 |
KARTSÖK |
|
| Närpes | Österbotten | |
Närpes kyrka och kyrkstallar |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Närpes kyrka och kyrkstallar | ||
| Beskrivning | ||
| Den medeltida stenkyrkan i Närpes, vilken i flera repriser utvidgats, de långa raderna av kyrkstallar i närmiljön, sockenmagasinet, sockenstugan samt prästgården gör området till en unik och historisk kyrkomiljö.
Närpes kyrka är en vitrappad korskyrka med avfasade yttre hörn. Förstugorna har samma höjd som kyrkan. Interiören är täckt av ett lågt och flackt tunnvalv av trä. Altartavlan som föreställer korsfästelsen är från år 1803 och målad av den i slutet av 1700-talet mest kända kyrkomålaren i Sverige, Per Högberg. Predikstolens välvda form i rokokostil är från 1730-talet och gjord av Johan Kyntzell. I kyrkan har sex gravstenar från 1600-talet bevarats. Den rymliga sakristian med sin gamla interiör och sina tavlor är en av de stilfullaste i landet. Porträttet föreställande prosten Henrik Carlborg är målat av J.H. Scheffel och porträttet av Johan Laihiander är målat av Ulla Pasch. Klockstapeln från år 1757 är byggd under ledning av Matts Honga och är till typen en österbottnisk renässanstapel. På kyrkogården finns två gravkapell. Av dem är det ena från slutet av 1700-talet och har tillhört kyrkoherden, prosten Johan Laihiander (1718-1794) och det andra har tillhört prosten K.I. Nordlund (1855-1937). Inbördeskrigets hjältegrav från år 1921 är ritad av John Munsterhjelm och är en klassisk arkitekturkomposition. Hjältestatyn till åminnelse av de senaste krigen är en bronsskulptur från år 1952 föreställande en sårad soldat. Skulpturen är gjord av Matti Haupt. Det från gaveln förlängda åstaket, som täckts med pärtor, skyddar ingången till kyrkan. De flesta stallar är från 1800-talet. De ca 150 rödmyllade kyrkstallarna ligger tätt intill varandra på vardera sidan om landsvägen. De små husen med ett rum har gavlarna ut mot vägen. De flesta av stallarna är från 1800-talet. Fr.o.m. 1880-talet har sockenmagasinet hört till kyrkomiljön och sockenstugan fanns redan på 1700-talet. Prästgården är belägen norr om kyrkan. Utöver huvudbyggnaden hör en drängstuga och en ekonomibyggnad till gårdsplanen. |
||
| Historia | ||
| Kyrkan är en av de medeltida stenkyrkorna i Österbotten och den torde ha byggts i början av 1500-talet. Den har utvidgats i flera repriser. I början av 1650-talet byggdes kyrkan till i den östra gaveln. På 1730-talet byggdes en korsarm i södra delen av långhuset I början av 1770-talet byggdes en korsarm på den norra sidan och långhuset förlängdes mot öster och väster med tresidiga avslutningar, murade av tegel. Kyrkans vattentak och takstolar förnyades och kyrkan välvdes med ett enhetligt trätunnvalv. Matts Honga var byggmästare och David Olander murmästare. Kyrkans ytterväggar rappades och vitkalkades 1834, förstugorna i korsarmarna byggdes 1898.
Kyrkans interiör kom i obalans då den väldiga orgeln jämte utrymmet, där kören uppträdde placerades i den östra korsarmen. Den första prästgården i Närpes stod färdig 1679 och den nuvarande, den sjunde i ordningen byggdes färdig 1888-1889. Prästgården renoverades på 1960-talet och blev församlingshus. Kyrkstallarna som byggts av byarna och de större gårdarna som hörde till den forna omfattande modersocknen. I stallarna kunde de kyrkobesökare som kom långväga ifrån inkvartera sina hästar under gudstjänsten. De större stallarna fanns till för hästarna från större gårdar. Som mest fanns det nästan 350 stallar. Kyrkstallarna har försvunnit på annat håll i landet. Sockenmagasinet byggdes 1889 och togs 1967 i bruk som museum. Sockenstugan byggdes på 1700-talet och flyttades till sin nuvarande plats 1882. Även sockenstugan används som museum. |
||
| Läs mer | ||
| Svenska Österbottens historia IV. Vasa 1983.
Sigrid Nikula, Närpes kyrka och kyrkogård. Närpes igår och idag. Åbo 1975. Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11. Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 1117. 2007. Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-inventointitietokanta 7.5.2009. |
||
| objektets element: gravkapell; begravningsplats; klockstapel; kyrka; kyrkstallar; lånemagasin; museum; prästgård; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Närpes kyrka och en del av kyrkstallarna. I bakgrunden ses prästgården. Hannu Vallas 1998. |
Närpes kyrka. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kaj Höglund 2010. |
Närpes kyrkstallar. Maria Kurtén 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV