Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Korsholm Malax Vasa

Söderfjärdens odlings- och bylandskap

Gå till Museiverkets karttjänst: Söderfjärdens odlings- och bylandskap
Beskrivning
Söderfjärden är ett unikt odlingsområde i vårt land. Åkrarna har uppstått ur en forntida havsvik som härstammar från en meteoritkrater.

De låglänta åkrarna i den nästan runda sänkan med en diameter på cirka fem kilometer inramas av bergiga kullar. Dräneringsdikena, av vilka Riddardiket är äldst, grävdes under 1700-talet och klyver åkerslätten strålformigt. Ladorna som tidigare präglade landskapet i Söderfjärden har numera minskat drastiskt. Gårdarna ligger koncentrerade längs landsvägen som går runt Söderfjärden. Området avgränsas i öster av Solf kyrkoby och på dess nordvästra sida finns Sundoms täta bybebyggelse.

De viktigaste historiska byggnaderna i Solvs kyrkoby är kyrkan med omgivande gravgård, prästgården mittemot kyrkan, Stundars hantverks- och museiby, som anlagts bakom kyrkan samt byggnader tillhörande Sandbacka vid byvägen som leder österut från kyrkan. Stundars hantverkarmuseum, som grundats på 1930-talet, är ett av landets största friluftsmuseer. På det vidsträckta museiområdet finns ca 40 byggnader, av vilka största delen är flyttade från andra orter.

Solvs kyrka med sin höga klockstapel utgör ett landmärke, som syns på långt håll i det öppna landskapet. Kyrkan som byggts under åren 1783-1786 är en långkyrka där kyrkväggarna lutar utåt. Mitt i det sluttande valmade taket finns en liten lanternin. Det halvrunda tunnvalvet slaget i bräder med gördelbågar och toskanska pilastrar påminner om ett tegelvalv. Den höga altaruppsatsen i kyrkan består av fyra delar och hör till de viktigaste konstverken i folklig barock i Finland. Altaret som från början tillverkats för kyrkan i Hudiksvall har köpts till Solf 1796. Måns Jonsson Granlund som tillverkat altaret hade verkat som träsnidare och byggmästare under 52 år i Hälsingland. Till altaruppsatsen hör oljemålningarna. Den korsfäste och Uppståndelsen, verk av Dionysios Mönchhoven från samma år. Den höga klockstapeln har ritats av arkitekt Carl Axel Setterberg och byggts 1870.

Odlings- och bylandskapet i Söderfjärden är ett nationellt värdefullt landskapsområde.
 
Historia
Då landhöjningen drog sig tillbaka längre bort från Söderfjärdens havsvik, började byarna i Sundom, Solf och Munsmo att ta strandjord till ängsmark. Under senare hälften av 1500-talet började man odla på tillandningsområdena. Murmursunds by (fr.o.m. 1500-talet Sundom) var år 1559 med sina 31 hus den fjärde största byn i Korsholm.

Torrläggningen av Söderfjärden inleddes på 1700-talet och torrläggningsdikena är från samma tid. Den första dammen byggdes i Strömmen 1776- 1777. Strömmen hade sitt utlopp i havet. I dammen finns två luckor, med vilkas hjälp vattenytan reglerades. Dammen förnyades 1793 och luckornas antal ökades då till fyra. Torrläggningen av Söderfjärden avslutades på 1920-talet, men vattennivån i åkern kontrolleras fortfarande med en pumpanordning.
 
Läs mer
Ingrid Telhammer, Altaruppsatsen i Solf. En studie över Måns Jonssons verksamhet som bildhuggare. Taidehistoriallisia tutkimuksia 6. Taidehistorian seura 1982.

Svenska Österbottens historia IV. Vasa 1983.

Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar på svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.

Gunnar Rosenholm, Solf kyrka: historik utg. till Heliga Trefaldighets kyrkans 200-års jubileum den 25 maj 1986. [Solf församling] 1986.

Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.

Gunnar Rosenholm, Mitt Solf. En bok on Solfbygden och Stundars hantverkarby. Scriptum 1987.

Byn som steg ur havet. Sundoms historia I. Vasa stad 1994.

Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11.

Holger Wester, Söderfjärden. Ett nybyggaresamhälle. Vasa 1995.

Pihapiiri. Rakennusperinne ja sen vaaliminen Pohjanmaalla. Pohjanmaan taidetoimikunta 2000.

Kurt Jern, Mustasaaren seutu kautta vuosisatojen. Nurja ja vaikea kansa – Mustasaaren kunta 650 vuotta. Mustasaaren kunta 2002.

Malax historia. Del 1. Malax kommun 2007.
Sundomin Kotiseutuyhdistyksen www-sivut http://www.sundom.fi/ (8.5.2009)
 
objektets element:  begravningsplats; klockstapel; kyrka; by; museum; prästgård; bondgård;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
Söderfjärdens odlingslandskap. Hannu Vallas 2007
Söderfjärdens odlingslandskap. Hannu Vallas 2007.
Solvs kyrka i Korsholm. Maria Kurtén 2007
Solvs kyrka i Korsholm. Maria Kurtén 2007.
Söderfjärdens åkerfält och Meteoria. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kaj Höglund 2011
Söderfjärdens åkerfält och Meteoria. Wiki Loves Monuments, CC BY-SA 4.0 Kaj Höglund 2011.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009