 |
KARTSÖK |
|
| Karleby | Mellersta Österbotten | |
Lochteå kyrka och prästgård |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Lochteå kyrka och prästgård | ||
| Beskrivning | ||
| Lochteå kyrka och prästgård längs den gamla kustvägen i Österbotten är välbevarade kyrkliga miljöer. Prästgården hör till vår prästgårdsarkitekturs mest betydande byggnadsminnesmärken.
Lochteå träkyrka är den visuella medelpunkten i byn. Till sin form är den en liksidig korskyrka med utskjutande hörn i full höjd. Framför dörrarna finns små vestibuler. Mitt på det brantsluttande spåntaket finns en åttahörnig lanternin. Ytterväggarna är fodrade med vågräta spontade bräder, vilket var typiskt för slutet av 1800-talet. Altarväggen täcks av en tredelad altartavla som Mikael Toppelius målade 1770–1774. Predikstolen har böjda linjer och resonanstak samt härstammar från församlingens föregående kyrka. Klockstapeln är i österbottnisk renässansstil och på dess vägg finns en fattiggubbe i prästkläder som kallas för Puu-Pietari. Utanför kyrkbyn vid stranden av Lochteå å finns församlingens kyrkoherdes prästgård. Till prästgården kommer man via en björkallé som går över åkrar och en loftbod med passage som avgränsar gårdsområdets västra sida. Vid gårdens södra kant finns den stora huvudbyggnaden som är försedd med en hög stenfot. Byggnaden och trädgården omgärdas av en granhäck. |
||
| Historia | ||
| Lohteå hade från 1467 hört till Karleby som då skiljt sig från modersocknen Jakobstad. År 1578 avskiljdes Lochteå till en egen församling. Träkyrkan är församlingens fjärde kyrkobyggnad och den byggdes under kyrkobyggare Matti Honkas ledning 1768–1769. Kyrkan förnyades grundligt 1905–1907, då den fodrades på insidan och utsidan samt fick större fönster och nya bänkar. Kyrkans interiör och fönster återfick sitt ursprungliga utseende 1955–1956 under Thorvald Lindqvists ledning.
Klockstapeln i Lochteå byggdes 1734 och flyttades till sin nuvarande plats då kyrkan byggdes. Klockstapeln renoverades 1910. Lochteå prästgård byggdes på den gamla prästgårdens plats på kyrkoherde Johan Snellmans tid och var med undantag för inredningsarbeten färdig 1804. Bokförare Blomström som var i tjänst hos Anders Roos i Himango utarbetade den bottenplan på vilken prästgårdens lösning med mittsal baserar sig på. Kyrkoherde Erkki Jukkola svarade för byggandet. Glasverandan färdigställdes på 1800-talet. År 1964–65 totalrenoverades prästgården efter ritningar av Krister Korpela. Under finska kriget fungerade Lochteå prästgård som högkvarter för Klingspor som ledde de svenska trupperna och vapenstilleståndet undertecknades där 29.9.1808. |
||
| Läs mer | ||
| Ville Luho, Armas Luukko, Suur-Lohtajan historia 1. Suur-Lohtajan historiatoimikunta. Keski-Pohjanmaan historiasarja 3. Lohtaja 1957.
Leevi Junkala, Lohtajan kirkko 200-vuotias. (1968) Reino Mähönen, Kirkkomaalari Mikael Toppelius. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 78, 1975. Leevi Junkala, Maria Niemelä, Suur-Lohtajan historia 2. Suur-Lohtajan historiatoimikunta. Keski-Pohjanmaan historiasarja 4. Lohtaja 1977. Sari Alajoki, Pappila-arkkitehtuuri Keski-Pohjanmaalla 1700-luvulta 1800-luvun alkuun. Pro gradu -tutkielma. Helsingin yliopiston taidehistorian laitos. 1993. Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11. Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan liitto, Sigma Konsultit Oy 2001. Minna Torppa, Keski-Pohjanmaan inventointi, Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008. |
||
| objektets element: klockstapel; kyrka; lånemagasin; prästgård; gårdsplan; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Lochteå kyrka. Johanna Forsius 2006. |
Lochteå prästgård. Johanna Forsius 2006. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV