 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Korois |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Korois | ||
| Beskrivning | ||
| Korois är ett centrum för de handels- och kulturförbindelser som redan tidigt etablerades vid Aura ås mynning. Tack vare biskopssätet, biskopskyrkan och biskopsgården som flyttades hit på 1200-talet blev Korois centralort för det religiösa livet och förvaltningen.
På Koroisudden, på den plats där Vähäjoki å förenar sig med Aura å, finns flera fornminnen bevarade. Mitt på det jämna fältet finns stengrunden till en stor träkyrka i liggande timmer, möjligen från mitten av 1200-talet. Under arkeologiska utgrävningar har man också påträffat föregångaren som torde ha byggts i början av 1230-talet. Genast öster om resterna från träkyrkan finns äldre murar. Ruinen kan vara delar av koret till en ofullbordad biskopskyrka i sten, men troligen rör det sig om lämningar av ett senmedeltida (ca 1400–1550) minneskapell. Vid åstranden ligger resterna av två stenbyggnader, troligen från tiden när det fanns en biskopsgård på platsen. Udden genomkorsas av en djup vallgård vid Korois by. Jordmassorna från vallgraven bildar en hög vall på udden. Försvarsanläggningen gjordes troligen i början av 1200-talet som skydd för biskopskyrkan. Det stora korset i trä visar var den medeltida kultplatsen låg. Korois ligger på det riksviktiga landskapsområdet vid Aura ådal. |
||
| Historia | ||
| Koroisudden i Aura å blev redan tidigt en handelsplats eftersom handelsfartygen på grund av Hallisforsen inte kunde nå högre upp i ån. Handelsplatsen blev ett religiöst centrum och ett centrum för förvaltningen när biskopssätet flyttades dit från Nousis 1229. Det finska missionsområdet behärskades av biskoparna Åbo stift med utgångspunkt i biskopskyrkan Korois fram till år 1300. På grund av landhöjningen förlorade Korois sin centrala ställning inom loppet av 1300-talet. Korois blev först biskopsprebende och sedan landbohemman i början av 1600-talet.
Arkeologiska Kommissionen undersökte Koroisudden i slutet av 1800-talet och den fredades 1905. S:t Marie socken där udden ligger, anslöts till Åbo 1944. |
||
| Läs mer | ||
| J.R. Aspelin, Koroisten Turku Räntämäellä. Opuscula Aspeliana 2. 1942.
Juhani Kostet, Kolme keskiaikaista kirkkoa. Aboa, Turun maakuntamuseon vuosikirja. 48/1984. C.J. Gardberg, Keskiajan rakennustaide. Ars. Suomen taide 1. 1987. Kaarin Lehtonen, Aurajokilaakson maisema-alueen kulttuurihistorialliset arvot. Turun maakuntamuseo. Monisteita 1/ 1997. Tapani Mauranen (toim.), Maata, jäätä, kulkijoita. Tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860. Tielaitos 1999. Maiseman muisti. Valtakunnallisesti merkittävät muinaisjäännökset. Museovirasto, arkeologian osasto 2001. Markus Hiekkanen, Keskiaika ja kivikirkkojen rakentaminen. Rakennusperintömme - kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö ja Museovirasto. 2001. Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. SKS 2007. Janne Harjula, Sonja Hukantaival, Visa Immonen, Tanja Ratilainen, Kirsi Salonen (toim.), Koroinen. Suomen ensimmäinen kirkollinen keskus. Turun Historiallinen Arkisto 71. 2018. |
||
| objektets element: fornlämning; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Ett vitt kors har rests på platsen där biskopskyrkan stod. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Sundqvist 2017. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV