 |
KARTSÖK |
|
| Jakobstad | Österbotten | |
Jakobstads historiska stadskärna |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Jakobstads historiska stadskärna | ||
| Beskrivning | ||
| Kännetecknande för stadskärnan i Jakobstad är breda gator och esplanader som skiljer stadsdelarna från varandra samt trädgårdarna till tomterna vid stadens södra infart. Stadens borgerskap har byggt sina hus vid Trädgårdsgatan samt vid Storgatan som är huvudgata i staden. Dessa gator har i huvudsak bevarat sitt byggnadsbestånd. Storgatan börjar från Trädgårdsgatan i östvästlig riktning och fortsätter norrut för att sluta vid stadsförsamlingens kyrka. Halvvägs längs gatan finns rådhustorget, på vars östra sida stadshuset jämte parken ligger. Stadshuset är byggt i slutet av 1800-talet.
Området mellan Jakobstads centrum och Skatans industri- och hantverkarområde, där stadsförsamlingens kyrka är belägen, bär fortfarande spår av den stadsplan som uppgjordes före den stora branden 1835. Jakobstads kyrka, belägen i ändan av Storgatan ingår i den historiska stadsstrukturen och hör till vårt lands tidigaste korskyrkor. Av de värdefulla föremålen i kyrkosalen kan nämnas mässingskronorna, som stadens borgare har donerat till församlingens första kyrka samt den över tre meter höga sjuarmade ljusstaken i mässing som donerades av borgmästaren Nicklas Wendelius hustru och arvingar år 1709. Dessutom har pukor, donerade av kommerserådet Adolph Lindskog på 1840-talet, bevarats i kyrkan. Klockstapeln som står på kyrkogården är av österbottnisk typ och härstammar från år 1742. På kyrkogården finner man också en enhetlig rad av gravkapell som fem borgare i staden lät bygga åt sig själva under perioden 1778-1786. Av enskilda betydande borgarhus i Jakobstads historiska centrum kan bl.a. nämnas Irjalas gård, köpman Malms gård vid Storgatan och skeppsredaren Lindskogs stenhus i två våningar från år 1797, från tiden före branden, rådman Mellbergs gård från år 1836, empirebyggnaden vid Storgatan 1 samt Lassfolks spetsfabrik och kontor. I slutet av Storgatan finns ett torg, där Strengbergs hus dvs. det Labbartska huset finns. Stadens rådhus av trä från år 1878 är byggt i två våningar (G.Wilenius). Malmska gården är ett borgarhus från empiretiden, som Anders Fredrik Granstedt ritade 1838. Den andra byggnaden på tomten vid Storgatan , den s.k. Bondstugan har färdigställts som bostad 1835. I gårdsbyggnaden av stock som blev färdig 1835 har bakstuga, tvättstuga och bondstuga samt ett bryggeri inrymts. Av gårdsbyggnaderna från samma tid kan nämnas ett vagnslider baktill på tomten samt ett bostadshus för drängar och tjänstefolk samt en vinkelformad gårdsbyggnad med stall, ladugård och lagerutrymme. Jakobstads svenska samlyceums stenhus är ritat av Bertel Jung 1904. I anslutning till skolbyggnaden finns en botanisk trädgård som är unik för våra förhållanden. Skolträdgården, planerad av Bengt Schalin på 1910-talet, består av tre delar: framför fasaden finns en fransk trädgård, till vänster en liten botanisk trädgård och ett parkområde av engelsk typ som omger trädgårdarna och gränsar till centrumkvarteren. På terrasserna och i blomrabatterna finns över 1000 växtarter. Springbrunnens skulptur är gjord av Matti Haupt år 1952. |
||
| Historia | ||
| Jakobstad grundades år 1652 och dess första stadsplan var oregelbunden till sin form. Då stadens södra delar förstörts i en eldsvåda år 1835 fick staden en ny regelbunden rutplan (A. Berger, C.L. Engel). Då lades även grunden till björkallén Parentes, som pryder vägen in mot staden från söder.
Stadens tidigare korskyrka av trä, vilken invigdes år 1691, förstördes liksom det övriga byggnadsbeståndet vid den ryska ockupationen under stora ofreden, i slutet av november år 1714. Den nya kyrkan färdigställdes år 1731. Kyrkan förnyades invändigt år 1884 och utvändigt år 1896, då man även byggde nya förstugor framför ingångarna. Jakobstads första pedagogi byggdes år 1654. År 1842 grundades en elementärskola, år 1886 en lärdomsskola med tre klasser och år 1895 en dito med fem klasser. Under 1860-talet fanns apotekaren Victor Schaumans orangeri och handelsträdgård på den nuvarande skolträdgårdens plats. Schaumans ättlingar donerade trädgården åt staden. Trädgården förnyades under åren 1915-1932, enligt ritningar uppgjorda av Bengt Schalin, till minne över Victor och Elise Schauman. |
||
| Läs mer | ||
| Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.
Stadsplanering i finska städer. Den nordiska trästaden 12. 1972. Svenska Osterbottens historia IV. Vasa 1983. Henrik Lilius, Kaupunkirakennustaide suurvalta-ajalla. Ars. Suomen taide 2. Otava 1988. S.J. Roos, Jakobstads kyrka och församling. Jakobstad 1931. Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989. Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997. Bengt Schalin, Schaumanin koulupuutarha Pietarsaaressa. Puutarha 12/1916. Teemu Mökkönen, Pietarsaaren kaupunkiarkeologinen inventointi 2002. |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; bostadshus i stad; kyrka; skola; park; rådhus; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
I mitten ses Jakobstads kyrka, t.h. lyceibyggnaden, ritad av Bertel Jung. Bakom tobaksfabriken breder Norrmalm ut sig. Hannu Vallas 1998. |
Vattentornet ritat av Lars Sonck är beläget i slutet av Södermalmsgatan i Jakobstad. Tuija Mikkonen 2007. |
Jakobstads rådhus. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Santeri Viinamäki 2018. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV