 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Kraftverksområdet i Södervik |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kraftverksområdet i Södervik | ||
| Beskrivning | ||
| I Södervik lät Helsingfors bygga sitt första kommunala el- och gasverksområde som utgör ett betydande verk inom finländsk industriarkitektur. Byggnaderna är i vårt land föregångare inom stålbetongkonstruktioner och arkitektur som använder dessa.
Den enhetliga arkitekturen i Södervik avspeglar strömningar från Tyskland och Wien i början 1900-talet. Helheten har ritats av arkitekt Selim A. Lindqvist i samarbete med ingenjör Jalmar Castrén som var specialiserad på betongkonstruktioner. De senare byggnaderna såsom utbyggnaden av kraftverket samt matsalen och personalrummen från 1930-talet har ritats av stadsarkitekt Gunnar Taucher och utbyggnaden av kontoret på 1950-talet av Lauri Pajamies. Centrala byggnader under den första fasen av verksamheten i Södervik 1908–1910 var elverkets kraftstation i betong med sin ångpannhall, turbinsal och skorsten samt gasverkets behållarbyggnad som präglar stadsbilden med sin slutna vägg och sitt kupoltak. Bredvid den gamla gasklockan finns den 1929 byggda gasklockan som omges av ett öppet gallerramverk. I Finland har stadsgas producerats endast i de större städerna och de stora gasbehållarna i Södervik är också representanter för en sällsynt byggnadstyp. Utöver gasklockorna finns här det av Selim A. Lindqvist ritade och 1910 färdigställda tättbebyggda området med olika byggnader: portmagasinet, mätarrummet, kondensverket, reningsverket, kontoret, redskapsrummet och portbyggnaden. |
||
| Historia | ||
| Gaslysningsaktiebolaget i Helsingfors som hade grundats 1860 övergick till Helsingfors stad 1900. År 1907 anvisade stadsfullmäktige för gasverket en ny förläggningsplats i Södervik. Man beslutade att på samma område också bygga ett ångkraftverk för det nyligen grundade kommunala elverket. Anläggningarna placerades nära hamnen. Stenkol användes som bränsle fram till 1973.
Den första fasen i byggnadsarbetet på elverkets ångkraftverk i Södervik genomfördes 1908. I kraftstationen ingick tre ångpannor, två turbingeneratorer och en skorsten. Pannrummet och maskinrummet utbyggdes 1913 och samtidigt byggdes en andra skorsten. Byggnaden utbyggdes 1932 efter stadsarkitekt Gunnar Tauchers ritningar. Verksamheten vid ångkraftverket upphörde 1974. Före det hade kraftverken på Sundholmen och Hanaholmen byggts. Gasverket byggdes huvudsakligen 1909–1910. Vattengasverket blev färdigt 1911. Gasverkets byggnadsbestånd kompletterades och utbyggdes i flera etapper. Under 1940–1950-talen förnyades hela gasverkets process. Många av de byggnader som har ingått i gasverkets byggnadsbestånd har rivits. Då gaskonsumtionen minskade sammanslogs el- och gasverket 1978 till energiverket och det fungerade till 1987. År 1994 övergick man helt till naturgas, varvid byggnaderna förlorade sin ursprungliga betydelse. Selim A. Lindqvist, var arkitekt för både el- och gasverket och i sin varierande produktion tillämpade han skickligt avancerade konstruktionslösningar t.ex. vid trådrullfabriken i Kaukas och i affärshuset Hamstern vid Alexandersgatan i Helsingfors. Av stålbetongkonstruktionerna vid kraftverket i Södervik kan nämnas ångkraftverkets turbinsal, pannrummet med sina koltrattar samt gasverkets stora ugnsrum (revs 1948). I Södervik hade Lindqvist ingenjör Jalmar Castrén som kollega. Castrén anses tack vare sina uppdrag i egenskap av forskare, planerare, byggare och expert vara grundaren av den finländska stålbetongtekniken och undervisningen i den. Energiproduktionsområdet i Södervik har anvisats för kulturell verksamhet enligt ett beslut som fattades 2007. |
||
| Läs mer | ||
| Lauri Putkonen, Suvilahti, vanha voimalaitos. Arkkitehti 1984/1.
Oiva Turpeinen, Energiaa pääkaupunkiseudulle. Sähkölaitostoimintaa Helsingissä 1884-1984. Espoo 1984. Timo Herranen, Kaasulaitostoimintaa Helsingissä 1860-1985. Espoo 1985. Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Ympäristöministeriö. Kaavoitus- ja rakennusosasto. Tutkimus 4/1988. Helsinki 1989. Tehdään betonista. Betoni suomalaisessa arkkitehtuurissa. Näyttely Suomen rakennustaiteen museossa. Suomen betoniteollisuuden keskusjärjestö 1989. Betoni Suomessa 1860-1960. Suomen betonitieto 1991. Helena Hakkarainen, Lauri Putkonen, Helsingin kantakaupungin teollisuusympäristöt. Teollisuusrakennusten inventointiraportti. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 1/95. Helsinki 1996. Laura Aalto, Sörnäisten energiahuoltoalue: 100 vuotta energiarakentamista Helsingissä. Helsingin Energia 2006. Arkkitehtitoimisto Schulman Oy (Sari Schulman, Johanna Luhtala, Markus Manninen, Jaana Tiikkaja), Suvilahti, rakennushistoriaselvitys. 31.3.2009. Helsingin kaupunki, painamaton. |
||
| objektets element: övrig industribyggnad; övrig produktionsbyggnad; kraftverk; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Kraftverket i Södervik. Soile Tirilä . |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV