 |
KARTSÖK |
|
| Vasa | Österbotten | |
Vasa stads esplanader och brandgator |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Vasa stads esplanader och brandgator | ||
| Beskrivning | ||
| Vasas fem centralparker bildas av esplanaderna som korsar staden och av de mellanliggande skvärerna med offentliga monumentalbyggnader placerade i parkmiljö eller som gatuavslutande byggnadselement. Stadens kvarter genomkorsas av smala brandgator. Centralparkerna och brandgatorna går tillbaka på C.A. Setterbergs stadsplan för Vasa av år 1855, som utgör en brytningspunkt i vårt land beträffande planeringen av trähusstäder av 1800-talstyp och en välbevarad grundstruktur för det nuvarande Vasa.
På Vasas breda esplanader, dvs. parker, ligger trädraderna på området mellan gatorna. Handelsesplanaden och Kyrkoesplanaden går i nord-sydlig riktning och korsas av de öst-västgående Hovrättsesplanaden, Vasaesplanaden och Korsholmsesplanaden. Bland de under senare hälften av 1800-talet uppförda offentliga monumentalbyggnaderna mellan Hovrättsesplanaden och Vasaesplanaden, märks den lutherska kyrkan av rödtegel i nygotisk stil, stadshuset och det före detta rådhuset med nyrenässanskaraktär. Brandgatorna utgör, tillsammans med parkerna och övriga grönområden, en del av de brandförebyggande elementen i Setterbergs stadsplan. Brandgatorna delar kvarteren parallellt i nord-sydlig riktning. De har på många ställen bevarats som fungerande delar av stadsstrukturen. |
||
| Historia | ||
| Vasa flyttades till sin nuvarande plats efter att den gamla staden, som låg längre in på fastlandet, hade ödelagts av en brand 1852. Stadsplanen för den nya staden fastställdes 1855. Den hade upprättats av länsarkitekten i Vasa, Carl Axel Setterberg. Den svenskfödda arkitektens centrala livsverk hänför sig till återuppbyggnaden av Vasa. Det nya Vasa, på den tiden Nikolajstad, var Setterbergs skapelse på samma sätt som huvudstaden Helsingfors var C.L. Engels skapelse.
Setterbergs stadsplan lösgjorde sig från de för Åbo stad år 1828 skapade i allmänt bruk varande principerna, som ännu 1856 skrevs in i stadens allmänna byggnadsordning. Setterberg ville förtäta de nyklassicistiska stadsplanernas glesa bebyggelse, som var en följd av de stora kvarteren och tomterna, de breda gatorna, den låga byggnadshöjden och de relativt breda brandgatorna. Setterberg skapade en tätare stadsstruktur med stenhus i två våningar utmed huvudgatorna och trähus i två våningar längs de mindre gatorna. Brandgatorna genom kvarteren gjordes smala. Av de två korsande esplanaderna (Hovrättsesplanaden och Vasaesplanaden) skapade han en serie öppna platser, där han placerade ut fristående offentliga byggnader i parkmiljö. På strandområdet förlades ett parkområde med fri form och på parkområdet placerades huvudbyggnaderna för två esplanader. I Finland fungerade dessa karakteristiska drag som element i en kompakt och modern stad. På esplanaderna planterades lövträd, först björk på Kyrkoesplanaden och Handelsesplanaden 1859. Senare planterades också lind, lönn och alm. Mellan trädraderna skulle öppningar för brandgator lämnas enligt den 1856 fastställda byggnadsordningen för staden. Stadsplaner med strukturerande esplanadgator upprättades på 1850-talet även av arkitekt G.Th. Chiewitz för Nystad och Mariehamn. I kyrkparken uppfördes Vasa stadsförsamlings kyrka i rödtegel. Den till sin stil nygotiska långkyrkan byggdes i etapper 1859 och 1862-1867 under Setterbergs ledning. Det invidliggande rådhuset byggdes åren 1860-1864 enligt Intendentskontorets planer. Det ändrades senare till lyceum och förhöjdes till tre våningar. Stadshuset på andra sidan av kyrkan uppfördes under åren 1878-83 enligt planer av M. Isaeus. |
||
| Läs mer | ||
| Arne Appelgren, Vaasa - vanha ja uusi kaupunki. Turku 1949.
Henrik Lilius, Kaupunkirakennustaide autonomian alusta 1800-luvun jälkipuoliskolle ja Kaupunkirakennustaide 1800-luvun jälkipuoliskolla. ARS Suomen taide 3-4. Keuruu 1989. Maunu Häyrynen, Kaupunkipuisto 1800-luvulla. ARS Suomen taide 4. Keuruu 1989. "Jos emme omistaisi mitään" Pohjanmaan museon 100-vuotisjuhlavuoteen liittyviä tekstejä. Pohjanmaan museon julkaisuja 18. Vaasa 1998. Puistoja Vaasassa ja Uumajassa. Merenkurkun neuvosto. Vaasa 2004. Eila Piispala, Vihreä Vaasa. Puistikot ja puutarhat Setterbergin uudessa kaupungissa. Vaasan historia IV. Vaasa 2007. |
||
| objektets element: planerat område; stadshus; kyrka; skola; park; rådhus; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Kyrkoesplanaden och Trefaldighetskyrkan. Hannu Vallas 2003. |
Vasa stadshus vid Senatsgatan. I bakgrunden vattentornet. Timo-Pekka Heima 2007. |
Vasaesplanaden. Timo-Pekka Heima 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV