 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Biskopsgatan i Åbo |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Biskopsgatan i Åbo | ||
| Beskrivning | ||
| Biskopsgatan och ärkebiskopens residens som har funnits här sedan 1720-talet är länkade till stadens historiska stadskärna och Åbo domkyrka. Stadsbilden på Biskopsgatan omfattar bostads-, universitets- och industriarkitektur från 1800- och 1900-talet.
Biskopsgården i Åbo ritades av arkitekterna Ahrenberg, Gripenberg och Lindqvist 1887. Byggnaden har två våningsplan och står på den sida av tomten som ligger vid Biskopsgatan, på samma plats där residenset låg redan i början av 1700-talet. Trädgården anlades i mitten av 1700-talet. De gamla popplarna uppkallades en gång efter profeterna. Trädgården omges av ett järnstaket som är samtida med huvudbyggnaden och har dekorativa motiv med liljor och biskopsstavar. Portarna har stora korsornament. Vid Aura å ligger också landshövdingens tidigare residens från 1830-talet i ett öppet parklandskap, samt kommerserådet Dahlströms hus från 1890-talet. Det går att urskilja olika byggnadsskeden i Biskopsgatans bostadskvarter från 1800-och 1900-talet: låg träempire, nyrenässanshus med hög stenfot och rikliga detaljer och jugendhus i två våningar. I empirebyggnaden på Biskopsgatan 14 finns museet Ett hem, en testamentsdonation av konsul Alfred Jacobsson och konsulinnan Hélène Jacobson till Åbo Akademi. Till de modernistiska byggnaderna på Biskopsgatan hör arkitekt Woldemar Baeckmans Sibeliusmuseum från 1968 och arkitekt Pekka Pitkänens Domus Aboensis från 1965, ritat för Åbo Akademi. Åbo Akademis bibliotekstorn från 1936 av arkitekt Erik Bryggman öppnar sig i riktning mot domkyrkan. Byggnaden hör till den internationella organisationen DOCOMOMO:s urval av betydande modernistisk arkitektur i Finland. I norra ändan av Biskopsgatan, i det industrihistoriskt betydande Åbo Jernmanufakturs kvarter, finns industribyggnader från 1850-talet till 1930-talet. Till de äldsta hör byggnader av arkitekt G. Th. Chiewitz. Numera används kvarteret av humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi, och mellan industribyggnaderna av olika åldrar ligger också en del nybyggen från början av 2000-talet. |
||
| Historia | ||
| Biskopsgatan i Åbo började anläggas i slutet av 1600-talet. Den första biskopsgården byggdes 1772, på den nuvarande platsen mellan Aura å och Biskopsgatan. Det tidigare ärkebiskopsresidenset låg precis vid domkyrkans mur. Mellan Biskopsgatan och Aura å låg också botaniska trädgården vid Åbo Akademi som grundades i mitten av 1700-talet och visade vägen för trädgårdskulturens utveckling i Finland. Samtliga tre byggda kvarter vid Biskopsgatan förstördes i Åbo brand 1827. I en stadsplan som arkitekt C.L. Engel gjorde efter branden sträckte sig området till biskopsgårdens kvarterslinje. Det planlagda området och Biskopsgatan utvidgades norrut mot den tidigare Biskopsåkern år 1849.
Den nuvarande biskopsgården ritades 1887 på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna. På 1930-talet gjordes betydande ombyggnader i interiören utifrån ritningar av länsarkitekt G.A. Wahlroos. Före 1850-talet byggdes en enhetlig rad med empirehus i en våning på Biskopsgatans östra sida. De flesta kvarteren hade fyra tomter och ett grönområde som delade av kvarteret. Under senare hälften av 1800-talet höjdes husen och försågs med rikliga dekorationer. Ända fram till 1910-talet byggdes renässansträhus med hög stenfot och rikliga detaljer. Vid sekelskiftet 1900 byggdes flera tomter ut med hus i jugendstil. År 1857 började man bygga byggnader för Åbo Jernmanufaktur som hade grundats två år tidigare. Kvarteren närmast bebyggdes med arbetarbostäder. Åbo Akademi som hade grundats 1918 placerades vid Biskopsgatan när kommerserådet Dahlström donerade ett jordområde till universitetet. En del av de gamla kvarteren vid gatan revs under 1900-talet och ersattes på 1950- och 1960-talet med universitetsbyggnader. |
||
| Läs mer | ||
| Erik Bryggman, Turun akatemian kirjatorni. Arkkitehti 1/1936.
Eino Jutikkala, Turun kaupungin historia 1856-1917 I. 1957. Oscar Nikula, Biskopsgården i Åbo under 1700-talet. In arce et vigilia. Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia 66. 1963. Suomi rakentaa 4. Helsinki 1970. Harri Kalpa, Muuttuva kaupunki II-III, Turku eilen ja tänään. 1971, 1976. Oscar Nikula, Turun kaupungin historia 1809-1856. 1972. Pekka Pitkänen, Domus Aboensis, ylioppilasasuntola, Turku. Arkkitehti 5/1967. Piispankatu: rakennushistoriallinen, sosiologinen ja biologinen tutkimus Turun Piispankadun asuinmiljööstä. Piispankatu r.y., 1974. Turku. Sixten och Åsa Ringbom, Akademiska gårdar. 1985. Juha Lemström, Suomen ensimmäiset kasvitieteelliset puutarhat. Maunu Häyrinen et al. (toim.), Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001. Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002. Pekka Mäki, Arken, Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi ja Helena Soiri-Snellman, Teollisuusrakennusten suojelua ja uudisrakentamista. Rakennustaiteen seura 4:2003. Maren Jonasson - Ann-Catrin Östman (red.), Allt af jern - texter kring en järnmanufakturs och ett industrikvarters metamorfoser. Åbo Akademi 2004. |
||
| objektets element: gaturum; bostadshus i stad; museum; övrig administrativ byggnad; läroinrättning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV