Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Raseborg Nyland

Junkarsborg medeltida borgudd och Päsarträskets odlingslandskap

Gå till Museiverkets karttjänst: Junkarsborg medeltida borgudd och Päsarträskets odlingslandskap
Beskrivning
Junkarsborg i Karis har tillhört gruppen finländska jordvallsborgar byggda på 1300-talet. På en udde intill Svartå ligger borgplatsen omsluten av Päsarträskets gamla odlingslandskap. Platsen har haft ett centralt läge med hänseende till de historiska kommunikationslederna och för bevakning av trafiken mellan inlandet och Finska viken. Om platsens tidiga betydelse vittnar Päsarträskets järnålderstida fornlämningar.

Från den plats som bevakats av Junkarsborg har man längs forntida vattenleder kunnat ta sig till såväl Lojosjön i inlandet som till Bottniska vikens kust. Sydkustens viktigaste medeltida landbaserade trafikled, Stora Strandvägen, har gått på Lojoåsen på endast några kilometers avstånd.

Junkarsborg har bestått av en huvudborg på udden och en skyddande förborg åt nordväst. Av förborgens försvarsanläggningar återfinns en omkring 60 meter lång vallgrav, som anlagts vid roten av udden. Den kvadratiska, 20 x 20 meter stora borggården omges av en jordvall, som är brantast på den sidan som vetter mot söder. Vid undersökningar på borggården har lämningar av ett flertal träbyggnader framkommit. Idag kan en brunn med gråstensväggar ses på borggården.

Junkarsborg uppfördes ursprungligen på en utskjutande udde i Svartå, öster om vilken ån bildat en strid fors. Senare har forsen vid ett flertal tillfällen rensats i anslutning till verksamheten på Svartå bruk och kanaler har grävts förbi forsen, av vilka den senaste kanalen från 1899 skär genom borgudden. Vid kanalen har sannolikt redan på medeltiden funnits en vallgrav som skiljt förborgen från vallgraven och som sedermera utnyttjats vid kanalbygget.

Junkarsborgs medeltida borgudde och Präsarträskets odlingslandskap utgör en del av det nationellt värdefulla Svartå ådals landskapsområde.
 
Historia
Förhistoriska fynd från trakterna kring Junkarsborg, Svartå och Karis vittnar om en tidig och tät bebyggelse på området. Trakten hade ett trafikmässigt sett centralt läge i mötespunkten mellan en havsvik, åar och den första Salpausselkäåsen. Under medeltiden följde Stora Strandvägens sträckning Salpausselkäåsen och förutom Junkarsborg anlades i socknen också Raseborgs slott och Grabbacka gårdsborg.

Det finns inga bevarade medeltida urkunder, som kunde belysa Junkarsborgs uppkomst. Borgen dateras därför med hjälp av fyndmaterialet från utgrävningar åren 1891–1892, 1937 och 1950–1954. Fynden bestod bl.a. av brons- och järnföremål, keramik, tegel, ben och silvermynt. Borgens gravfynd dateras till omkring 1320–1420, med huvudvikten på senare delen av 1300-talet. Av Junkarsborgs keramikfragment uppvisar merparten likheter med medeltida stengods från Siegburg i tyska Rhenlandet.

Junkarsborgs byggnadsfaser har hittills inte kunnat fastställas med säkerhet. Traditionellt har Junkarsborg setts som en föregångare till Raseborg, emedan borgen ligger på ett medeltida skattehemman benämnt Rasa bol. Därför har man antagit att Junkarsborgs ursprungliga namn skulle ha varit Raseborg och det namnet sedan övertagits av den nya borgen, som anlades närmare kusten. Enligt gällande uppfattning har dock Junkarsborg och Raseborgs slott varit i bruk samtidigt under slutet av 1300-talet. Utgående från fyndmaterialet bedöms Junkarsborg sannolikt ha uppförts tidigast under 1300-talets andra kvartal och borgen skulle ha övergetts vid ingången av 1400-talet. Härmed skulle borgen ha varit i bruk endast en mycket kort tid.
 
Läs mer
Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.

Maiseman muisti. Valtakunnallisesti merkittävät muinaisjäännökset. Museovirasto, arkeologian osasto 2001.

Veli-Pekka Suhonen, Karjaan Junkarsborg. Muinaistutkija 2/2001.

Veli-Pekka Suhonen, Kahden linnan aika - Länsi-Uudenmaan 1300-luvun lopun linnatilanne. Suomen keskiajan arkeologian seura. SKAS 3/2002.
 
objektets element:  fornlämning;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009