 |
KARTSÖK |
|
| Raseborg | Nyland | |
Hilding Ekelunds arkitektur i Karis |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Hilding Ekelunds arkitektur i Karis | ||
| Beskrivning | ||
| Arkitekt Hilding Ekelunds särpräglade och högtstående arkitektur i Karis ansluter sig till det efterkrigstida byggandet av offentlig service i vårt lands städer och köpingar. Ekelunds inflytande på stadsbilden är märkbar; vid sidan av stadsplaner ritade han de flesta kommunala och kyrkliga byggnaderna i Karis under 1940-1960-talen. Ekelund kan betraktas som Karis köpingsarkitekt, som via sina förtroendeuppdrag också i årtionden påverkade byggnationen i köpingen. Ekelunds insats som utvecklare av skolarkitekturen anknyter till den febrila skolbyggnadsepoken i vårt land efter krigen.
Karis-Billnäs samskola är Ekelunds första förverkligade skolplan i Karis. Samskolans gestalt i tegel och sadeltak är terrasserad och består av flyglar i två och tre våningar, som sammanstrålar i hörnen. Samskoltomtens helhetsgestaltning med sina grönområden är en central del av skolans ursprungliga plan, där skolan med sin gårdsplan ingår i park- och bulevardlandskapet. Kila centralskola är ett för västa Nyland sällsynt tvärsnitt av 1900–1960-talens skolarkitektur. Den mest framträdande av centrets byggnader, ursprungligen byggd som svensk folkskola, har T-formad botten, är byggd i tegel och har grovputsad fasad. Skolans gestalt med flygelbyggnadernas sneda, förstävsliknande, triangelformade gavlar och flacka sadeltak är även mera allmängiltigt betecknande för Ekelunds arkitektur. På kullen som ligger söder om kyrkan finns Lärkkulla kristliga folkakademi, som även är kurs- och samlingscentrum för Borgå stift. Sigtunastiftelsen i Sverige har stått som förebild för byggnadskomplexet, som representerar den efterkrigstida funktionalismen. Folkakademins huvudbyggnad består av två stycken tre våningar höga flyglar och en låg mellandel som förbinder dessa med varandra. Flygelbyggnaderna ligger snett placerade i förhållande till varandra, på ett sådant sätt att linjerna från deras axlar sammanfaller vid altaret i Karis kyrka. I den östra flygelbyggnaden finns ett kapell och en festsal samt bibliotek och gästrum. Den västra flygelbyggnaden innehåller boningsutrymmen. På området finns även två bostadshus för personalen och den så kallade kursgården (arkitekt Carl-Johan Slotte). Västra Nylands yrkesskola vid stranden av Pumpviken är, trots att den byggdes i faser, en sammanhållen enhet. Den långa byggnaden är delvis grovputsad och delvis i tegel och är varierande i två eller tre våningar. Arkitekturen har även andra drag som är typiska för Ekelunds produktion. Bland dessa märks det flacka sadeltaket och de bandlikt placerade fönstren. Byggnadsmassan följer terrängen så att backkrönet fungerar som en avgränsad gårdsplan. Stadshuset är en del av Ekelunds oförverkligade monumentalplan. Av den ursprungliga planen med tre olika höga byggnadsdelar placerade efter varandra förverkligades endast den låga mellersta delen. Karis vattentorn ligger på toppen av ett berg mittemot järnvägsstationen och dess bottenplan utgörs av två cylindrar som är förenade med en glaspassage. På toppen av tornet finns ett litet observatorium. Det vita vattentornet var ursprungligen rappat, men är numera klätt med korrugerad plåt. Trots det har Karis vattentorn valts av den internationella organisationen DOCOMOMO till ett urval som representerar finsk modernism från slutet av 1920-talet fram till 1970-talet. Karis kapell och församlingshemmet ligger vid Karis kyrkogård på en tallmo, mitt bland tät bebyggelse. Krematoriekapellets yttre och inre ytor består av kalt, rött tegel, vilket är utmärkande för Ekelunds arkitektur fr.o.m. slutet av 1950-talet. Vid sidan om kapellet ligger församlingshemmet som med sitt pulpettak och bandlika fönsterarrangemang fogar sig i kapellets arkitektur. Katarinahemmet är typiskt Ekelund: byggnaden är i tegel och grovputs, består av tre delar som ligger terrasserade i terrängen, är försedd med flackt sadeltak täckt med betongtegel och byggnadens fönster ligger i huvudsak bandlikt arrangerade. |
||
| Historia | ||
| Arkitekt Hilding Ekelund (1893–1984) var en ansedd arkitekt, som också verkade som pedagog (THS/lektor 1927–41 och professor i bostadsplanering 1950–58) och skribent (Arkitekt/redaktör 1929–30, chefredaktör 1931–34). Ekelund fungerade som Helsingfors stadsarkitekt 1941–1949 och han drev en egen byrå från 1926.
Eklund var sedan 1930-talet engagerad i planeringen av Karis befolkningstäta samhälle, sedermera köping från 1930 och stad från 1970-talet. Han fungerade åren 1942–1973 som sakkunnigmedlem för ordningsrättens plan- och byggnadsärenden och deltog i att utarbeta stadens stadsplan och byggnadsordning samt ritade snart sagt alla offentliga byggnader i Karis under 30 års tid. Karis-Billnäs samskola färdigställdes 1943 och utvidgades 1957–58 med en flygel för klassrum. Stadshuset färdigställdes 1945 i mindre form än den ursprungliga planen. Den ursprungliga planen innehöll en större huvudbyggnad i tre våningar med ett torn samt en flygelbyggnad i två våningar sydväst om byggnaden. Lärkkulla utbildningscentrum ritades av arkitekterna Hilding Ekelund och Eva Kuhlefelt-Ekelund och färdigställdes är 1949. Karis församling donerade det nödvändiga markområdet för stiftsgården och Borgå stift fick ett anmärkningsvärt stöd för bygget genom de medel som amerikanska evangeliska församlingar donerade åt kyrkan i Finland. Vattentornet färdigställdes 1951. Kulturcentret för naturvetenskap, konst och museiverksamhet, som Ekelund planerat i vattentornets omgivning, förverkligades inte. Västra Nylands yrkesskola har vuxit till sin nuvarande omfattning i fyra arbetsfaser 1951–65. Katarinahemmet, d.v.s. det före detta ålderdomshemmet, färdigställdes 1954. Karis S:t Olofs krematoriekapell färdigställdes 1960 och ersatte det gamla kapellet med brutet tak. Församlingshemmet i anslutning till kapellet färdigställdes 1962. De äldsta byggnaderna i Kila skolcentrum är från 1800-talet. När mera utrymme behövdes byggdes 1953 den stora svenska folkskolan som Ekelund planerat. Därutöver byggdes en ny finsk skola (1963) och medborgarskolan (1966), även de ritade av Ekelund. |
||
| Läs mer | ||
| Eva Kuhlefeldt-Ekelund, Hilding Ekelund, Lärkkulla säätiö. Arkkitehti 1954:2.
Karl-Erik Forsell, Astrid Segersven, Harry Wentzel, Boken om Lärkkulla-stiftelsen. Helsingfors 1966. Vilhelm Helander, Hilding Ekelund ja uuden arkkitehtuurin perinteen vuosikymmenet. Arkkitehti 1983. Timo Tuomi, Kristiina Paatero, Eija Rauske (toim.), Hilding Ekelund 1893-1984. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1997. Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002. Kim Björklund, Solveig Eriksson, Arkitekten Hilding Ekelund i Karis - Arkkitehti Hilding Ekelund Karjaalla. Västnyländska kultursamfundets skrifter nr 8. 2007. |
||
| objektets element: vårdinrättning; stadshus; skola; läroinrättning; begravningskapell; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: tätort; | ||
Kila skola. Johanna Forsius 2007. |
Lärkkulla folkakademis huvudbyggnad. Johanna Forsius 2007. |
Karis stadshus är numera Raseborg medborgarisntitutet. Johanna Forsius 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV