 |
KARTSÖK |
|
| Malax | Österbotten | |
Bergö hamnar och skärgårdsby |
||
| Gå till Museiverkets karttjänst: Bergö hamnar och skärgårdsby | ||
| Beskrivning | ||
| Bergö by och hamnar återspeglar ett skärgårdssamhälle vid Österbottens kust, där man idkat kustsjöfart, fiske och båtbyggeri och en bebyggd miljö som dessa näringar gett upphov till.
Befolkningen på Bergö har alltid fått sin utkomst av havet huvudsakligen av fiske, sälfångst, båtbyggeri och sjöfart. Perisgrunds fiskehamn på öns östra strand och Bredhällans fiskehamn på dess västra strand bildar byns ändpunkter, mellan vilka byn är belägen längs vägen som följer den kuperade och steniga terrängen. Bergö by har en gles bosättning. Byggnadsbeståndets äldsta skikt representeras av de anspråkslösa fiskarstugorna och bondgårdarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. På gårdarna har bevarats ekonomibyggnader som avgränsar gårdstomterna från en eller två sidor. Några lador med halm- eller vasstak och sädesbodar med vedtak har bevarats. I Österändan finns en riklig mängd byggnader från 1950-talet. I Västerby härstammar byggnadsbeståndet till övervägande del från slutet av 1900-talet. Runtom Bergö kyrka, en långkyrka med ett västtorn, ligger den gamla begravningsplatsen omgärdad av en stenmur. Väster om kyrkan ligger Klockarbostället - ett museiområde, vars huvudbyggnad har byggts 1856 som hem för klockaren. På gårdsplanen finns dessutom en spannmålsbod samt en torparstuga och en lada med vasstak. Vid Bredhällans och Perisgrundets fiskehamnar har små båthus och nätbodar bevarats. I synnerhet i Bredhällan finns fortfarande fiskarbodar som liknar lador och som representerar det gamla byggnadssättet. Båthusen i Perisgrundet ligger oregelbundet och glest längs stranden. Stensättningarna i de gamla båthamnarna, som ännu är i bruk, är välbevarade. |
||
| Historia | ||
| Bergö by fick varaktig bosättning på 1490-talet. Öns invånare idkade sälfångst, bondeseglation och boskapsskötsel. Trots den kraftiga landhöjningen var åkerarealen mycket liten. Öns ursprungliga namn var Wargö, men år 1830 ändrades namnet till Bergö.
Bergö kyrka uppfördes åren 1800-1802 och fick sitt nuvarande utseende åren 1852-1853, då den förlängdes, förhöjdes och byggdes ut med sidobyggnader. Bergö grundades som en bönehusförsamling under Malax redan före år 1727 och blev en kapellförsamlingår 1848. Församlingen blev självständig år 1908 och var fr.o.m. 1920-talet Österbottens minsta självständiga socken, tills den sammanslogs med Malax år 1973. Perisgrund var tidigare huvudhamnen på Bergö och avseglingshamn för fiskarna om vårarna. Turbåten mellan Korsnäs och Vasa gick via hamnen under första hälften av 1900-talet. En vinterväg plogades upp till Malax och Vägvik. Mellan Perisgrund och Vasa fanns persontrafik- och fraktfartygsförbindelse åren 1938-1962. Också Bredhällan hade persontrafik- och fraktfartygsförbindelse med Vasa ända fram till år 1962. Ytterbådans fiskehamn väster om Bredhällan blev färdig 1997. |
||
| Läs mer | ||
| Helmer Smeds, Malaxbygden. Bebyggelse och hushållning i södra delen av Österbottens svenskbygd. Helsingfors 1935.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Meddelanden från Folkkultursarkivet 19, 2001. Pohjanmaan merellinen perintö. Pohjanmaan liitto. Vaasa 2001. Malax historia. Del 1. Malax kommun 2007. Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-inventointitietokanta 21.2.2008. |
||
| objektets element: begravningsplats; kyrka; by; småhus; småhamn; bondgård; ekonomibyggnad; | ||
| omgivningens nuvarande karaktär: kulturlandskap; | ||
Bredhällans fiskehamn på Bergö. Maria Kurtén 2007. |
Fiskarstugor i Bredhällans fiskehamn på Bergö. Maria Kurtén 2007. |
Bredhällans hamn i Malax. Tuija Mikkonen 2006. |
| publicerat 22.12.2009 | ||
| sänd respons om RKY-objektet | ||
| till början | ||
SÖKALTERNATIV