suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Pargas Egentliga Finland
Pargas kyrka och Gamla Malmen
Beskrivning
Pargas medeltida stenkyrka har väl bevarat sitt ursprungliga utseende och har varit kyrka för moderförsamlingen i det vidsträckta skärgårdsområdet samt legat i närheten av Kyrksundet som leder från skärgården i södra och sydöstra Åboland till Åbo. Kyrkan har byggts i flera etapper, varav en del är den s.k. Finska kyrkan som byggts på 1600-talet av den tidigare sakristian. Intill kyrkan på den gamla handelsplatsen finns Pargas historiska centrum, Gamla Malmen, ett exceptionellt väl bevarat trähusområde från 1800-talet där hantverkare och sjömän tidigare bodde.

I anslutning till Pargas medeltida gråstenskyrkans östra gavel finns den rektangulära s.k. Finska kyrkan, nuvarande Agricolakapellet. Dess västra del är den tidigare sakristian, kyrkans äldsta del. Bredvid vapenhuset finns ett benhus. Kyrkosalen har sex travéer och korsvalv uppburna av åttkantiga pelare. Kyrkosalen är av basilikatyp med högre mittskepp än sidoskepp. Bland de av Petrus Henriksson och hans skola utförda kalkmålningarna finns ett flertal släktvapen, av vilka det mesta sällsynta är påven Innocentius III:s släktvapen på den norra väggen. Bland kyrkans medeltida föremål märks ett nordtyskt krucifix och en dopfunt av kalksten. Till inredningen från 1600-talet hör bänkraderna, predikostolen och altarmotivet. Den ursprungliga predikstolen har flyttats till Nationalmuseets samlingar och i kyrkan finns en kopia som har donerats av Amos Andersson.

Altarmotivet med de ståtliga ramarna i rustik barock som gjorts av Matias Reiman avspeglar adelns starka ställning i trakten under stormaktstiden. Altarmotivet donerades 1666 av landshövding Erik von der Linde och hans fru Anna Leijonsköld. De marmorerade panelerna i inredningen har målats av Gustaf Finnberg och tavlorna på läktarkanterna av Gustaf Lucander 1771.

Söder om kyrkan ligger klockstapeln, vars bottenvåning av sten härstammar från medeltiden och den övre delen av trä från år 1709. På den av en stenmur omgärdade kyrkogården finns två portbyggnader från 1800-talets mitt samt Finlands första ärkebiskop, Jacob Tengströms och hans familjs gravkapell från år 1819. Det vitrappade begravningskapellet öster om kyrkan uppfördes under åren 1929–1930 och har ritats av arkitekt Erik Bryggman. Det imponerande förfunktionalistiska kapellet finns upptaget på den internationella organisationen DOCOMOMOs lista på betydande verk inom modern finsk arkitektur. Församlingshemmet som finns vid vägen som går runt kyrkbacken har ritats av arkitekt Lars Wiklund och är från 1938.

Gamla Malmens täta bostadsområde omgärdar kyrkbacken på den östra och södra sidan. Skalan och det traditionella byggnadssättet skapar enhetliga gatuvyer på området. Byggbeståndet består av hantverkares och sjömäns traditionella boningshus av trä, som ligger med långsidan mot gränderna. Ekonomibyggnaderna formar slutna gårdsområden. På området finns bland annat stugan där Fredrika Runeberg med sin mor bodde efter Åbo brand.
 
Historia
Pargastrakten fick fast bosättning på 1100–1200-talet och sockenkyrkan nämns första gången i skriftliga källor 1329. Stenkyrkans äldsta del, västra delen av den tidigare sakristian fungerade som sakristia till en tidigare träkyrka på platsen. Den ändrades i slutet av 1600-talet till en finsk kyrka, förlängdes och fick tunnvalv. Interiören i den egentliga kyrkosalen restaurerades 1927–1928, då bl.a. de kalkmålningar som övertäckts 1873 togs fram. I kyrkan utfördes 1963 en restaurering efter Eeva-Kaarina och S. Eklunds ritningar.

Gamla Malmen var länge ett bostadsområde för hantverkare och sjömän och där drevs bl.a. lönnkrogar för kyrkobesökarnas behov. I samband med storskiftet år 1770 uppmättes och skiftades Malmens tomter. Sin nuvarande form fick Malmen först i den slutliga verkställningen av storskiftet under åren 1882–1886. Området reglerades i stadsplanen år 1890.
 
Läs mer
Sigrid Nikula, Pargas kyrka. Finlands kyrkor 8. Museiverket 1975.

Rainer Fagerlund, Kyrkomalmen. Tomtutveckling och nuvarande bebyggelse. Pargas 1979.

Rainer Fagerlund, Museerna på Gamla Malmen. Pargas 1982.

Camilla Ahlström-Taavitsainen, Vapenbilder bland kalkmålningarna i Finlands medeltidskyrkor. Helsingin yliopiston taidehistorian laitoksen julkaisuja VIII, 1984.

Kari Suistoranta, Paraisten historia. Paraisten kaupunki 1985.

Eljas Orrman, Bebyggelsen i Pargas, S:t Mårtens och Vemo socknar i Egentliga Finland under senmedeltiden och 1500-talet. Historiallisia Tutkimuksia 131, 1986.

C.J. Gardberg, Keskiajan rakennustaide. Ars. Suomen taide 1. 1987.

Paraisten kirkkomalmi arkkitehtiopiskelijoiden harjoitustyönä. TTKK, arkkitehtuurin osasto 1989-90.

Anna-Leena Seppälä, Gamla Malmen i Pargas: råd & riktlinjer för byggnadsvård, Paraisten vanha Malmi: rakennussuojelu- & korjausohjeisto. 1993.

Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007.
 
objektets element:  gravkapell; begravningsplats; kyrka; by; småhus; begravningskapell;
omgivningens nuvarande karaktär:  kyrkby;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Pargas kyrka och Gamla Malmen.

Gamla Malmens butik, i bakgrunden kyrkostallet.

Gamla Malmen i Pargas.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Pargas kyrka och Gamla Malmen
 
© Museiverket 2009