 |
KARTSÖK |
|
| Karleby | Mellersta Österbotten | |
Fyr- och lotssamhällena på Tankar och Trutklippan |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Fyr- och lotssamhällena på Tankar och Trutklippan | ||
| Beskrivning | ||
| Fyr- och lotssamhällena på Tankar och Trutklippan utgör en mångsidig, historiskt skiktad och välbevarad helhet. Fyren på Tankar och linjefyren på Trutklippan är de viktigaste sjömärkena vid den historiska farleden som ledde till Karleby.
Ön Tankar ligger i början av farleden som leder till Karleby. Tankar är en ca 750 meter lång klippig ö vars växtlighet består av låga buskar och ställvis av lövskog. Norr och väster om Tankar är havet öppet och till söder ligger Öja skärgård. På öns östra strand finns en gammal fiskar- och sälfångarby samt en kyrka från 1700-talet. Byggnaderna vid Tankars fyrsamhälle är koncentrerade på öns högsta punkt kring fyren. Tankars fyr, byggd år 1889, är 29,6 meter hög. Stommen består av stålkorsverksbalkar och ytterhöljet av sammannitade metallplåtar. Ljusanordningen är en fransktillverkad Fresnel-linsapparat av andra ordningen. Fyrtornet blir kraftigt bredare från basen och är byggt på en hög granitfot. Fyren har två röda ränder med en vit rand mellan dem. Fyrvaktarnas byggnader ligger på fyrens östra sida i form av en regelbunden, kringbyggd gård. Byggnaderna omfattar ett bostadshus, en gråstenskällare, en bastu, ett lagermagasin, ett vedlider och ett avträde. Utanför gårdsplanen finns dessutom lotsarnas bostadskasern samt en stenkummel som är flera meter hög. Nordväst om Tankars fyr ligger den gamla mistsirenstationen. Intill byggnaden finns fyrbyggarnas verkstad som byggts om till fågelstation. Ön har också en lotsstation från 1975. Den är en låg betongbyggnad med ett övervakningstorn i gaveln. Linjefyren på Trutklippan är byggd samtidigt som Tankar fyr, i slutet av 1800-talet. Den nedre av Trutklippans två fyrar står i sin ursprungliga skepnad medan den övre fyrbyggnaden har ersatts med en linjetavla i betong. På Trutklippan har bevarats en sällsynt byggnadsgrupp med stenbelagda gångar som använts av fyrvaktarna. |
||
| Historia | ||
| Handelssjöfarten och skeppsbyggandet hade stor betydelse för borgarna i Karleby. De ansvarade för säkerheten i farlederna som ledde till staden samt för att lotsa skeppen till hamnen. På Tankar, som var en gammal symbol för sjöfarten, verkade fyra lotsar år 1760 och på ön fanns på 1700-talet en stenkummel som sköttes av borgarna i Karleby. År 1825 byggdes ett sjömärke av trä bredvid den gamla stenkummeln.
Staten tog över lotsningen år 1848 och lotsarna på Tankar övergick i statens tjänst när Österbottens lotsdistrikt grundades följande år. År 1880 föreslog fyrkommittén att en fyr skulle byggas utanför Karleby och år 1888 beställdes ett fyrtorn av järnplåt med ljusapparatur av Osbergs maskinverkstad i Helsingfors. Järnelementen tillverkades i Tyskland och ljusanläggningen i Paris. Tankar fyr tändes första gången 15.10.1889. I slutet av 1880-talet färdigställdes byggnaderna för fyrmästaren och de tre fyrvaktarna. Fyren på Trutklippan byggdes samtidigt som Tankars Fyr. Den stod färdig 1890 och var ursprungligen en linjefyr som bestod av två fyrtornsliknande byggnader. Fyren var bemannad och fyrvaktarna bodde intill arbetsplatsen. År 1974 fick Tankars fyr elektricitet, varvid fyrvaktarnas antal minskade till två. Senare automatiserades fyren helt och bemanningen avskaffades. Den tändkulemotordrivna mistsirenen som skaffades till Tankar år 1903 ersattes med en elektrisk nautofon år 1961. Den nya lotsstationen stod färdig 1975. På 1970- och 1980-talen gjordes även stora ändringar i kutterhamnen som användes av lotsarna. |
||
| Läs mer | ||
| Axel Mickwitz, Sylvi Möller, Kokkolan kaupungin historia 1. Kokkolan kaupunki. Kokkola 1951.
Gabriel Nikander, Kokkolan kaupungin historia 2. Kokkolan kaupunki. Kokkola 1945. Sylvi Möller, Kokkolan kaupungin historia 3. Kokkolan kaupunki. Kokkola 1970. Seppo Laurell, Suomen majakat. Nemo. Merenkulkulaitos 1999. Minna Torppa, Keski-Pohjanmaan inventointi, Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008. Harri Nyman, Meriväylien rakennusperintö. Toim. Marja-Leena Ikkala. Museoviraston rakennushistorian osaston raportteja 21. Museovirasto 2009. https://www.museovirasto.fi/uploads/Arkisto-ja-kokoelmapalvelut/Julkaisut/merivaylien-rakennusperinto.pdf (haettu 21.9.2018). Seppo Laurell, Valo merellä - Ljuset till havs. Suomen majakat 1753-1906. Finlands fyrar. John Nurmisen Säätiö. John Nurminens Stiftelse. Porvoo 2009. |
||
| objektets element: säsongbostad; lotsstation; fyr; småhamn; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: havsområde; | ||
Fyrsamhället på Tankar. Harri Nyman 1999. |
Lotssamhället på Tankar fotograferat från fyren. Harri Nyman 1999. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV