 |
KARTSÖK |
|
| Helsingfors | Nyland | |
Lappvikens sjukhusområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Lappvikens sjukhusområde | ||
| Beskrivning | ||
| Lappvikens sjukhus är landets äldsta mentalsjukhus och räknas även bland de äldsta psykiatriska vårdinrättningarna i Europa. Parken och trädgården omkring sjukhuset hör intimt ihop med sjukhusets vårdhistoria och är en av stadens främsta historiska parker. Över 160 år av sjukhusverksamhet har gjort området kulturhistoriskt och vegetationsmässigt enastående och bidragit till att byggnaderna bevarats i ursprungligt skick.
Lappvikens sjukhus vid havsviken med samma namn och nära Sandudds kyrkogård och ortodoxa begravningsplatsen är byggt på 1830-talet efter ritningar av arkitekt C.L. Engel. Engels sjukhuskomplex har formen av bokstaven H med en mittflygel och därtill anslutna vårdflyglar och ekonomiflyglar. Gården mellan flyglarna mot öst är inhägnad av en mur, som har en portkonstruktion i mitten med en infartsport omgiven av två ingångsportar. Byggnadernas asketiska karaktär förvandlas i fasaden mot väst där den södra och den norra flygeln förenas av ett luftigt galleri. Den äldsta träbyggnaden på området är en gammal målar- och snickarverkstad från år 1882 (John Lybeck). Servicebyggnaden närmast stranden, s.k. Venedig, är från 1895 och 1910. Lappvikens sjukhusområde hör ihop med den vilsamma utsikten mot havsviken, de närbelägna historiska begravningsplatserna samt Sandudds badstränder. I parken som numera utgör bara omkring hälften av sin ursprungliga areal förenas de naturliga arterna med de gamla planteringarna, och parken har därför en ovanligt stor artrikedom. I omgivningen finns också gamla husgrunder kvar och ett avsnitt av en gammal kanonväg från Krimkriget till batteriet i södra delen av udden. |
||
| Historia | ||
| När medicinalstyrelsens överdirektör C.D. von Haartman och arkitekt C.L. Engel år 1835 föreslog ett sjukhus vid Lappviken, nära begravningsplatsen, var platsens rofyllda läge ett av de främsta argumenten. Med sitt natursköna läge omgivet av djupa vatten och med tillgång till gott källvatten erbjöd Lappviken en idealisk inramning både för arkitekturen och för de promenader som ingick i vården. Sjukhusets huvudbyggnad placerades på läsidan av udden, dock så nära stranden att den av vårdflyglarna inramade utsikten mot väst och nordväst förblev fri.
Engel ritade Lappvikens sjukhus år 1835 och sjukhuset stod färdigt år 1841. Vårdflyglarnas tillbyggnader fick sin nuvarande form i juli 1877 efter ritningar av Julius Basilier. Flyglarna mot öst påbyggdes efter ritningar av Th. Granstedt, den ena 1890 och den andra på 1920-talet. Vårdflyglarna byggdes om åren 1905–1906 och fönstren i patientrummen som efter 1860-talet förminskats till minimala cellfönster förstorades till ursprungligt format åren 1906–1908. Åren 1912–1913 genomfördes en renovering av sjukhuset efter ritningar av J. Ahrenberg och E.A. Kranck. Även under 1920- och 1930-talen utfördes åtskilliga reparationer, moderniseringar och omorganisationer, bl.a. nedmonterades ugnarna år 1925, sjukhusets kyrka byggdes om till poliklinik år 1925 och det tidigare häststallet och vagnslidret ersattes med en föreläsningssal 1925–1927. Överläkarbostaden byggdes om till sjukhuslokaler 1968. Parkområdet kring sjukhuset omfattade hela Lappviksudden på sammanlagt ca 17,5 hektar. Från första början förskönades sjukhusområdet också med hjälp av patientarbete. Naturlandskapet, den ansade parken, nyttoträdgården och blomsterträdgårdarna ansågs från första början ha stor betydelse för patienternas välbefinnande och tillfrisknande. Sjukhusets första överläkare L. Fahlander och A.T. Sælan anses ha spelat en avgörande roll för struktureringen av parken. Parken blev en typisk 1800-tals landskapspark, utformad med hjälp av utfyllningar till en omväxlande miljö med ängar, trädklungor, skogsdungar och berghällar, där den naturliga vegetationen kompletterades med förädlade arter. Parkgångarna slingrade fram mellan utsiktsplatser och andra idyller. Den sydvästra delen lämnades mer i naturtillstånd med öppna ägnar, medan andelen odlade täppor och planterade ädelträd var större i de mittersta och östra delarna av området. I den mittersta delen av området fanns överläkarens trädgård. |
||
| Läs mer | ||
| Kalle Ackté, Satakolmekymmentä vuotta psykiatriaa. Lapinlahden sairaala 1841-1971. Helsinki 1974.
Carl Ludvig Engel 1778–1840. Näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.–14.9.1990, Helsinki 1990. Lapinlahden sairaala-alueen puu- ja ruohovartinen kasvillisuus ja kasvisto, Helsingin kaupungin rakennusviraston viherosaston selvityksiä 2000:11. Gretel Hemgård, Mona Schalin, Emilia Weckman, Lapinlahden sairaalan puistoalueen historiallinen selvitys. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston selvityksiä 2002:7. Lapinlahden sairaalan puistoalue, suojelutavoitteet ja jatkosuunnittelun ohjeistus. Maisemasuunnittelu Hemgård. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston asemakaavaosaston selvityksiä 2004:4. |
||
| objektets element: park; sjukhus, sanatorium; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Huvudbyggnaden på Lappvikens sjukhus. Museovirasto Museiverket 2017. |
Huvudbyggnaden på Lappvikens sjukhus. Museovirasto Museiverket 2017. |
Servicebyggnad i tegel, ”Venedig”, vid Lappvikens sjukhus. Saara Vilhunen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV