Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Åbo Egentliga Finland

Kakolabacken

Gå till Museiverkets karttjänst: Kakolabacken
Beskrivning
Kakolabacken är landets största historiska fängelseområde. Områdets byggnadshistoria och byggbestånd ger en mångsidig och mångdimensionell bild av fångvårdens utveckling och fängelsearkitekturens evolution. Kakolabacken representerar byggd miljö av riksintresse och fängelseområdet är det viktigaste arkitekturobjektet inom kategorin fångvård.

Kakolabacken började byggas upp som fängelseområde i mitten av 1800-talet och hyste tre olika slutna anstalter i början av 1900-talet. Den första och största fick sin början på 1840-talet när den korrektionsanstalt som man hade beslutat grunda i Åbo förlades till Kakolabacken. Korrektionsanstalten, från och med 1858 straffanstalten (senare tukthus och centralfängelse) fick i slutet av 1800-talet sällskap av länsfängelset (rannsakningsfängelset) och i början av 1900-talet byggdes också ett sinnessjukhus för fångar. Det mesta av inrättningarnas ursprungliga arkitektur och de viktigaste historiska utbyggnaderna återstår. De ombyggnadsbehov som följde på utvecklingen av verksamheten tillfredsställdes för det mesta genom omformning av de existerande byggnadernas interiörer. Exteriören och de omgivande murarna rördes sällan.

Det historiska byggbeståndet dominerar det allmänna intrycket av fängelseområdet. Den tidigare korrektionsanstaltens palatsliknande huvudfasad med sin yta av natursten överblickar Aura å från hög höjd, över parken på sluttningen framför fängelset. Vyn hör till de mest karakteristiska vyerna av Åbo. Den stora, senare byggda västra cellflygeln dominerar fängelseområdets västra aspekt. Det tidigare länsfängelset orienterar sig däremot mot Kakolabackens fot, i riktning mot bostadskvarteren i norr.

Byggbeståndet utanför de slutna anstalterna består främst av bostäder och välvårdade gårdar som har tillhört fångvårdsdirektörerna och annan personal. Byggnaderna är från senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. På Kakolabacken finns också flervåningshus för personalen, tekniska byggnader, lager, vaktskjul och andra element som hör ihop med fängelsets verksamhet. I helheten ingår också parkområdet på Serpentinvägen, stenbrottet som utnyttjades under byggperioden och backens speciella topografi.
 
Historia
Korrektionsanstalten ritades av E.B. Lohrmann, intendent på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna. De första spadtagen togs i mitten av 1840-talet. Den tredelade huvudbyggnaden, fodrad med den lokala granitarten kakolit, samt den stora slutna gården med ekonomibyggnader på baksidan blev färdiga 1853. I slutet av samma årtionde bestämdes att anstalten skulle bli straffängelse. De behövliga ombyggnadsarbetena fortsatte ända till början av 1860-talet och under tiden genomfördes vissa viktiga drag i Lohrmanns projekt, som t.ex. ringmuren kring gården och Serpentinvägen med park på anstaltens framsida.

I slutet av 1800-talet inleddes en reform av straffväsendet. Reformen förutsatte ett landsomfattande program för ombyggnad av cellerna i enlighet med fångvårdens behov. Tukthuset försågs med dag- och nattcellsavdelningar på gården. De tillbyggda avdelningarna arrangerades i V-form och knöts an till huvudbyggnadens mittlinje. Cellavdelningsflyglarna från 1870-talet var resultatet av det första skedet i det stora arbetet med att bygga cellfängelser. Flyglarna byggde på ritningar av arkitekt L. I. Lindqvist på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna. Lindqvist tillämpade den tidsenliga, internationella cellfängelsearkitekturens grunddrag på finska förhållanden.

Till de karakteristiska resultaten av den intensiva byggperioden på Kakolabacken hörde också länsfängelset och den omgivande muren med helt orappade tegelytor som byggdes på områdets östra del 1887–1890. På östra sidan av tukthusets gård byggdes en speciell rödtegelbyggnad 1893–1894, med s.k. boxar eller liggceller. Senare, 1905–1908, byggdes sinnesjukhuset för fångar på områdets nordvästra sida och försågs med en egen ringmur. Byggnaden planerades i samråd mellan byggnadsöverstyrelsen och medicinalöverstyrelsen, och i planeringen ingick studiebesök på motsvarande inrättningar i synnerhet i Tyskland. Av förberedelserna framgick på många sätt att det var fråga om en helt ny typ av anstalt i Finland. Det sista stora byggprojektet på Kakolabacken var den stora cellbyggnaden genast väster om tukthuset (den s.k. västra cellen) som byggdes 1912. För nybyggnaden användes granit som hade brutits på platsen.

Byggnadsplaneringen på Kakolabacken omhändertogs från början av statens byggförvaltning i samråd med experter på fångvård. Aktörerna var Intendentkontoret, efterföljaren Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna och byggnadsförvaltningens lokalorganisation (Åbo- och Björneborgs läns länsarkitekt, distriktbyggnadskontoret) och senare, från och med 1900-talets första årtionden, fångvårdsanstalten själv med egna krafter.

Kakolabackens tid som fängelse tog slut 2007 och efter det inleddes förberedelserna för att ta fängelset i bruk för nya ändamål.
 
Läs mer
Vihtori Nybergh, Turun kuritushuone 1853 - 1903, Suomen Vankeinhoitomiesten Yhdistyksen Muistoonpanoja 20, 1903.

Veikko Virtanen, Turun työ- ja ojennuslaitoksen sekä rangaistusvankilan perustamisvaiheet vv. 1839-1863. Turun historiallinen arkisto 11, 1951.

Jouko Nevalainen, Suomen vankilat, Helsinki 1960.

Elina Suominen (toim.), Suomen vankeinhoidon historiaa I. Katsauksia vankeinhoidon kehitykseen, Helsinki 1981.

Mauri Ranta, Vankimielisairaalan historiikki. Vankeinhoidon historiaprojektin julkaisu 2, Helsinki 1982.

Kakolanmäki-toimikunnan mietintö, Komiteanmietintö 1989:42.

Tapio Onnela, Kakola 1853 - 1879. Rangaistusjärjestelmän muutokset ja Turun rangaistusvankilan arkkitehtuuri. Turun maakuntamuseon raportteja 14, 1992.

Jarkko Sinisalo, Vankeinhoidon rakennukset. Rakennusperintömme, Kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö, Museovirasto, Rakennustieto Oy 2001.

Henrik Lilius, Fängelsearkitektur i Finland ca. 1635-1845. Acta Poenologica 2:1/2004. Vankeinhoidon koulutuskeskus 2004.
 
objektets element:  park; fängelse;
omgivningens nuvarande karaktär:  stad;
 
Kakolabacken. Hannu Vallas 2006
Kakolabacken. Hannu Vallas 2006.
Det tidigare centralfängelset på Kakolabacken. Timo-Pekka Heima 2007
Det tidigare centralfängelset på Kakolabacken. Timo-Pekka Heima 2007.
Det tidigare länsfängelset på Kakolabacken. Timo-Pekka Heima 2007
Det tidigare länsfängelset på Kakolabacken. Timo-Pekka Heima 2007.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009