 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Lokstallarna i Böle, maskinverkstaden och SOK:s industrikvarter |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Lokstallarna i Böle, maskinverkstaden och SOK:s industrikvarter | ||
| Beskrivning | ||
| Lokstallarna i Böle, VR:s gamla maskinverkstad samt SOK:s representativa, funktionalistiska produktionsanläggningar i Vallgård bildar en vittomspännande, industriell miljö från 1900-talet. Området med järnvägarnas maskinverkstad, tidigare en av de största industrianläggningarna i Helsingfors, hör till de äldsta produktionsanläggningarna på det stora industriområdet vid hamnbanan i Sörnäs. Helheten avspeglar trafikförbindelsernas och i synnerhet järnvägens betydelse för industrialiseringen av huvudstaden.
Lokstallarna i Böle, maskinverkstaden och SOK:s industrikvarter bildar ett omfattande industriområde. De tre lokstallarna och den tillhörande kontorsbyggnaden alldeles vid huvudbanan utgör ett arkitektoniskt komplex av stor betydelse på det s.k. mellersta området i Böle. Serien av tegelbyggnader fortsätter väster om banan med järnvägarnas längsta bostadshus, det tre våningar höga Toralinna. I grannskapet finns bostadshus i trä för järnvägsanställda. På maskinverkstadens område öster om huvudbanan finns sju stora hallar i tegel, ett kraftverk med tillhörande skorsten samt kontors- och lagerbyggnader. De stora hallarna ligger i områdets mitt, kontors- och lagerbyggnaderna är en del av den inhägnad som avgränsar området från resten av stadsstrukturen. Vagnstillverkningen har upphört och i dag är området i ny andvändning. På områdets västra sida har vissa av maskinverkstadens byggnader rivits, och på 2000-talet byggdes nya bostadskvarter på det gamla bangårdsområdet. SOK:s industrikvarter ligger i omedelbar anslutning till maskinverkstäderna i kvarteret mellan Sturegatan, Aleksis Kivis gatan och Industrigatan. Området har varit industriområde sedan slutet av 1800-talet. Erkki Huttunens och Valde Aulankos vita, enhetliga produktions- och lagerkomplex från 1930-talet utgör en kontrast till maskinverkstaden i rödtegel. I de funktionalistiska byggnaderna ligger bl.a. ett kafferosteri, en trikåfabrik och ett centrallager. En viss nybyggnation har skett, bl.a. har produktions- och lagerlokaler har byggts om till kontor, men området gör alltjämt ett enhetligt intryck. |
||
| Historia | ||
| Järnvägarnas lokstallar och maskinverkstad i Helsingfors låg från och med 1860-talet på bangården i centrum, men eftersom området var så trångt var man tvungen att leta efter en ny plats. År 1897 beslutade man förlägga lokdepån till Böle (Fredriksberg), och följande år beslutade man att också vagnstillverkningen skulle flyttas till Böle. På grund av brandfaran, men också av omsorg om stadsbilden och av trafikmässiga skäl, ville man flytta ut industrianläggningarna från centrum. Omkring sekelskiftet 1900 växte ett stort industriområde fram kring hamnbanan i Sörnäs.
År 1890 fanns det förutom en stationsbyggnad tre bostadshus på stationen i Böle. Det nya lokstallet mitt emot stationsbyggnaden byggdes 1899 på hållplatsen i Böle, och samma år blev också det första byggskedet klart på järnvägsarbetarnas bostadskasern Toralinna. Böle stationshus låg i nordöstra hörnet av Toralinna, tills stationshuset 1924 flyttades till en plats öster om banan. Den nya stationsbyggnaden flyttades hit från Vammeljoki. I samband med byggarbetena på den nuvarande stationen i Böle i slutet av 1980-talet flyttades den gamla träbyggda stationen en aning österut till Loktorget i Böle, där det tjänstgör som allaktivitetshus under namnet Fredsstationen. VR:s maskinverkstad i Böle inledde sin verksamhet 1903 och de viktigaste produktionsbyggnaderna samt kontoret och fabriksmatsalen byggdes efter ritningar av järnvägsarkitekten Bruno Granholm 1900–1919. Under hela 1900-talet byggdes produktions- och lagerbyggnader på området, i synnerhet på 1970-talet. I början av 2000-talet lades den ursprungliga verksamheten på området ner och man började i stället bygga om anläggningarna till bostäder och kontor. SOK kom till industrikvarteret i Vallgård 1915. Andelsrörelsen köpte hörntomten mellan Flemingsgatan och Svalbogatan. I det gamla Förenade Yllefabrikernas yllespinneri som hade legat här vid sekelskiftet 1900 förlades ett spinneri, ett kafferosteri, ett fruktpackeri och en sikoriafabrik. När produktionen växte byggdes en sex våningar hög fabriksbyggnad år 1920, efter ritningar av arkitekt Valde Aulanko. En tillbyggnad blev färdig 1929 och samtidigt köpte man ytterligare byggnader i kvarteret. I dem placerades bl.a. en fabriksmatsal och en affär. Åren 1934–1938 ritade arkitekt Erkki Huttunen ett stort nybyggnadskomplex för SOK:s fabriker med kafferosteri, centrallager och trikåfabrik. År 1937 ägdes nästan hela kvarteret mellan Sturegatan och Flemingsgatan av andelshandeln. År 1960 härskade SOK över hela kvarteret. Huvudkontoret byggdes 1987. |
||
| Läs mer | ||
| Sari Lehtinen, Pasilan konepaja - aluesuunnitelma ja taustaselvitys. Teknillinen korkeakoulu, Arkkitehtiosasto, diplomityö 1992.
Helena Hakkarainen, Lauri Putkonen, Helsingin kantakaupungin teollisuusympäristöt. Teollisuusrakennusten inventointiraportti. Helsingin kaupunginmuseo 1995. Riitta Salastie, Pasilan veturitallit. Rakennushistoriallinen tarkastelu. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 1995:10. Sopimus valtakunnallisesti merkittävien asema-alueiden suojelusta (YM, päätös 9.12.1998 diarionro 2/562/96). Aimo Nissi, Pasilan konepaja. Teknillinen korkeakoulu, diplomityö 1997. Tommi Lindh, Helsingin kantakaupungin rakennuskulttuuri. Vallilan ja Hermannin kaupunginosien inventointi. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 1/1997. Marja Salonen, VR:n Pasilan konepaja-alue. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkausuja 2002:16. Jouni Eerola, Pasilan konepaja. Sata vuotta rautatievaunujen valmistusta ja korjausta Helsingissä 1903-2003. Helsingin kaupunginmuseo, Memoria 17. 2005. Marko Huttunen, Pasi Kolhonen, Panu Lehtovuori, Mikko Mälkki, Lauri Saarinen, Janne Vesterinen, Arkkitehtitoimisto Livady Osakeyhtiö, Pasilan konepajan rakennushistorian selvitys ja inventointi. Konepaja-alue ja sen suhde ympäröiviin kaupunginosiin. VR-Yhtymä Oy 2012 (painamaton). |
||
| objektets element: butiks- och affärsbyggnad; byggdad för samfärdsel; övrig industribyggnad; övrig industribyggnad; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Maskinverkstadsområdet i Böle innan nybyggnationen inleddes på 2000-talet. Hannu Vallas 1993. |
SOK:s produktionsanläggning. Lea Heikkinen 2007. |
Lokstallarna i Böle. Timo-Pekka Heima 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV