 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Folkparkerna Högholmen och Fölisön |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Folkparkerna Högholmen och Fölisön | ||
| Beskrivning | ||
| Högholmen och Fölisön, de första folkparkerna i Finland från slutet av 1800-talet, har väl bevarat sin kulturmiljö både som folkparker och nationellt betydande sevärdheter, dvs. djurpark och friluftsmuseum.
Principerna för en ”uppfostrande och sund” fritid härstammar från Helsingfors Utskänkningsbolag som grundades 1871 och de har tillämpats fram till våra dagar på Högholmen och Fölisön. Bolagets arv avspeglas också i de högklassiga yttre ramarna som byggts för folkparkernas behov och som avser både parker, stigar och byggnader. Den äldsta folkparken är Högholmen vars villaliknande parkrestaurang från 1884 fortfarande är i bruk. Bockstatyn i brons utanför restaurangen härstammar från år 1892. Andra byggnader som bevarats från folkparkens tidigaste historia är väntrummet (1887) och övaktens hus (1890). De stenbyggda Björnslotten (1903 och 1905) samt Isbjörnslottet (1914) påminner om öns historia som djurgård. Intendentens residens (1902) härstammar från samma tid. Fölisön är Helsingfors andra folkpark där vägnätet med sina utsiktsplatser, trappor och bänkar har bevarats. Kvar finns även byggnaderna som i sin tid ansågs representera den norska stilen, såsom skogsvaktarens hus i norra delen av ön, restaurangen med den omgivande parken mitt på ön samt värdens bostad på den sydligaste udden, samtliga från 1890. Festplatsen ligger i den sydligaste änden norr om skogen och parkdammarna. På öns västra strand finns ett havsbad. En träbro med paviljong i mitten leder till ön och är byggd i samma form som arkitekt Mieritz första bro 1891. På Fölisöns friluftsmuseum i östra delen av ön presenteras tiotals träbyggnader och husgrupper som varit typiska för olika landskap i Finland från slutet av 1600-talet till 1900-talet. På Niemelä torp från Konginkangas och på den kringbyggda Anttigården från Säkylä finns alla de byggnader kvar som tillhörde torpet eller gården. Ståndspersonernas liv belyses av Kahiluoto herrgård från Tövsala samt prästgården från Idensalmi som härstammar från 1700-talet. Den äldsta byggnaden är Karuna träkyrka som byggts år 1686. Till Fölisön har dessutom flyttats bl.a. Kurssi gård från Kuortane, Ivars från Närpes, Selkämä från Pieksämäki, Halla från Hyrynsalmi samt den gränskarelska gården Pertinotsa. Bodarna från Savitaipale flyttades till museet 2002. |
||
| Historia | ||
| Lustfärder, promenader och villaliv var under slutet av 1800-talet populära nöjen för stadsborna. Föreningar organiserade sunda fritidssysslor och på 1880–1890-talen var det en hobby för de välbeställda att vara aktiva i välgörenhetsföreningar. Helsingfors utskänkningsbolag hade en särställning bland de företag som idkade välgörenhet och bolaget verkade i samarbete med stadens myndigheter. Bolaget grundades 1871 och fick av staden rätt till utskänkning och minutförsäljning av alkoholdrycker efter att den nya brännvinslagen trätt i kraft. Bolagets syfte var också att ”starta förplägnadsrörelser för arbetarklassens behov”.
Bolagets vinst användes för allmännyttiga ändamål, såsom folkparker. Parkerna var anknutna till upplysande, hälso- och nykterhetsfrämjande mål och ett organiserat program. De första folkparkerna grundades i slutet av 1800-talet på Högholmen och Fölisön. Arkitekter var Theodor Höijer, Theodor Decker och Frithiof Mieritz. Utskänkningsbolaget avstod från folkparkerna 1919 när förbudslagen trädde i kraft. HÖGHOLMEN var redan i början av 1800-talet ett utflyktsmål för stadsborna och ångbåtarna började trafikera dit från 1860-talet. Det fanns en restaurang på ön men missbruket av brännvin ledde till att staden arrenderade ut ön till Helsingfors utskänkningsbolag som en folkpark. Bolagets första folkpark grundades 1883 och arkitekt Höijer och stadsträdgårdsmästare Jernström utarbetade en generalplan för användning av folkparken. Först byggdes bl.a. Höijers restaurang 1884 samt brygga, utedass, utsiktspaviljong och badhus. År 1887–88 byggdes bl.a. väntrummet (Decker 1887), bowlingbana (Mieritz 1888), tvättstuga (Decker). Planteringsarbeten gjordes samt vägar och stigar anlades. Snart uppkom tanken om att hålla en mindre djursamling på Högholmen. Utskänkningsbolagets representant Fabritius föreslog, efter att ha besökt djurparkerna i Stockholm och Köpenhamn, att en djurpark skulle inrättas på ön och de första burarna för djur byggdes 1888. Den egentliga djurparken grundades av utskänkningsbolaget år 1889. När utrymmen byggts för djuren fick Högholmen sin första björn 1888 och en isbjörn 1890. Utskänkningsbolaget anlade också en stenutställning 1905 samt en undervisningsträdgård på 1910-talet. När Utskänkningsbolaget avstod från folkparken övertogs djurparken av Helsingfors stad. På 1930-talet byggdes nya, stora utrymmen för djuren. Lejonborgen, senare Babianslottet färdigställdes 1935. Den nya Björnborgen blev färdig till de olympiska spelen 1952 och aphuset 1956. Första Kattdalen färdigställdes 1962. Djurparken utbyggdes kontinuerligt. Sommartid åkte man båt till djurparken och på vintern gick man dit över isen. Den regelbundna färjetrafiken började 1949. Sedan 1974 har djurparken varit öppen året runt då den första bron från Blåbärslandet blev färdig. FÖLISÖN var förr en betesholme som tillhörde Mejlans gård och övergick 1871 i Helsingfors stads ägo. Staden arrenderade 1889 ön till Helsingfors utskänkningsbolag att användas som folkpark. På finska döptes ön till "Seurasaari" som syftar till att det var avsett att bli ett utflyktsmål för invånarna. Utskänkningsbolaget utvecklade ön som rekreationsområde och lät uppföra närmare 30 byggnader. Arkitekt Frithiof Mieritz och ingenjör Oskar Sundberg vann 1889 tävlingen om en användningsplan för ön. Miljöplanen utarbetades av Finska trädgårdsföreningens trädgårdsmästare Erik Zetterlöf. I folkparken byggdes först bl.a. ångbåtsbrygga, dansbana och brunnar. Naturmiljön bearbetades och även parkliknande områden anlades. Gropar från tidigare lerupptagning fördämdes och invid dammarna uppfördes byggnader för gårdkarlen. Den timrade restaurangen som ritats av Mieritz stod färdig 1890 och likaså skogsvaktarens hus vid bron. Från samma tid härstammar det slingrande vägnätet med utsiktsplatser, trappor och bänkar. Bron färdigställdes 1892. Festplatsen anlades i slutet av 1890-talet. En ny danspaviljong och uteservering byggdes cirka 1900, men de finns inte kvar. Havsbadet, separat för män och kvinnor, byggdes av Utskänkningsbolaget 1906. Badhuset renoverades 1926–1927 samt, enligt ritningar av Gunnar Taucher, i slutet av 1930-talet. Det nuvarande badhuset härstammar i huvudsak från 1955. Tanken om att flytta byggnader till friluftsmuseer uppstod i Norden till följd av träbyggnadsteknik. Skansen grundades i Stockholm 1891. I Finland framförde etnologen A.O. Heikel 1902 tanken om att grunda ett etnologiskt friluftsmuseum. Fölisön ansågs vara en lämplig plats och friluftsmuseet grundades där 1909. Heikel blev intendent för friluftsmuseet. Med Utskänkningsbolaget avtalades om ett område som reserverades för museet. De första byggnaderna som flyttades till ön tillhörde Niemelä torp som konstnären Akseli Gallen-Kallela och arkitekt Yrjö Blomstedt hade funnit i Konginkangas. |
||
| Läs mer | ||
| Marja Terttu Knapas, Korkeasaari, Seurasaari - helsinkiläisten ensimmäiset kansanpuistot. Helsinki-Seura 1980.
Raija Järvelä-Hynynen, Seurasaaren ulkomuseo. Opas. Museovirasto 1997. Raisa Kiljunen-Siirola, Mariikka Manninen, Riitta Salastie (toim.), Seurasaari. Puistohistoriallinen selvitys ja yleissuunnitelma. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluvirasto 1999:11. Marja Terttu Knapas, Korkeasaari ja Seurasaari. Helsingin ensimmäiset kansanpuistot. Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001. Seurasaaren www-sivut https://www.kansallismuseo.fi/fi/seurasaarenulkomuseo/etusivu (haettu 7.1.2019). |
||
| objektets element: turistbyggnad; museum; övrig kulturbyggnad; park; bro; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Karuna kyrka på Fölisöns friluftsmuseum. Soile Tirilä 1999. |
Gård och bodar i Fölisöns friluftsmuseum. Soile Tirilä . |
Fölisöns friluftsmuseum, Pertinotsa gård och bodar från västra Finland. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV