 |
KARTSÖK |
|
| Kaskö | Österbotten | |
Rutplaneområdet i Kaskö |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Rutplaneområdet i Kaskö | ||
| Beskrivning | ||
| År 1765 fattades beslut om att en ny stapelstad skulle grundas på Kaskön och 1785 fick Kaskö sina privilegier. Stadens rutplan speglar de ekonomisk-politiska strävandena under nyttans tidevarv. Trästadens struktur och proportioner samt byggnadsbeståndet som till sina äldsta delar härstammar från 1700-talet är exceptionellt välbevarade. Stadsplanens grundläggande element med huvud- och tvärgator samt torgkompositioner har bevarats i stadens struktur.
Trästaden Kaskö är byggd enligt en storskalig rutplan i nord-sydlig riktning vid havet. Staden öppnar sig mot väst. Stadsstrukturen kännetecknas av långa raka gator som korsas av korta tvärgator. Mittaxeln sträcker sig österut från det kvadratiska torget vid hamnen som en allé ända till kyrkan. Längdaxeln utgörs av Bladhskavägen som i norr och söder vidgar sig till symmetriska hörnslutna torg. Kaskö växte inte på 1700-talet i den skala som utstakats i stadsplanen. Stadsbilden och stadsstrukturen har bevarats exceptionellt luftig jämfört med övriga trästäder i Finland. Stadens äldsta bevarade byggnader härstammar från 1700-talet. Det mest representativa privata borgarhuset är Bladhska gården, ett tvåvåningshus med mansardtak uppfört av Peter Johan Bladh i stadens sydligaste kvarter. Det s.k. Rehnströmska huset med sina stora gårdsbyggnader vittnar om att det även fanns flera förmögna stadsbor. Stadsmiljön i Kaskö kännetecknas av rymliga tomter bebyggda med boningshus i trä från olika tider och av olika storlek. Särskilt framträdande är formspråket från förra sekelskiftet, som präglar både bostadshus och offentliga byggnader såsom föreningshuset och brandkårshuset. Bostadsbebyggelsen från 1930- och 1950-talen kompletterar stadsstrukturen. Det öppna gaturummet gör ställvis ett splittrat intryck eftersom tomter och andra områden inte omges av staket. De hörnslutna torgen är i naturtillstånd och knappast urskiljbara. Staden karaktäriseras också av gårdarnas stora lövträd som på många ställen sträcker sig in i gaturummet och skapar en trädgårdsstadskaraktär. Stationsområdet är beläget vid Berggatan öster om den gamla trästaden, inom rutplanens koordinatsystem. Byggnadsbeståndet på det vidsträckta området har en exceptionellt väl sammanhållen struktur. Det även invändigt eleganta stationshuset i jugendstil är byggt 1912 efter ritningar av Thure Hällström. Strax norr om rutplaneområdet ligger stadens gamla fiskestrand och Sjöbodudden med tiotals små sjöbodar. Fiskemuseet är inrymt i det gamla salteriet. Nära museet står en hitflyttad väderkvarn. På sluttningen ovanför sjöbodarna finns så kallade gistvallar för torkning av nät och andra fiskebragder. |
||
| Historia | ||
| År 1765 fattades beslut om att grunda Kaskö och 1785 fick staden sina privilegier. Carl Johan Cronstedt ritade en storskalig stadsplan år 1767 och staden väntades växa till en stor handelsstad tack vare sitt fördelaktiga läge och sin hamn.
I andra våningen av Bladhska gården, uppförd av handelsborgaren Peter Johan Bladh år 1788, verkade stadens kyrka från år 1798 till 1965. Byggnaden har restaurerats på 1980- och 1990-talen för att tjäna stadens behov. Kyrkan som är ritad av arkitekt Erik Kråkström blev färdig år 1965. Den byggdes enligt Cronstedts stadsplan i ändan av stadens mittaxel Kung Gustavs allé. Beslutet om att anlägga en järnväg från Seinäjoki till Kristinestad och Kaskö kom till på sista ståndslantdagen 1906 efter nästan ett kvartssekel av utdragna tvister. Järnvägen anlades 1909–1912. Persontrafiken upphörde på 1950-talet. |
||
| Läs mer | ||
| Kaskinen, Kaskö. Byggnadsdirektiv för den gamla rutplanen. Korsnäs 1981.
Sirkka Valanto, Suomen rautatieasemat vuosina 1857-1920. Museovirasto, rakennushistorian osasto. Julkaisu 11/1982. C.J. Gardberg, Handelsplatser, städer, vägar och broar. Svenska Österbottens historia IV. Vasa 1983. Helge Finell, Kaskö stads kommunikationer. Kaskö stads historia 1983. Anna-Maria Åström, (red.) Kaskö. Kontinuitet och förändring i en småstad. Folklivsstudier XVI. 1985. Elisa El Harouny, Olli-Pekka Riipinen, Kaija Santaholma ja Timo Tuomi, Suomalaisia puukaupunkeja. Kaskinen. Ympäristöministeriö. Alueidenkäytön osasto. Helsinki 1996. Juhani Kostet, Cartographia urbium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia 1997. Sopimus valtakunnallisesti merkittävien asema-alueiden suojelusta (YM, päätös 9.12.1998 diarionro 2/562/96). |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; bostadshus i stad; kyrka; byggdad för samfärdsel; småhamn; torg; väderkvarn; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Rutplaneområdet i Kaskö. Hannu Vallas 1997. |
Gatuvy från rutplaneområdet i Kaskö. Tuija Mikkonen 2006. |
Gatuvy från rutplaneområdet i Kaskö. Tuija Mikkonen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV