Museiverket

 SÖKALTERNATIV

objekt landskapsvis
 

KARTSÖK

landskapskarta Lappland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Södra Karelen Österbotten Norra Savolax Södra Savolax Kymmenedalen Mellersta Finland Södra Österbotten Päijänne-Tavastland Nyland - östra Egentliga Tavastland Nyland - västra Birkaland Satakunta Egentliga Finland
Raseborg Nyland

Dagmarkällan

Gå till Museiverkets karttjänst: Dagmarkällan
Beskrivning
Dagmarkällan är ett kulturhistoriskt betydelsefullt resmål i den västnyländska skärgården för den ryske kejsaren Alexander III och hans danskfödda gemål Dagmar. Till minne av kejsarparets visiter har ett minnesmärke rests på platsen.
Källan där kejsarparet upprepade gånger gjorde anhalt ligger på östra sidan av Hangö udd, vid stranden av den lilla Källviken. Viken och källan bildar en naturskön helhet inramad av furuskog.

I den lundaktiga fördjupningen ovanför källan har man rest en minnessten som berättar om kejsarparets besök på platsen under perioden 1887–1894. Källan och rutten till stranden är stenlagd och vid stranden ligger en stenanläggning dit vattnet rinner. Helheten kompletteras av en kombinerad sten- och träbrygga samt flaggstänger.
 
Historia
Rysslands kejsare Alexander III och hans danskfödda gemål Dagmar besökte Dagmarkällan fem gånger under åren 1887–1894. Ur källan hämtade man vatten till kejsarparets lustjakt medan paret gjorde utflykter i den västnyländska skärgården.
Ägaren till Västerby gård, Mauritz Hisinger, lät år 1888 uppföra ett minnesmärke vid Dagmarkällan enligt ritningar av arkitekt Magnus Schjerfbeck. Den ursprungliga planen för området uppgjordes av arkitekt Jac. Ahrenberg 1887.
 
Läs mer
Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.
 
objektets element:  park;
omgivningens nuvarande karaktär:  skogslandskap;
 
Dagmarkällan. Johanna Forsius 2006
Dagmarkällan. Johanna Forsius 2006.
 
publicerat 22.12.2009
sänd respons om RKY-objektet
till början
 


© Museovirasto 2009