 |
KARTSÖK |
|
| Åbo | Egentliga Finland | |
Hamn-, varvs- och industriområdet vid Aura ås mynning |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Hamn-, varvs- och industriområdet vid Aura ås mynning | ||
| Beskrivning | ||
| Åmynningens sällsynt långa hamn- och sjöfartshistoria börjar med grundläggandet av Åbo slott. Aura ås mynning spelar en central roll för stadsbilden i Åbo. Från slutet av 1800-talet till slutet 1980-talet växte varierande byggnadsskikt fram: industribyggnader, kajer, varvskranar samt andra varvs- och industrirelaterade byggnader och konstruktioner. Helheten avspeglar inte bara sjöfartens historia utan också den efterkrigstida skeppsbyggnadsindustrins tillväxt och blomstring i Åbo och i landet som helhet.
De industrihistoriskt viktiga fastigheterna vid åmynningen är värdefulla för stadsbilden i Åbo och kulturlandskapet vid Aura å. Den industriella verksamheten har avtagit, men industriområdet har efterhand fått andra funktioner. Hamn- och industriområdet vid Aura ås mynning hör ihop med skeppsbyggnads- och maskinverkstadsindustrin, där en viktig komponent är Oy Crichton-Vulcan Ab:s (Wärtsiläs) maskinverkstads- och varvsområde. Varvet var en gång Finlands största i sitt slag. Till helheten hör Crichton & Vulcans röda bostadshus som härstammar från 1846, men har byggts ut i flera omgångar. Husets nuvarande yttre är resultatet av en ombyggnad från 1925. På området finns också ett kontors- och bostadshus i rödtegel från 1873 samt Wärtsiläs tidigare yrkesskola och maskinverkstad från 1966–1970. De två sistnämnda har byggts om till bostads- och affärshus. Repslagerierna med anknytning till skeppsbyggnadsindustrin är en väsentlig del av den industriella historien vid Aura ås mynning. Till industrifastigheterna på östra stranden hör Manilla, vars äldsta delar var inhysta i spritfabriken Aura Ångbränneris bränneri-, mälteri- och lagerbyggnader från 1866 samt i fabrikens bostadshus från 1875. Repslageriet Manilla hade sin verksamhet i byggnaden från 1929 till 1980-talet. Repslageriets fabriksbyggnader är från 1947–1951. Wärtsiläs funktionalistiska, ljusrappade kontorsbyggnad i fyra våningar, det s.k. vita huset från 1937, är ritat av Gunnar Wahlroos. Huset byggdes ut 1951 och 1958 och byggdes på 1965. Den intilliggande, ståtliga maskinverkstadshallen i rödtegel byggdes 1938–1958. På hamnområdet ligger stadens gasverk med gasklockans hölje från 1912, samt en nyare sfärisk gasklocka från 1936. Våtdockan byggdes 1937 och de övriga kajerna huvudsakligen på 1950- och 1960-talen. I Aura ås mynning står tre stora varvskranar av vilka två i närheten av varvsbassängen och den tredje framför den tidigare maskinverkstadsbyggnaden vid ån. Stadsfärjan Föri transporterade arbetare från östra till västra stranden av Aura å. Färjan byggdes 1903. Arkitekt Gunnar Wahlroos funktionalistiska, 270 meter långa linbanebyggnad från 1934 ligger på västra stranden av ån. Som byggnadstyp är den unik i vårt land, och av stor betydelse för stadsbilden vid Slottsgatan. Två varvshallar från 1928 samt det tidigare repslageriet har på ett lyckat sätt tagits i bruk för undervisnings- och kulturändamål av yrkeshögskolan Turun ammattikorkeakoulus kulturenhet. Också det tidigare Aura Bryggeri och den gamla kakelfabriken Aura – två rödtegelbyggnader som står på västra stranden – utnyttjas för hobbyverksamheter samt hyser kontor och studentbostäder. Vid Slottsgatan ligger Åbo elverks enplansbyggnad i rödtegel. Byggnaden är från 1908 och uppförd efter ritningar av det tyska företaget AEG. En modernisering genomfördes efter ritningar av arkitekt A. Nyström 1921. Senare har elverket byggts ut och i början av 1960-talet fick den sällskap av den nuvarande kraftverksstationen. Torpedhallen från 1935 byggdes som ubåtsvarv. Framför kronomagasinet i tegel (1894) och andelshandelns lager – numera Forum Marinum – står en lyftkran från 1947–1948, hitflyttad från östra stranden och bevarad som museiföremål. |
||
| Historia | ||
| Åbo hamn låg i åmynningen, i skydd av Åbo slott, och högre upp i ån åtminstone sedan slottet grundades. I närheten av slottet bedrevs skeppsbyggnad så tidigt som i början av 1500-talet.
