 |
KARTSÖK |
|
| Vasa | Österbotten | |
Strömbergsindustri- och bostadsområde |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Strömbergsindustri- och bostadsområde | ||
| Beskrivning | ||
| De olika enheterna vid Strömbergs produktionsanläggning vid Vasa fabrikerna samt arbetarnas bostadshus ligger luftigt utspridda i en skogsmiljö efter en detaljplan av arkitekt Alvar Aalto i mitten av 1940-talet.
Industribyggnaderna på området är ritade av olika arkitekter och är placerade längs ett slingrande vägnät. Vid planeringen av industriområdet har arbetarnas trivsel nogsamt beaktats: den stora fabriken har byggts i rimligt stora enheter enligt produktgrupp och glest spridda i terrängen. De bostadslika industrifastigheterna i tre plan har lämpat sig väl för tillverkning av styckegods. De låga sammanbindande industrihallarna på området härstammar från 1960-1970-talen. Bostadsområdet ligger avskilt från fabriksområdet. Bostadshusen på det välbevarade området från 1940-talet, som nu går under namnet Aaltoparken, utbreder sig solfjäderlikt längs de slingrande vägarna. Trädbeståndet runt byggnaderna är i naturtillstånd. Bostäderna har en egen liten gård samt gott om gemensamma tomtmarker för fritidsbruk. På området finns bortåt ett tjugotal bostadshus ritade av arkitekt Alvar Aalto. Som basmodeller för radhusen fungerar ett tvåvåningsradhus i trä och ett tvåvåningsradhus i sten. De flesta bostadshusen är bevarade. |
||
| Historia | ||
| År 1889 grundade ingenjör Gottfrid Strömberg en elverkstad i Helsingfors. År 1940 köpte företaget en 70 hektar stor fabrikstomt invid järnvägen och landsvägen i Roparnäs i Vasa. Företaget, som var involverat i produktionen av krigsförnödenheter, utlokaliserade därmed sina funktioner till ett område, som bedömdes vara säkrare än huvudstadsregionen.
Arkitekt Alvar Aalto upprättade åren 1945-46 en detaljplan för Oy Strömberg Ab:s industriområde i Vasa. Han planerade en lagerbyggnad för fabriksområdet, samt några små byggnader och konstruktioner och styrde Strömbergs planeringsverksamhet på 1940-talet. Produktionen i Vasa inleddes 1945. De äldsta industribyggnaderna ritades av olika arkitekter och byggdes i två huvudfaser. Maskinfabriken A1, motorfabriken A2, centrallagret och kontaktorfabriken A3 blev klara 1941-1948. I den följande fasen 1950-1956 byggdes kontoret och en portbyggnad samt transformatorfabrikerna A4 och A5, spisfabriken A6 inklusive högspännings¬laboratoriet. På 1960-talet och därefter byggdes industrihallar i ett plan på fabriksområdet. En del av produktionen flyttades åren 1975-1976 till Kauhajoki. År 1945 köpte Strömberg ett 32,5 hektar stort område i närheten av fabriken för uppförande av bostäder. Enligt planer av Alvar Aaltos byrå reste sig år 1946 allt som allt 12 tvåvåningsradhus i trä med vardera åtta lägenheter på området. På husens gårdsplan byggdes också kombinerade lider-avträden som senare avlägsnats. Åren 1948-49 färdigställdes enligt Aaltos planer fem tvåvåningsradhus i sten, vardera med 12 lägenheter. På området restes också en åttakantig transformatorstation 1946 och bastu-tvättstuga 1949. Bostadsområdet kallades Negerbyn efter den mörka färgton, som Aalto valt för byggnaderna. Husen har senare fått en ljusare färgsättning. Strömberg sålde området och byggnaderna på 1980-talet. I stället för de i början av 1980-talet rivna tre träradhusen byggdes åren 1987-1990 fyra radhus av samma storlek i Aaltos anda. Området fick namnet Aaltoparken 1996. Numera ägs radhusen av bostadsaktiebolag. Strömbergs Vasafabrik sysselsatte som bäst bortemot 5 000 arbetare och Strömberg har varit en av stadens mest betydande arbetsgivare. |
||
| Läs mer | ||
| Suomen teollisuuden arkkitehtuuria. Suomen arkkitehtiliitto, Kuva-arkisto. Helsinki 1952.
Kai Hoffman, Strömberg 1889-1989. Sähkötekniikan taitaja. Vaasa 1989. Kai Hoffman, 50 vuotta teollista toimintaa Strömberg Parkissa. Vaasa 1992. Tuija Mikkonen, Strömbergin tehtaanasunnot Vaasassa 1940- ja 1950-luvulla. Artikkeli. Koti kaupungin laidalla: työväestön asumisen pitkä linja. Työväen historian ja perinteen tutkimuksen seura, 1999. Katarina Andersson, Tuija Mikkonen, Strömberg Park, rakennushistoriallinen selvitys. Pohjanmaan museon raportteja 4. Vaasa 2002. Painamaton. Tuija Mikkonen, Corporate Architecture in Finland in the 1940s and 1950s. Factory Building as Architecture, Investment and Image. Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia Humaniora 337. 2005. |
||
| objektets element: planerat område; gaturum; övrig industribyggnad; arbetarbostad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: stad; | ||
Kontaktorfabrik från år 1948 på Strömbergs industriområde i Vasa. Tuija Mikkonen 2007. |
Högspänningslaboratorium på Strömbergs industriområde i Vasa. Tuija Mikkonen 2007. |
Strömbergs radhusområde, Aaltoparken. Tuija Mikkonen 2007. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV