 |
KARTSÖK |
|
| Korsholm | Österbotten | |
Bylandskapet på Björkö |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Bylandskapet på Björkö | ||
| Beskrivning | ||
| I bylandskapet på Björkö kan man tydligt se hur odlingsmarken och bystrukturen på ett för landhöjningskusten tydligt sätt placerat sig på moränkammarna och svackorna mellan dem. Landskapet är ett resultat av nedisnings- och avsmältningsprocesser under den senaste istiden. Särskilt spektakulära är de stora fälten med tvättbrädesmoräner (De Geer-moräner). Bosättning har uppstått på moränåsarna och åkrarna har uppkommit i smala fördjupningar mellan dem.
Byggnadsbeståndet i Björköby är till sina proportioner typiskt för österbottniska skärgårdsbyar och det är välbevarat. Byn har behållit sin traditionella agrara karaktär med otaliga stengärdesgårdar som avgränsar åkerskiftena. Byggnadsbeståndet utgör en tät byhelhet särskilt i området kring kyrkan. Bostadshusen, av vilka många härstammar från 1800-talet, är huvudsakligen en och en halv våning höga och största delen av dem är rödmyllade. De stora farstukvistarna är typiska för bostadshusen på ön. De långsmala ekonomibyggnaderna avgränsar bostadstomterna. Björkö lilla röda träkyrka är uppförd år 1859 och den är församlingens andra i ordningen. Landhöjningens inverkan på sjöfarten kommer till synes i båthamnarnas utveckling. Då strandlinjen p.g.a. landhöjningen har flyttats längre upp på stranden, har de äldre hamnarna tagits ur bruk. I Bodbacka gamla fiskehamn, som ännu på 1930-talet varit i bruk, återstår några gamla fiskebodar och några gamla båthus. Även i den nyare hamnen, i Svedjehamnen som fortfarande är i bruk finns gamla strandbodar, men även de börjar vara för låga för stora båtar, oberoende av om hamnen och farlederna är muddrade. För större fiskebåtar har man redan byggt en ny hamn i Vikarskat 1994. Björköby med odlingar har klassificerats som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Byn ligger i Kvarkens skärgårdsområde, som är ett nationallandskap. Kvarkens skärgård godkändes i juli 2006 för Unescos lista över världsnaturarv. |
||
| Historia | ||
| I början av 1500-talet fanns tre hus på ön, nämligen Brådd, Galt och Skägg, men 1549 fanns det redan 12 skattehemman. De första invånarna livnärde sig på sälfångst och fiske. Sedan jordbruket blivit en viktigare näring röjdes ny odlingsmark från knappa tio hektar på 1700-talet så att åkerarealen på 1850-talet var 42 ha , 1920 var den redan 141 ha och efter krigen inemot 300 hektar. | ||
| Läs mer | ||
| Kansallismaisemat. Ympäristöministeriö 1993.
Michael Ek, Gårdarna i Björkö, 1996. Svenolof Karlsson (toim.), I förbund med havet - Björkö - en värld i Kvarken. Björkö hembygdsforskare 1996. Hokos, Warma, Voloi... taloja ja kyliä saaristosta, Karjalasta ja Inkeristä, gårder och byar från skärgården, Karelen och Ingermanland. Mittauspiirustuksia Teknillisen korkeakoulun arkkitehtiosastolta arkkitehtuurin historian kokoelmista, vuosilta 1990-96. Helsinki 1997. Chiristine Bonn, Björköby landskapsvårsplan. En planeringsmodelle för vård av landskapsområden. Västra Finlands miljöcentral 1998. Pohjanmaan merellinen perintö. Pohjanmaan liitto 2001. Kvarkens skärgård. Presentation för nominering av gränsöverskridande världsarvobjekt som ett komplement till värdsarvet Höga Kusten. Vasa 2004. Metsähallituksen ylläpitämä verkkopalvelu Merenkurkun saariston maailmanperintökohteesta. http://www.kvarken.fi/ (9.7.2009). |
||
| objektets element: kyrka; by; småhus; småhamn; bondgård; ekonomibyggnad; väg; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kyrkby; | ||
Björkö by. Hannu Vallas 2006. |
Österbottniska bondehus på Björkö. Maria Kurtén 2007. |
Svedjehamnen. Tuija Mikkonen 2006. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV