 |
KARTSÖK |
|
| Kronoby | Österbotten | |
Kronoby kyrka med omgivning och Torgare prästgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Kronoby kyrka med omgivning och Torgare prästgård | ||
| Beskrivning | ||
| Kronoby kyrka jämte omgivning representerar ett traditionellt kyrkbycentrum i Österbotten med samlingsplatser för allmänheten. Empirekyrkan har byggts 1822 av Heikki Kuorikoski som tillhörde en berömd österbottnisk kyrkobyggarsläkt enligt ritningar av Överintendentsämbetet. I närheten av kyrkan fanns prästgården, som var bostad för kaplanen samt prästgården Torgare som var kyrkoherdens bostad. Tingshuset i närheten av kyrkan har även bevarats.
Kyrkobyns stomme bildas av Kronoby å som rinner genom byn och av en byväg som löper utmed ån. Det historiska byggnadsbeståndet är koncentrerat till åstränderna. Den stora träkyrkan med klockstapel i utkanten av byn dominerar landskapet. Kaplanens prästgård ligger vid åstranden i söder och kyrkoherdens prästgård Torgare ligger öster om kyrkbyn vid den gamla landsvägen som följer ådalen. Vid åstranden bredvid kyrkan står ett enligt lokal bondetradition byggt tingshus, unikt i sitt slag. Väster om tingshuset, i Åminnsstan, ligger en grupp kyrkstugor, en av de få vilka har bevarats i vårt land. De gamla kyrkstugorna har sanerats till bostäder. På den parkliknande södra åstranden ligger kaplanens prästgård samt några gamla gårdar och längs vägen på den norra åstranden finns småskalig bebyggelse. Två kvarnar, Biskopskvarnen och Persjönskvarnen, ger ytterligare visuella upplevelser. Kronoby empirekyrka är till sin bottenplan en korskyrka med avfasade inre hörn. Från korsmittens stora åtthörniga attika reser sig en liten lanternin. Korskyrkan har avfasade inre hörn och ovan korsmitten, lika stor som denna, reser sig en oktogonal attika och ovanför denna står en liten lanternin. Korsarmarna är försedda med tympanonfält. Kyrkosalen har en flack mellantakskupol lika stor som korsmitten, väggarna indelas i en kraftig taklist och av pilastrar på vardera sidorna om fönstren. Målningarna som härstammar från den tidigare kyrkan är gjorda av Johan Backman i slutet av 1750-talet. De har placerats på väggen mellan sakristian och koret och på de östra väggarna i de norra och södra korsarmarna. Även den ståtliga predikstolen och baldakinen med dess träskulpturer är av Backmans hand. Klockstapeln är den äldsta bevarade klockstapeln i österbottnisk renässansstil. Uppgifterna om tidpunkten när klockstapeln byggdes varierar från år 1675 åtminstone till början av 1690-talet. Torgare prästgårdens byggnader och gårdsplan återspeglar tydligt prästgårdskulturen och byggnadssättet i fråga om prästgårdar under en tid då prästgårdens ekonomi baserade sig på jordbruk. Prästgårdens byggnader är placerade på två gårdsplaner. Prästgårdens huvudbyggnad har en bottenplan, som är symmetriskt karolinsk med en sal i mitten. Till prästgårdens ekonomibyggnader hör även en drängstuga från 1840-talet, en mangelstuga och en stenladugård. |
||
| Historia | ||
| Kronoby församling är grundad år 1607 av delar av Jakobstad och Karleby moderförsamlingar. Den nuvarande kyrkan i Kronoby är den fjärde i ordningen.
Som grund för planeringen av kyrkan låg en ritning från år 1796 av Överintendentämbetet i Stockholm. Kyrkan byggdes år 1822 under byggmästare Henrik Kuorikoskis övervakning. Den yttre brädfodringen i empirestil är från år 1824. I renoveringen åren 1951-52 förnyades bland annat bänkarna. Tjänstebostaden för Kronoby kyrkoherden byggdes i närheten av det dåvarande kapellet vid den tid då församlingen grundades. Torgare förenades med kyrkoherdens hus i mitten av 1600-talet. Prästgårdens huvudbyggnad restes tidigare på platsen under byggmästare Hans Riskas ledning 1796. Byggnadens stomme byggdes ut 1856 i den västra gaveln och i det här skedet målades byggnaden gul. Torgare prästgård är förknippad med några märkesmäns livsskeden i vårt land. Bl.a. H.G.Porthan tillbringade en del av sin barndom på prästgården hos sin morbror, kyrkoherden Gustaf Juslenius, samt J.L. Runeberg. Uppgifterna om när klockstapeln byggdes varierar mellan år 1675 och början av 1690-talet. Klockstapeln renoverades i samband med kyrkobygget år 1822. |
||
| Läs mer | ||
| Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Nils Storå, Torgare prästgård i Kronoby. Kronoby 1982. Suojellut talot 1965-1990. Toim. Irma Lounatvuori. Museovirasto 1991. Sari Alajoki, Pappila-arkkitehtuuri Keski-Pohjanmaalla 1700-luvulta 1800-luvun alkuun. Pro gradu tutkielma. Helsingin yliopiston taidehistorian laitos 1993. Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11. Keskipohjalaisia museoita ja kulttuuriympäristöjä. Kruunupyy, Kruunupyynjokilaakso kirkon ympäristössä ja Kruunupyy, Torgare. http://museot.keski-pohjanmaa.fi/kruunupyy/index.htm (12.12.2007) Marja Terttu Knapas et al., Suomalaiset pappilat, kulttuuri-, talous- ja rakennushistoriaa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1238/Tieto. 2009. |
||
| objektets element: kyrka; by; tingshus; kvarn; prästgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Kronoby kyrka och klockstapel. Maria Kurtén 2007. |
Kronoby kyrka med omgivningar. Maria Kurtén 2007. |
Torgare prästgård. Maria Kurtén 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV