Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Esbo Nyland

Esbogård

Gå till Museiverkets karttjänst: Esbogård
Beskrivning
Esbogård är en av de gamla kungsgårdarna vid Stora strandvägen. Den medeltida väglinjen går alltjämt genom herrgårdsområdet. En museimärkt bro, landets antagligen äldsta stenvalvsbro från 1770-talet, leder över Mankån på Esbogårds område. Herrgården är sällsynt rik på historiska element och miljöns tidsmässiga dimension omfattar århundradena från medeltiden till våra dagar. Gårdens byggbestånd präglas starkt av arkitekt W.G. Palmgrens ombyggnader från 1910-talet.

Till de historiska elementen hör herrgårdens huvudbyggnad, parken, produktionsbyggnaderna, två ekonomigårdar med ett flertal ekonomibyggnader och några arbetarbostäder en bit längre bort. I ån nedanför herrgårdsbyggnaden finns en stenbyggd kvarn och två stenvalvsbroar.

Herrgårdens huvud- och flygelbyggnad med den franska trädgården och landskapsparken är en representativ miljö vars nuvarande utseende främst härstammar från 1910- och 1920-talet. Herrgårdens produktionsmiljö med kvarn, damm- och slusskonstruktioner och ruinerna av en såg från början av 1900-talet finns öster om Kvarnforsen som ligger på gårdens sydsida. Den äldre ekonomigården sydost om gården domineras av herrgårdens gamla stall samt av cirkelsågen, smedjan och två arbetarbostäder.

Den nyare ekonomigården på herrgårdens västra sida består av Ladugårdsbackens område från 1910- och 1920-talet. Området domineras av en stor tegelladugård. Runt ladugården står fyra glest placerade tärningslika tvåfamiljshus av arkitekt Palmqvist från 1920. Dessutom finns två större tvåvåningstegelbyggnader av vilka den ena har varit mjölkkammare/mejeri. Från ladugårdsbacken ser man Holken, en villa från 1903–1904 som ligger nordost om herrgården.

Finnsbacken väster om Ladugårdsbacken domineras av folkhögskolans huvudbyggnad från 1897 och elevbostaden från 1909. På östra sidan av gården, vid Stora strandvägen, ligger Finns gamla gästgiveribyggnad från 1860-talet. I samband med de arkeologiska utgrävningar som har gjorts på det obebyggda området öster om Finnsbacken har man påträffat boplatser från stenåldern.

Huvuddelen av den största medeltida byn i Esbo, Esboby, samt merparten av byarna i Mankby anslöts till Esbo kungsgård som grundades 1556. Mankby är en utmärkt välbevarad medeltida bytomt med flera husgrunder. Bytomten i Esboby låg sannolikt på herrgårdens nuvarande tomt och i Parkskogen.

De torp som hörde till herrgården ligger i skogsområdet norr om herrgården. Landskapsmässigt hör Esbogård till samma helhet som byarna Träskby och Sperrings. Typiskt för landskapsbilden är ett enhetligt och sammanhängande odlingslandskap där det lantbruk som har utövats på herrgården från och med 1550-talet spelar en viktig roll.

Till områdets historiska struktur hör förutom Stora strandvägens linjeföring också det bevarade by- och ägovägnätet.
 
Historia
Kung Gustav Vasa grundade Esbo gård 1556.

Av gårdens äldre byggbestånd återstår herrgårdens symmetriska flygelbyggnader från 1797 och 1801 och kvarnen från 1770-talet. Herrgårdens nuvarande huvudbyggnad är en del av det byggnadsskede som inleddes av landshövding Ramsay på 1790-talet. Den västra flygelbyggnaden förlängdes och byggnadens klassiska yttre byggdes om 1908–1910 efter ritningar av arkitekt W.G. Palmqvist. Åtgärden var en av de första s.k. stilhistoriska herrgårdsrestaureringarna.

Verkliga statsrådet August Ramsay köpte Esbogård 1914. Samma år inledde han omfattande utbyggnadsarbeten på gården. För ombyggnaden svarade arkitekt W.G. Palmqvist. Till de mest betydande åtgärderna hörde ombyggnaden av huvudbyggnaden (västra flygeln) till sin nuvarande klassicistiska gestalt åren 1914–1915.

August Ramsay gav i uppdrag åt trädgårdsarkitekt Paul Olsson att projektera en utvidgning och restaurering av parken år 1921. Olssons franska trädgård följer den geometriska stilriktning som var rådande i början av 1900-talet, och som präglade hans trädgårdsprojekt på 1910- och 1920-talet. Parkplanen genomfördes så gott som helt. Olsson moderniserade också parken i mitten av 1940-talet.
 
Historia
August Ramsay, Esbo gård. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.

August Ramsay, Espoon pitäjä ja Espoon kartano 1500-luvulla. [1924] 1984.

August Ramsay, Espoon pitäjä ja Espoon kartano 1600-luvulla.[1936] 1984.

Hagar Nikander, Espoo 1700-1865. 1984.

C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. 1989.

Erkki Härö, Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema. Espoon kaupunginmuseo. Toinen tarkistettu painos. Hanko 1991.

Bo Lönnqvist, Vanhoja kartanoita Helsingin seudulla. Schildts 1995.

Ranja Hautamäki 2001. Espoon kartanopuistot. Historian ja nykytilan inventointi vuodelta 2000.

Taina Tuominen, Espoonkartanon puisto ja puutarhat. Hortus fennicus. Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto ry, Puutarhataiteen seura ry. Forssa 2001.

Henrik Wager, Espoonkartanon rakennetun ympäristön inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto 2004.
 
Läs mer
August Ramsay, Esbo gård. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.

August Ramsay, Espoon pitäjä ja Espoon kartano 1500-luvulla. [1924] 1984.

August Ramsay, Espoon pitäjä ja Espoon kartano 1600-luvulla.[1936] 1984.

Hagar Nikander, Espoo 1700-1865. 1984.

C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. 1989.

Erkki Härö, Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema. Espoon kaupunginmuseo. Toinen tarkistettu painos. Hanko 1991.

Bo Lönnqvist, Vanhoja kartanoita Helsingin seudulla. Schildts 1995.

Ranja Hautamäki 2001. Espoon kartanopuistot. Historian ja nykytilan inventointi vuodelta 2000.

Taina Tuominen, Espoonkartanon puisto ja puutarhat. Hortus fennicus. Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto ry, Puutarhataiteen seura ry. Forssa 2001.

Henrik Wager, Espoonkartanon rakennetun ympäristön inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto 2004.
 
objektets element:  herrgård; fornlämning; kvarn; ladugård; park; bro; ekonomibyggnad; väg;
omgivningens nuvarande karaktär:  agrart landskap;
 
Huvudbyggnaden på Esbogård. Saara Vilhunen 2007
Huvudbyggnaden på Esbogård. Saara Vilhunen 2007.
Finnsbackens gästgiveri på folkhögskolans gård. Saara Vilhunen 2007
Finnsbackens gästgiveri på folkhögskolans gård. Saara Vilhunen 2007.
Stenvalvsbron på Esbogård. Museovirasto Museiverket 2019
Stenvalvsbron på Esbogård. Museovirasto Museiverket 2019.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009