläggning av bostadsområden, bostadsplanering och bostadsproduktion. Ormhuset av arkitekt Yrjö Lindegren vid Backasgatan har listats av den internationella organisationen DOCOMOMO som en betydande representant för finsk modern arkitektur.

Trä-Kottby och trähuskvarteren i västra Kottby grundar sig på likartade samhälleliga och arkitektoniska strävanden och samma stadsplaneideal. Båda är arkitektoniskt och socialt genomtänkta arbetarbostadsområden, ursprungligen byggda för att lösa den bostadsbrist som industrialiseringen i början av 1900-talet gav upphov till. Här förenas engelska trädgårdsstadsideal med finländsk trästadstradition. Den enhetliga stadsbilden hör till 1920-talets finländska stadsplaneideal.

Stadsplanen för trädgårdsstadsdelen Trä-Kottby baserar sig på glest bebyggda kvarter med gemensamma gårdar. Invid och i närheten av den lummiga huvudleden Pohjolagatan genomområdet från början av 1920-talet ligger hyreshus med vanligen fyra lägenheter per hus, uppförda i Aktiebolaget Helsingfors Folkbostäders regi. De av bostadsandelslagen Käpylä och Käpy uppförda småhusen i utkanten av området var ursprungligen avsedda som tvåfamiljshus. Husen som är ritade av arkitekt Martti Välikangas är målade med färger av jordpigment har bekanta detaljer som härstammar från klassisk arkitektur. Den standardiserade elementkonstruktionen utvecklad av arkitekt Akseli Toivonen gjorde det möjligt att uppföra husen i rask takt med begränsad arbetskraft.

I Trä-Kottby finns landets första ”förortskyrka” som uppförts utanför stadens centrum. Den vitputsade kyrkans långhus har på ena sidan en församlingssal som kan förenas med kyrkorummet. Flygelbyggnaden har en trädgårdslik förgård. Kyrkans låga klockstapel reser sig i högra kanten av entrégaveln.

Backasgatan skiljer Trä-Kottby från småhusområdet i västra Kottby där husen är ägarbyggda. Trähusen från mitten av 1920-talet är skickligt anpassade till den kuperade terrängen och ligger längs vägen med en vidsträckt grönzon av privata gårdsplaner och trädgårdar mitt i kvarteren. Ett faktum som bidragit till stadsdelens enhetliga stadsbild är ett givet fasadschema. De flesta byggnadsritningar för västra Kottby är signerade av kända arkitekter. En- och tvåfamiljshusen på sammanlagt ca 120 tomter är välhållna och har kvar sin ursprungliga karaktär.

Det så kallade Ormhuset av arkitekt Yrjö Lindegren representerar Helsingfors stads sociala bostadsbyggande. Det osymmetriska Ormhuset som slingrar sig fram i terrängen anpassat efter fördelaktiga väderstreck är finansierat och projekterat enligt aravalagen från år 1949. Hyreskomplexet med de s.k. storfamiljshusen omfattar närmare 200 lägenheter. De utskjutande bärande murarna mellan lägenheterna strukturerar fasaderna. Servicebyggnaden inrymmer daghem, tvättstuga, bastu och simbassäng. En naturstensmur avgränsar den omväxlande boendemiljön från Backasgatan.
 
Historia
Kottby är till största delen byggt på mark som tillhört Gumtäkts gård, ett gammalt frälsesäteri som förvärvades av Helsingfors stad år 1893.

Kottby trädgårdsstad baserades på idén om en grön förstad inom spårvägsavstånd från stenstaden och dess centrum. För utbyggnaden bidrog det halvkommunala Aktiebolaget Helsingfors Folkbostäder som inrättats av Helsingfors stad år 1917 på initiativ av Bostadsreformföreningen. Arkitekterna Birger Brunila och Otto-Iivari Meurman utarbetade år 1917 det första officiella förslaget till reglering av Kottbyområdet, vars gatunät till största delen bevarades oförändrat i samma arkitekters slutgiltiga förslag till stadsplan för Trä-Kottby av år 1920.

Arkitekt Akseli Toivonen utvecklade standardelement som möjliggjorde en snabb byggprocess för trähusen i Kottby, ett hus med fyra lägenheter restes på ett par veckor. Toivonen som bl.a. var kassör i Ab Helsingfors Folkbostäder var intresserad av projekt för att utveckla och standardisera bostadsproduktionen.

Martti Välikangas, som år 1920 kallades till arkitekt för trädgårdsstaden, inplacerade bebyggelsen i terrängen och ritade typhus med standardiserade lösningar. Planteringsritningarna gjordes av Elisabeth Koch. Varje familj fick en egen liten trädgård i det luftigt bebyggda kvarteret. Trä-Kottby byggdes ut i tre etapper i början av 1920-talet på stadens arrendetomter med stöd av fördelaktiga lån. Åren 1920–1925 byggdes i bostadsandelslagens regi sammanlagt över 500 bostäder i olika typer av hus.

Första priset i arkitekttävlingen för Kottby kyrka delades av arkitekterna Martti Välikangas och Ilmari Sutinen. Kyrkan som byggdes efter ritningar av Sutinen stod färdig år 1930. Vid Sampsavägen i utkanten av området lät Helsingfors stad uppföra personalbostäder i stenhus inom ramen för aktiebolaget Helsingin Virkamiesasunto Oy.

På 1960-talet planerades effektivare utbyggnad av Trä-Kottby, men efter uthålliga påtryckningar från medborgarhåll fick Kottby en bevarandeplan år 1971. Renoveringarna som startade året därpå planerades av arkitekt Bengt Lundsten.

Förslaget till stadsplan för västra delen av Kottby, dvs. området innanför Backasgatan, Forsbyvägen, järnvägen och Louhiparken, godkänt år 1921 var likaså upprättat av Birger Brunila. Stadsplanelagen medförde att planen också kom att gälla för västra Kottby 1937. Vid utbyggnaden av området följdes byggnadsordningen av år 1920.

I Västra Kottby byggde invånarna på tomter arrenderade från staden. Staden beviljade egnahemslån för ändamålet. Byggnadsritningarna för västra Kottby är signerade av Martti Välikangas, Akseli Toivonen, Hilding Ekelund, Martti Paalanen, Uno Moberg och Pehr-Edvin Enehielm. Folkets hus i Kottby stod färdigt 1926.

År 1949 stiftades den så kallade aravalagen för att undanröja bostadsbristen och underlätta bostadsproduktionen efter kriget. I Helsingfors var Kottby ett av de nybyggnadsområden där statsstöd utnyttjades. Det så kallade Ormhuset uppfördes under denna byggnadsperiod och stod färdigt år 1951. Trädgårdarna var sannolikt ritade av Elisabeth Koch. Ombyggnaderna 1984–1986 ritades av arkitekt Erik Kråkström.
 
Läs mer
Käpylän puutarhakaupunginosa 50 vuotta. Suomalaisen kirjallisuuden kirjapaino 1970.

Eija Tuomela (toim.), Käpylä - hymykuoppa Helsingin poskessa. Käpylä seura ry, Helsingin kaupunginosayhdistysten liitto ja Helsingin kaupunki 1987.

Käpylän kirkko. Keskellä kylää. Helsingin hiippakunnan kirkkoja. Helsinki 1999.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, do.co.mo.mo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Marja Terttu Knapas, Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006.
 
objektets element:  flervåningshus; planerat område; gaturum; bostadshus i stad; kyrka; skola; gårdsplan; föreningshus;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Trä-Kottby.

Trä-Kottby.

Kottby kyrka.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Kottby trähusområden och Ormhuset
 
© Museiverket 2009