 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Sundholmens industriområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Sundholmens industriområde | ||
| Beskrivning | ||
| Industrilandskapet på Sundholmen domineras av viktiga industrihistoriska objekt i stor skala. Av dem är Kabelfabriken och Alkos fabrik dessutom exempel på lyckade återanvändningar av industrifastigheter.
Kabelfabriken, som på sin tid utropades till landets största byggnad, är industriarkitektur byggd för ett solitt företag som trodde på traditionella värden. Den äldsta, U-formade byggnadsdelen har sju våningar, medan flygelbyggnaderna har fem. Sjökabelhallen (med en yta på 3 148 m2 och en höjd på över 13 meter), valsverket och draghallen samt högspänningshallen är ståtliga före detta industrihallar som har tagits i bruk för kulturändamål. Förutom scener, arbetsrum och repetitionslokaler för konstnärer från olika områden arbetar bl.a. konstskolor, museer, gallerier och småföretag i byggnaden. Oy Alko Ab:s produktionsanläggning på Sundholmen, storleksmässigt i samma klass som Kabelfabriken, hör till topparna inom den moderna industriarkitekturen. Huvudkontorets samt produktions- och lageranläggningens funktionalistiska industriarkitektur i rödtegel domineras av produktions- och laboratorielokalerna. Kontorsflygeln bildar en portbyggnad mot Porkalagatan. Huvudkontoret ligger på sjösidan. Byggnaden används numera som Helsingfors tingshus och används av Helsingfors tingsrätt, Helsingfors härads åklagarmyndighet och Helsingfors rättshjälpsbyrå. Kraftverken i rödtegel som ingår i det imponerande industrilandskapet på Sundholmen består av byggnader från två olika perioder. A-kraftverkets elkraftverksbyggnad är från 1950-talet. Det stenkolsdrivna reservkraftverkets underjordiska automatiserade stenkolslager anses vara världens första. Huvudvärmeproduktionsenheten på Sundholmen har sedan 1984 varit Sundholmen B vars rätlinjiga byggnadsmassor av lika höjd har grupperats i mindre delar för att lätta på den massiva anläggningen. |
||
| Historia | ||
| Sundholmen märktes ut som industriområde 1918 i generalplanen Pro Helsingfors markanvändningsplan. Industri- och hamnplanerna kunde genomföras efter att Sundholmen hade fyllts ut med schaktmassa och förenats med fastlandet. Busholmen fylldes ut så att en smal havsvik, Gräsviken, bildades mellan öarna. Staden köpte Sundholmen av Julius Tallberg och man ritade in sex industritomter i stadsplanen: två till Julius Tallberg, en till Oy Alkoholiliike Ab. De övriga hyrdes ut. Oy Alkoholiliike Ab som grundades 1932 efter upphävandet av förbudslagen var först ut med sin byggnad. Kabelfabriken byggdes genast när Alkos byggnad blev färdig. Ab Julius Tallberg Oy:s fabrik hörde till samma grupp av byggnader.
Finlands Kabelfabrik Ab hyrde en tomt vid stranden för att kunna lasta telefonsjökabel på fartygen direkt från sjökabelhallen. Åren 1939–1943 byggdes den första U-formade delen, 1947–1948 flygeln mot Tallbergsgatan och 1952–1954 förlängdes den södra flygelns östra del. Ritningarna gjordes av W.G. Palmqvist var en betrodd arkitekt som också togs i anspråk för industrianläggningar och samhällsplanering på många andra håll i landet. Kabelfabriken fick en monopolställning inom kabelproduktionen. Elektroniken som var en av fabrikens nya branscher på 1960-talet växte snabbt och skapade en grund för utvecklingen av den inhemska elektronik- och dataindustrin. Efter företagsfusioner 1967 blev Kabelfabriken en del av Oy Nokia Ab. År 1985 beslutade Nokia lägga ner verksamheten på Sundholmen senast 1990. Byggnaden på arrendetomten övergick till staden och lokalerna hyrdes efterhand ut till konstnärer och småföretag. År 1992 övergick Kabelfabriken i Kiinteistö Oy Kaapelis ägo. Bolagets aktier ägs av Helsingfors stad. Oy Alkoholiliike Ab utvidgade sin fabrik i Rajamäki 1935–1938 efter ritningar av arkitekt Erkki Huttunen, och lät bygga en spritfabrik och en flasktappningsanläggning för utländska produkter på Sundholmens industriområde i Helsingfors. År 1934 köpte Oy Alkoholiliike Ab en tomt på Sundholmen. Arkitekt Paul Blomstedt gjorde ett utkast till en lager- och förvaltningsbyggnad år 1935; 1935–1936 ordnades en arkitekttävling som gällde den nya produktionsanläggningen och centrallagret. Tävlingen vanns av Väinö Vähäkallio vars ritningar blev färdiga 1940. Byggnadens mittdel höjdes 1959. Alkos byggnader övertogs av Helsingfors tingshus 2004. Ombyggnadsritningarna gjordes av Arkkitehtitoimisto Tuomo Siitonen Oy. Helsingfors stads elverks första fjärrvärmekraftverk var Salmisaari A. Kraftverksbyggnaden i tegel anses vara Hilding Ekelunds främsta verk från hans tid som stadsarkitekt. I projekteringen deltog arkitekt Vera Rosendal. Staden hade planerat bygga ett kraftverk på Sundholmen redan i början av 1940-talet, men beslutet fattades först efter krigen, 1946. B-kraftverket på Sundholmen blev färdigt 1984. Det ritades av arkitekt Timo Penttilä i samarbete med Heikki Saarela och Kari Lind. Penttilä hade också ritat Hanaholmens kraftverk från 1976. Fastigheterna omges av nya kontors-, affärs- och bostadshus som har byggts på de tidigare industriområdena. Nybyggena inleddes i början av 1990-talet. |
||
| Läs mer | ||
| Suomen Kaapelitehdas Oy (toim.), Puoli vuosisataa kaapeliteollisuutta 1912-1962. Helsinki 1965.
Haapanen, Pentti & Paronen, Heikki (toim.), Aika matka. Nokia Kaapeli 75 vuotta. Vantaa 1987. Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Ympäristöministeriö. Kaavoitus- ja rakennusosasto. Tutkimus 4/1988. Helsinki 1989. Helena Hakkarainen ja Lauri Putkonen, Helsingin kantakaupungin teollisuusympäristöt. Teollisuusrakennusten inventointiraportti. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 1/95. Helsinki 1996. Salmisaaren talo. Rakennushistoriallinen selvitys Oy Alkoholiliike Ab:n Salmisaaren pääkonttori-, tehdas- ja varstorakennuksesta. Arkkitehtitoimisto Livady 22.2.2001. Martti Häikiö, Nokia Oyj:n historia 1-3. Helsinki 2001. Laura Aalto, Voimalaitosrakentamista ja näkymiä tulevaisuuteen: 100 vuotta energiarakentamista Helsingissä, osa 4. Helsingin Energia 2009. |
||
| objektets element: övrig produktionsbyggnad; övrig produktionsbyggnad; kraftverk; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Alkos huvudkontor och fabrik, ombyggda till Sundholmens tingshus. Saara Vilhunen 2007. |
Kabelfabriken på Sundholmen. Saara Vilhunen 2007. |
Sundholmens kraftverk från 1980-talet. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV