Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Vasa Österbotten

Brändö hamn-, varvs- och fabriksområde

Gå till Museiverkets karttjänst: Brändö hamn-, varvs- och fabriksområde
Beskrivning
Brändö hamn, varvs- och fabriksområde med sina byggnader i rödtegel utgör ett centralt inslag i Vasas stadssilhuett ut mot havet. Stranden vid Sundet med anor från den begynnande hamn-, sjöfarts- och skeppsbyggnadstraditionen på 1700-talet anknyter till den tidiga industrialiseringen efter Vasa brand.

Området för den efter Vasa brand grundade första industrianläggningen i den nya staden, Vasa Bomullsfabrik, uppvisar ett enhetligt byggnadsbestånd med stor betydelse för stadsbilden. Den av länsarkitekt C.A. Setterberg planerade spinneribyggnaden i rödtegel är från 1859. Byggnaden har senare byggts ut i höjd- och sidled men den har bevarat sin ursprungliga karaktär, även om byggnaden fått ny användning. Längs den allé med planterade lövträd som löper genom fabriksområdet ligger gamla arbetarkaserner i två våningar uppförda år 1859. I ändan av allén står en kontorsbyggnad från år 1924. Därutöver finns två andra arbetarkaserner från 1850-talet på fabriksområdet samt en spinneribyggnad med sågtandat tak från 1890-talet. En del av bomullsfabrikens byggnader hör till Vasa högskoleområde, där det nya byggnadsbeståndet representeras av universitetets huvudbyggnad och ett vetenskapsbibliotek.

I norra ändan av Brändö sund ligger Brändö lotsstations timmerbyggnad från 1900 samt Rahkola Oy som representant för den metall- och verkstadsindustri som uppstod på hamnområdet. Rahkolas äldsta fabriks- och lagerbyggnader är från 1890-talet medan en del av byggnaderna är från 1930-1950-talen.
Vid Sundet, det smala vattendraget mellan Brändö och Smulterön, finns åtta gamla magasin som minner om de tider dåVasa uthamn låg i sundet. I skeppsredare Wolffs magasin verkar Vasa Sjöfartsmuseum.

Smulteröns varvsområde vittnar om områdets hamn- och skeppsbyggnadshistoria. På holmen finns ett skeppsvarv från början av 1900-talet samt varvsrelaterade byggnader och konstruktioner. Tegelfabriken med ställvis tre våningar utgör Wärtsiläs industrianläggning från 1942, som byggdes ut på 1960-talet. Transformatorbyggnaden i tegel är från 1942. På den östra stranden ligger ett timrat magasin från slutet av 1800-talet.
 
Historia
Problemet för handelsmännen i Vasa på 1700-talet var att Hästholmens hamn var grund och olämplig för ändamålet. Handelsmännen grundade därför en uthamn i sundet mellan Brändö och Smulterön, lämplig även för stora fartyg. Smulterön hyrdes år 1785 av Buss hemman i Gerby och Brändö erhölls av Munsmo by 1789.

Vasa utvecklades till en betydande hamnstad. I Brändö anlades en lossnings- och lastningsplats, där det med stöd av ett år 1789 beviljat tillstånd skulle byggas tullkammare och magasin. Redan i början av 1790-talet fanns det i hamnen fyra magasin och tjärbodar. Brändö pack- och våghus stod klart 1804. På Smulterön låg skeppsredare C.G. Wolffs skeppsvarv. Tackelverkstaden blev klar på 1840-talet. I Brändö lät Wolff bygga en stenkaj och två timrade magasin.

Verksamheten i Brändö hamn var växande fram till början av 1900-talet, fastän man redan år 1886 beslöt att förlägga hamnen i Vasklot. Utbyggnaden av Vasa inre hamn blev klar 1878 och passagerartrafiken och den kommersiella trafiken flyttade dit från Brändö samt till Vasklot hamn, som blivit klar år 1892. I Brändö fortgick sedan varvs-, reparations- och serviceverksamheten.

På initiativ av grundaren av Vasa Ångkvarn, fabrikör A.A. Levón grundades en Bomullsfabrik i Vasa 1856. Verksamheten vid bomullsfabriken upphörde 1979 och sedermera har en stor del av fabrikskomplexets byggnader övergått i högskolornas användning. För högskolan har nya byggnader uppförts på området, såsom Vasa universitets huvudbyggnad, som planerades av Käpy och Simo Paavilainen.
 
Läs mer
Arne Appelgren, Vaasa, vanha ja uusi kaupunki. Turku 1949.

Victor Hoving, Vaasa 1852-1952. Helsinki 1956.

Armas Luukko, Vaasan historia II. Vaasan kaupunki. Vaasa 1979.

Kaarlo Viljanen, Hannu Vuolteenaho, Vaasan kaupungin rakennusperinneselvitys. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto. Vaasa 1986.

Vaasan Puuvilla Oy:n rakennushistoriallinen selvitys. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto, asemakaavaosasto. (Moniste). 1987.

Jukka Peltonen, Vaasalaisia teollisuusrakennuksia I. Pohjanmaan museo. Raportteja 1. Vaasa 1988.

Susanne Öst, Industribyggnader i Vasa II. Österbottens museum. Raporter 2. Vasa 1992.

Kaj Höglund, Vaasan XVII:n kaupunginosan, Palosaaren salmen ja Mansikkasaaren rakennusinventoinnin täydennys 1998. (Kopio Museovirasto). Pohjanmaan museo 1998.

Holger Wester, Kasvun ainekset. Vaasan historia IV. Vaasan kaupunki. Vaasa 2006.

Peter Ehrström, Från bomull till kunskapsindustri - en lokalitets- och restruktureringsundersökning av stadsdelen Brändö, Vasa. 2010.
 
objektets element:  lotsstation; museum; övrig industribyggnad; hamn;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Vasa bomullsfabrik. Hannu Vallas 2003
Vasa bomullsfabrik. Hannu Vallas 2003.
Vasa bomullsfabrik på stranden i Brändö. Tuija Mikkonen 2007
Vasa bomullsfabrik på stranden i Brändö. Tuija Mikkonen 2007.
Hamnmiljön i Brändö sund mellan Brändö och Smulterön. Tuija Mikkonen 2007
Hamnmiljön i Brändö sund mellan Brändö och Smulterön. Tuija Mikkonen 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009