Skeppsbyggnad i större skala inleddes på 1700-talet. På de platser där de nyare varven står fanns åtminstone Wechters varv på östra stranden och C.F. Fithies varv på västra stranden, vid repslageriet. Från och med början av 1800-talet utvecklades de småningom till stora industriföretag. De mekaniska verkstäderna inledde sin verksamhet i Aura ås mynning på 1840-talet. Verkstaden övergick i engelsmannen William Crichtons ägo, och under hans tid växte företaget till det största i Åbo. En ny era inleddes inom skeppsbyggnadsindustrin. Företagets viktigaste produkter var fartyg, ångmaskiner och ångpannor av järn. Sammanslagningen av Ab Crichton och konkurrenten Oy Vulcan Ab 1924 konsoliderade den redan starka varvsindustrin. Företaget utvecklades till det viktigaste industriföretaget i Åbo och landets största varv. Senare blev det en del av Wärtsilä. Wärtsiläs varv bredde under 1900-talet ut sig längs med hela åmynningen. Hamnområdets våtdocka sprängdes in i berget 1934–1937 för marinens ubåtsbyggen. Tack vare krigsskadeståndet med fartygsbyggen och den efterföljande östhandeln växte produktionen. År 1952 hade varvet över 3000 och i början av 1960-talet över 4000 arbetstagare. Varvet byggdes om för större fartyg i slutet av 1950- och början av 1960-talet. Samtidigt byggdes de tre varvskranarna på stranden av Crichton-Vulcans mekaniska verkstad i grannskapet (från och med 1965 Wärtsiläs Åbovarv). Varvsområdet hade emellertid redan nått gränserna för sin expansion och det nya, alltjämt fungerande varvet byggdes i Perno i Åbo på 1970-talet. Den sista biten av det gamla Åbovarvet avslutade sin verksamhet 1988. Skeppsbyggnadsindustrin i Aura å upphörde när dieselmotorfabriken stängde 2004. När skeppsbyggnadsverksamheten hade upphört började man planera den nya markanvändningen på området. År 1987 ordnades en tävling om planeringen av västra åstranden. Enligt det vinnande förslaget skulle man bygga höghus på varvsområdet. De gamla industribyggnaderna skulle bevaras och byggas om för kulturändamål. Arkitektbyrån Laiho-Pulkkinen-Raunio Oy projekterade på 1990-talet ombyggnaden av två gamla varvshallar och repslageriet till kulturlokaler. Den inbjudna arkitekttävlingen om utgångspunkterna för bostadsbyggandet på östra stranden, den s.k. Varvsstranden, vanns av arkitektbyrån Gullichsen Vormala Ky 2005. |
||
| Läs mer | ||
| Eino Jutikkala, Turun kaupungin historia 1856-1917 I. Turku 1957.
Veikko Laakso, Turun kaupungin historia 1918-1970 I. Turku 1980. Wärtsilän yksiköiden historiaa 1834-1984. Wärtsilä 1984. Lauri Putkonen, Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt. Tutkimus 4/1988. Ympäristöministeriö, kaavoitus- ja rakennusosasto. Erkki Riimala (toim.), Navis Fennica: Suomen merenkulun historia. Osa 3: Telakat, satamat ja valtion alukset. WSOY 1994. Nils von Knorring, Aurajoen veistämöt ja telakat : muistiinpanoja Turun telakoiden historiasta. Espoo 1995. Heli Sjöblom, Satama kaupungissa: Turun sataman muutos kaupunkikehityksen eri vaiheissa. Turun yliopiston merenkulkualan koulutuskeskuksen julkaisuja B 75. Turku 1995. Turun konservatorio, Arkkitehti 5-6/1995. Aurajoen rautakourat. Laivanrakennus Turussa. Turun maakuntamuseon näyttelyesite 22. 1996. Jussi T. Lappalainen (toim.), Turun sataman historia. Turun satama 1999. Lauri Putkonen, Research into industrial milieus and the possibilities afforded by reuse in old industrial milieus. Built heritage and locality. TTKK. Vammala 2000. Lauri Putkonen, Tehdasrakennusten uudet käyttäjät. Rakennusperintömme. Kulttuuriympäristön lukukirja. Ympäristöministeriö - Museovirasto - Rakennustieto. Hämeenlinna 2001. Heidi Pfäffli - Janne Koski, Teollisuusrakennusten inventointiraportti: Wechterin telakasta Wärtsilään. Aurajoen itärannan teollisuus- ja telakka-alueen muotoutuminen. Turun maakuntamuseo. Sanna Kupila, Turun kaasukellot. Turun maakuntamuseon julkaisuja 10. Turku Energia 2006. Jarmo Saarinen, Vesiliikenteen rakennuksia. Anna-Maija Halme (toim.), Lähdön ja saapumisen paikat. Suomen kotiseutuliiton julkaisuja A:12. 2006. |
||
| objektets element: gaturum; övrig industribyggnad; övrig industribyggnad; övrig produktionsbyggnad; hamn; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Den mångsidiga sjöfartshistorien i Åbo återspeglas på området kring Wärtsiläs gamla Åbovarv. Johanna Forsius 2007. |
Östra sidan av Aura ås mynning. I mitten den gamla fabriksfastigheten Manilla. Hilkka Högström 2008. |
Västra sidan av Aura ås mynning. I mitten de tidigare Åbo Kakelfabrik och Aura Bryggeri. Hilkka Högström 2008. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV