Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Vasa Österbotten

Merikarts forsar med kvarnar, bebyggelsen längs älvstranden och Golkas herrgård

Gå till Museiverkets karttjänst: Merikarts forsar med kvarnar, bebyggelsen längs älvstranden och Golkas herrgård
Beskrivning
Merikarts forsar med kvarnar och anslutande konstruktioner, sågar och sågplatser samt bebyggelsen med arbetarbostäder och patronens huvudbyggnad som kvarnarna och sågarna gett upphov till längs älvstranden återspeglar utnyttjandet av vattenkraften i Kyro älv under århundradenas lopp. Produktionsbyggnaderna i Merikart och Golkas, där drivkraften togs från forsarna, är bland de äldsta i sitt slag i Österbotten.

Det har av tradition funnits talrika kvarnar vid forsarna och bosättningen längs älvstranden och Golkas gård i Merikart har uppförts i närheten av dessa forsar. Golkas med sina vattensågar och röjda vattenleder har varit en produktionsplats som tjänat skeppsbyggnaden på den österbottniska kusten. Den gamla arbetarbebyggelsen har koncentrerats vid vägen och Annalaforsen. Kvarnen vid Annalaforsen med anknytande byggnader har restaurerats av sällskapet Vähäkyrö-seura och är nuförtiden ett museum. Bostadshusen vid vägen som följer älvens norra strand härstammar huvudsakligen från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Merikarts bro är en för Kyro älv typisk hängbro som byggdes 1929–1930.

Bruksherrgården i två våningar med mansardtak ligger på forsens norra strand. Den tillhörde brukspatronen för klädesfabriken i Golkas. På Golkas område finns även en stuga bevarad som användes som kvarnstuga. Vid Golkasforsen har som tydligt igenkännbara fasta lämningar bevarats stenkonstruktioner av en vattensåg, klädesfabriken och mjölkvarnarna på älvens norra strand samt av deras fåror och dammkonstruktioner. Kulturlandskapet i Merikart kompletteras av en allé som planterats mellan älven och vägen.

Merikart och Golkas utgör en del av det nationellt viktiga landskapsområdet i Kyro älvdal.
 
Historia
På 1500-talet fanns det en kvarn vid alla forsar i Kyro älv; 10 kvarnar i Ylistaro och 25 i Lillkyro. Golkas i Merikart har varit en av de lägsta forsplatserna i Kyro älvs avrinning närmast kusten och som sådan lämplig för utnyttjande av vattenkraft. Vid mitten av seklet fanns Kyro älvs mynning vid Golkasforsen och då fanns det cirka 33 hus i Merikart.

Kommerserådet Abraham Falander från Vasa köpte mark och forsavsnittet kring Golkas gård och grundande en såg vid forsen 1783. Han ägde skeppsverkstaden nära Vasa stad och utvidgade därmed sin affärsverksamhet. Stockar flottades till sågen längs Kyro älv som Falander 1782 lät röja som flottningsled på en sträcka om mer än tio mil.

Vid övergången till 1800-talet byggde Falander huvudbyggnaden på Golkas gård. Golkas klädesfabrik beviljades bygglov på norra stranden 1828 och anläggningen byggdes ut 1841 då även stampverket, eller filtningsanläggningen, anslöts till den. Industrianläggningarna sysselsatte byborna. Sågen och klädesfabriken lades ned vid ingången till 1870- respektive 1880-talet.

Utöver kvarnen, som veterligen grundades på 1810- eller 1820-talet och som numera rivits, fick man 1901 också ett tillstånd att bygga en ny kvarn och en ny såg i närheten av Golkas herrgård. Kvarnverksamheten upphörde i slutet av 1940-talet och sågandet på 1950-talet. Golkas såldes till kommunen 1923 och gården användes bland annat som ålderdomshem fram till 1971 då den såldes till en privatperson.

Utöver Merikart fanns det en hängbro med järnkonstruktioner även i Golkas. Bron, som började byggas 1922 på ett initiativ av Karl Villför, husbonden på Golkas herrgård, ersattes med en ny i slutet av 1970-talet.
 
Läs mer
Abraham Falander (Wasastjerna). Eteläpohjalaisia elämäkertoja A-L. Toim. Reino Ala-Kulju et al. Etelä-Pohjanmaan maakuntaliitto. Vaasa 1963.

Jorma Ahvenainen, Suomen sahateollisuuden historia. Porvoo 1984.

Kirsi Ollikkala, Kyrönmaan jokilaaksojen maisematiet. Vaasan seutukaavaliitto 1993.

Timo Kantonen, Satakunta sahaa Suomessa. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 18. Helsinki 1996.

Anneli Björkqvist, Vähänkyrön Merikaarron alueen rakennuskannan ja kulttuurimaisemien inventointi. Vähäkyrön kunta 2000.

Kyrönmaan opiston Merikaarron historiapiiri, Merikaarto, Historia. Merikaarron kylän www-sivut: http://www.merikaarto.com (17.1.2008).

Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008.
 
objektets element:  herrgård; by; kvarn; såg; bro; arbetarbostad;
omgivningens nuvarande karaktär:  kulturlandskap;
 
Merikarts byväg. Maria Kurtén 2007
Merikarts byväg. Maria Kurtén 2007.
Golkas gård i Merikart har uppförts i närheten av forsar. Timo Kantonen 2005
Golkas gård i Merikart har uppförts i närheten av forsar. Timo Kantonen 2005.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009