suomeksi  till första sidan  om tjänsten  tyck till  zooma in   zooma ut  
SÖKALTERNATIV
 
välj kommun
objektets namn eller en del av namnet ?
 
objektets element
omgivningens nuvarande karaktär
 
KARTSÖK
objekt landskapsvis
Åbo Egentliga Finland
Åbo slott
Beskrivning
Åbo slott har en förvaltnings-, samhälls- och kulturhistorisk nyckelposition. Det äldsta av den svenska kronans slott i Finland var den östra rikshalvans förvaltningscentrum i Egentliga Finland från medeltiden till nya tiden.

Gråstensslottet i Åbo är ett viktigt landmärke vid Aura ås utlopp. Vid slottet ligger stadens hamn med tillhörande småindustri och lagerområden. Åbo slott avspeglar stadens och åns betydelse som centrum för Egentliga Finland. Det medeltida slottet byggdes om till renässansslott under senare hälften av 1500-talet. Slottets nuvarande utseende är ett resultat av olika byggnadsskeden i flera byggnadsetapper. Största delen av slottets rum och valv har återställts i ursprunglig gestalt.

I slottsparken kan man se delar av den yttre vallgraven från 1500-talet. Norr om slottet finns fyra handelsmagasin från 1880-talet som hör till slottsområdet.
 
Historia
Åbo slott grundades på en ö i Aura ås mynning på 1280-talet för att konsolidera den svenska kronans förvaltning. Slottet var ett öppet lägerkastell med ringmur och två torn. Slottet nämns första gången i källorna år 1308. I början av 1300-talet gjordes lägerkastellet om till en sluten borg som bestod av en huvud- och en förborg. De välvda Kungssalen, Nunnekapellet och Herrekällaren byggdes i slutet av 1300-talet. Sveriges riksföreståndare Sten Sture d.ä. lät på 1480-talet bygga de två översta våningarna i östra tornet och den s.k. Sturekyrkan. Förborgen som småningom växte fram framför huvudborgen nämns första gången i källorna 1463.

Under hertig Johans tid 1556–1563 byggdes slottet om till ett renässansslott. I norra flygelns översta våning byggdes en ny kungssal och mitt på innergården byggdes ett nytt trapptorn. Samtidigt kompletterades också förborgen öster om huvudborgen, och i sydöstra hörnet byggdes ett runt kanontorn 1568–1574. En trädgård anlades under senare hälften av 1500-talet och vägen från slottet till staden kantades med träd. Vägen var förmodligen den första allén i Finland.

Slottet belägrades för sista gången 1597–1599, och efter det användes Åbo slott som förvaltningsbyggnad och bostad. Åbo hovrätt som grundades 1623 inledde sin verksamhet i förborgen, som på 1630-talet också blev residens för Finlands generalguvernör Per Brahe. Omfattande ombyggnader vidtogs när landshövdingen och länsstyrelsen flyttade till staden 1698. Förborgens torn gjordes om till fängelse på 1770-talet och i början av 1800-talet togs hela förborgen i fängelsebruk. Huvudborgen användes bl.a. som sädesmagasin. Under finska kriget var slottet stationeringsort för finska skärgårdsflottans Åboeskader. Slottet var fängelse till 1890, varefter Åbo stads historiska museum placerades i förborgen.

Området mellan slottsön och fastlandet växte ihop under 1500-talets lopp. Vallgraven fanns fortfarande kvar under 1500-talet och den underhölls så sent som på 1700-talet. Från och med 1800-talet har området mellan slottet och fastlandet fyllts ut. År 1901 beslutade man att ett friluftsmuseum skulle grundas runt slottet. Parken gestaltades av stadsträdgårdsmästaren M. Hammarberg och parken med friluftsmuseum öppnades 1906. En del av byggnaderna förstördes under de senaste krigen och därför lades friluftsmuseet ner. Parken byggdes om vid övergången mellan 1920- och 1930-talet och delvis 1950.

Med tanke på en restaurering av slottet inleddes undersökningar 1939. Sommaren 1941 förstördes huvudborgens interiör i ett luftangrepp. När restaureringen var klar 1961 öppnades huvudborgen för allmänheten. Förborgen renoverades 1975–1987 och huvudborgen 1986–1993.
 
Läs mer
C.J. Gardberg, Turun linna ja sen restaurointi. Turun kaupunki 1961.

C.J. Gardberg, Turun linnan vanhin rakennusvaihe ja kulttuurihistoriallinen tausta. Turun kaupungin historiallinen museo. Vuosijulkaisu 30-31/1966-1967. Turku 1967.

Knut Drake, Die restaurierung der Burg zu Turku. NORD-OST-ARCHIV. Zeitschrift für Kulturgeschichte und Landeskunde. Heft 75/1984.

Aki Pihlman - Juhani Kostet, Turku. Keskiajan kaupungit 3. Turun maakuntamuseo 1986.

Knut Drake, Herrekellaren i Åbo slott. Aboa 84. Turun maakuntamuseo. Vuosijulkaisu 1984. Turku 1986.

C.J. Gardberg, Keskiajan rakennustaide ja Turun linnan varhaisvaiheet. Antero Sinisalo, Myöhäiskeskiaikaiset linnat ja linnoitukset. Ars. Suomen taide 1. Keuruu 1987.

Eero Raatikainen (toim.), Turun linnan korjaus vuosina 1975-1993. Museoviraston rakennushistorian osaston raportteja 5. Museovirasto 1993.

Knut Drake, Die Baugeschichte der Burg Turku vor 1400. Castella Maris Baltici I. Archaelogia Medii Aevii Finlandiae 1. Suomen keskiajan arkeologian seura 1993.

Knut Drake (toim.), Tutkimuksia Turun linnasta. Turun maakuntamuseo 1994.

Knut Drake, Menneisyys, nykyisyys, tulevaisuus: Turun kaupungin historiallinen museo - Turun maakuntamuseo 1881-1981. 1995.

Jarmo Grönroos, Åbo slott, vägledning för huvudborgen. Åbo landskapsmuseum 1996.

Antero Sinisalo, Puutarhataiteen historian perusteet. Toim. Maunu Häyrynen. Vihreympäristöliiton julkaisu 6/1997, Teknillinen korkeakoulu, maisema-arkkitehtuuri. Helsinki 1997.

Kari Uotila, Medieval Outer Baileys in Finland: with special reference to Turku Castle. Archaelogia Medii Aevii Finlandiae 3. Suomen keskiajan arkeologian seura 1998.

Martti Puhakka (toim.), Turun linna. Turun maakuntamuseo 1999.

Juha Leino, Linnanpuisto. Turun kaupungin kaupunkisuunnittelun www-sivu: http://www.turku.fi/public/default.aspx?contentid=49727 (5.6.2008).
 
objektets element:  fästning; museum; park;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
sänd respons om RKY-objektet
 
publicerat 22.12.2009
 
till början

Åbo slott.

Huvudborgen på Åbo slott.

Kyrkan i Åbo slott.
 
Gå till Museiverkets karttjänst:
Åbo slott
 
© Museiverket 2009